Människans förhållande till naturen har genomgått dramatiska skiftningar genom de sista årtusendena. Under jägar- och samlarepoken i vår historia var vi till 100 procent en del av naturen. När vi blev bofasta odlare genomgick vår relation till naturen en revolution. Helt plötsligt uppstod begreppet vildmark som var något väl skilt – och till del hotfullt – från den domesticerade naturen. Likafullt har nog bonden långt in på 1900-talet känt att han levat nära naturen och på många sätt varit beroende av dess växlingar. Det är först genom industrialismens genombrott som vi tror oss vara helt frigjorda från naturen och dess nycker. Detta synsätt drabbade även bönderna i och med att vi börjar betrakta jordbruket som en industri vilken som helst. Och då måste naturen bekämpas med alla tänkbara medel. År 1948 får också Paul Müller Nobelpris för att han har förstått hur man kan bekämpa oönskade kryp med DDT. Kemijordbruket var fött.

Men under de senaste decennierna har många av oss predikat att vi fortfarande är beroende av naturen och med stort patos beskrivit hur vi bör lära av hur naturen fungerar istället för att bekämpa den. Vad är det då vi bör lära? Det är faktiskt ganska enkelt. Jag – och många andra – har många gånger upprepat två enkla ekologiska fakta som bör vara vägledande:

1. Allt som sker i naturen drivs av solenergi. Solenergin flödar in i ekosystemet genom växternas fotosyntes.  Växterna använder solenergin till att omvandla koldioxid och vatten till socker. Denna energi omsätts sedan i systemet.

2. Livets alla byggstenar används på nytt och nytt. Allt viktiga ämnen cirkulerar i mer eller mindre komplicerade kretslopp. Ett exempel är kolets kretslopp – kol utgör ju ryggraden i livets alla molekyler.

Naturen har med dessa enkla principer lyckats skapa enormt livskraftiga system som överlevt årmiljarder av mer eller mindre tuffa ansträngningar.  Vore det inte smart att försöka efterliknande detta när vi bygger våra samhällen? Vad får det i så fall för konsekvenser:

1. Energiförsörjning: Vi ska basera vårt energibehov på förnybara energikällor som drivs av solen. Sol, Vind och Vatten helt enkelt. Inför folkomröstningen om kärnkraft år 1980 ansågs vi som predikade detta som naiva bakåtsträvare. Nu är nog de flesta överens om att detta är rimlig vision. Olja och kol är lagrad energi från en sol som sken för miljontals år sedan. Användning av fossil energi blir ett problem först när det skapar obalans i kolets kretslopp. Vilket nu sker i stor skala med klimatförändringar som följd.

2. Materialbehov: Material som vi använder måste ingå i mer eller mindre slutna kretslopp. Alla linjära materialflöden – från gruva till soptipp – som byggts upp under 1900-talet måste böjas till kretslopp. Dessutom måste vi sluta med att tillverka molekyler som naturen inte har förmåga att bryta ned till sina beståndsdelar. Exempel: Alla levande organismer bär idag på mätbara halter av DDT – ett lysande exempel på en icke nedbrytbar molkyl som inte borde ha lämnat laboratoriet.

Hur är det då med kärnkraften?  För mig hör den inte hemma i ett samhälle som har naturen som modell. Den är ett strålande exempel på vår ambition att ställa oss över naturen. Min åsikt är att vi genom kärnkraften släpper lös energi som härstammar från Big Bang. Vi går över ån efter vatten när vi använder denna kraft till att värma våra hus. Det är verkligen som att skära smör med motorsåg. Dessutom skapar vi enorma problem som kommer att förfölja människan i hundratusentals år. Men kan vi verkligen klara oss utan denna energikälla nu när fossil energi måste fasas ut. Visst kan vi det. Det anser bland annat Tomas Kåberger generaldirektör för Energimyndigheten,  läs även vad naturskyddsföreningen skriver om detta. /johan


Kommentarer på Enkel ekologi och Fukushima

  1. STOPPA DET JAPANSKA VANSINNET!

    De har INGEN aning vad som händer när man häller ut radioaktivt vatten i havet. De har vaga ”antaganden” och ”förmodligen”. Japan är en av världens största fiskleverantörer. Är det INGEN som reagerar och stoppar deras galenskap. Vattnet som är radioaktivt kan de hälla i en oljetanker och lagra tills de vet med säkerhet hur man kan rena det.

    Men nej, häll skiten i havet, ingen kommer att märka det för det syns inte. Har människan INGEN koll på naturen på 2000 talet. Svaret är enkelt. Ett av världens rikaste länder skiter fullständigt i effekter på naturen och människor och tar den enklaste och billigaste lösningen för att driva denna katastrof ännu längre.

    Japan SKA ta sitt ansvar och förvara sitt avfall säkert när det som inte kunde hända har hänt. ”Experterna” sa tidigt att detta aldrik kunde bli ett nytt tjernobyl eftersom kapslingarna var sååå säkra. Men det visar sig igen att de har fel. Varför ska dessa personer få dumpa sitt misstag i havet???

    Svara
    • Havsvattnet är redan radioaktivt, det samma gäller maten du äter, vattnet du dricker och luften du andas. Radioaktivitet finns överallt runt oss, till och med din egen kropp är en strålkälla.

      Det gäller att sätta det i rätt perspektiv. I stilla havet finns det tex ungefär 10*10^21 Becquerel kalium-40, dvs en etta följt av 21 nollor. 1000 ggr mer aktivitet än de totala utsläppen från Tjernobyl.

      Det viktigaste nu är att ta reda på hur fort och hur mycket de utsläpp som sker kommer spädas, enbart när man vet det så vet man ifall det kommer innebära någon långsiktigt fara för fisket. Tex om majoriteten av utsläppen är I-131 så kommer knappt nått av det finnas kvar om ungefär 80 dagar(då återstår bara en tiondel av en % av utsläppen som sker idag) och efter ett år är bara en atom av 50 000 miljarder kvar.

      Det är ännu för tidigt att spekulera innan man sett vilka isotoper som släpps ut och hur det kommer spridas. Men det är givetvis inte bra att de tvingas till sådana nödåtgärder.

      Svara
    • Om vi ska basera samhällets energibehov på samma källa som livsprocesserna i det biologiska systemet – vilket inte på något sätt är en självklarhet – så är svaret förstås nej.

      Svara
  2. Vill bara säga att jag läst detta blogginlägg och alla kommentarer. Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig för att inte låta nedlåtande eller udda i sammanhanget. Men jag får en stolt känsla för bloggande, yttrandefrihet, demokrati och respekt för månniskors åsikter. Kommentarerna är lysande, inlägget likaså. Det är en fröjd att följa en debatt som tar upp genomtänkta åsikter.
    Som sagt; på något konstigt sätt känner jag mig stolt över er alla som har kommenterat och för diskussionen.
    Bueno!

    /Kimmo

    Svara
  3. Om det nu finns möjlighet att ersätta all vår kärnkraft med annat än fossila bränslen så vill jag gärna se den planen.
    Det handlar alltså om i storleksordningen 80000 1Mw vindsnurror…
    Om man på det lägger en andel sol och vågkraft/biokraft

    Vi har försökt (?) i 30 år – innan vi kör ned kärnkraften i ett nytt bottenträsk med all problem som följer på det (eftersom vi behöver den till alternativen är på plats så skapar vi en bransh utan tillväxt och framtid, med gamla konstruktioner som lappas och lagas så länge det går) – så måste alternativen finnas på plats !

    F.ö.
    Kol (och olja) dödar 10000-tals människor varje år (jag har sett beräkningar på 20-30000 döda i bara lungsjukdomar.
    Kärnkraften ligger i dagsläget på dryga hundratalet döda, och ett antal tusen skdade (bland annat de 4000 som fn har beräknat fått cancer av tjernobyl, varav de flesta inte har dött av sjukdomen)…

    Vinkraft är inte helt en helt säker teknik, tag olyckan i Ungern förra året som spolade över ett antal byar med basiskt slam (bauxit behövs för aluminum som behövs för vindkraftverk).

    Så ALLT måste ställas i proportion, och där har kärnkraften faktiskt ett relativt litet footprint !

    /K

    Svara
    • Jag föreslår att du tar kontakt med Tomas Kåberger, generaldirektör på Energimyndigheten. Han påstod detta i en intervju häromdagen. Lycka till.

      Svara
  4. Ja förutom felen rörande Big Bang och kärnkraft så blev inte fakta om DDT heller rätt. DDT har en halveringstid på ca 20 år och anses rätt använt vara ofarligt för naturen, tom en av de ofarligaste gifter vi har och används återigen flitigt för att bekämpa och kanske utrota Malaria, en sjukdom som tar 2800 barns liv varje dag i enbart Afrika.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/DDT
    Det har faktiskt inga seriösa studier som visat att DDT är farligt, det är en mediaanka som så mycket annat.

    Svara
    • Det här med DDT:s ofarlighet får stå för dig. Det är en åsikt som inte delas av lagstiftande myndigheter i de flesta västländer.

      Svara
      • Jag sa inte att den var ofarlig, myndigheters lagstiftning inom miljöområdet är inte alltid korrekt, det används ämnen som jag definitivt tycker borde vara förbjudna men är tillåtna, olika länder har olika förbud. Men om du kan hitta en enda seriös forskningsrapport som visar att DDT är ett av de farligare gifterna vill jag gärna få vetskap om den. Själv känner jag till två, en gammal om att det påverkar äggskalstjocklek som idag betraktas som ej korrekt genomförd och därmed opålitlig, en lite senare som visar att det kan påverka vissa grodarters fertilitet. Så jag hävdar fortsatt, precis som WHO, att rätt använd är DDT ett lämpligt medel utan större påverkan på miljön, man hoppas kunna utrota Malaria, som idag, som jag nämnde tidigare, skördar 2800 barns liv om dagen.

  5. Angående naturlig fission har vi ju haft en naturlig reaktor i Gabon som nog inte är aktiv idag.
    Dessutom värms jorden inifrån av radioktivt sönderfall vilket gör att vi har plattektonik som förflyttar kontinenterna. Detta orsakar jordbävningar så man kan säga att orsaken till atomkraftsolyckan i Japan är radioaktivitet inne i jorden!
    Sen är det så att inne i stjärnor bildas grundämnen upp till järn. Hur tyngre grundämnen bildats kommer jag inte riktigt ihåg.
    Sen kan man påpeka att solen, så vitt man vet, värms av fusion och vi lär ju få fusionskraftverk inom några årtionden så det är ju rätt naturligt.

    Svara
    • Eftersom jag har en doktorsexamen i biologi så har jag i första hand ett biologiskt perspektiv. Det jag beskriver handlar bara var energin kommer ifrån som driver de biologiska processerna – inget annat.

      Svara
  6. Tråkigt att läsa detta, jag har ofta köpt era produkter och gillar generellt märket.

    Men efter detta naiva och felaktiva utspelet mot kärnenergi (den energikälla som har minst ekologisk fotavtryck, minst utsläpp, minst dödsfall per producerad kWh) kan jag dessvärre inte med rent samvete köpa era produkter längre.

    Svara
    • Tråkigt.
      Jag har ingen förväntning på att alla ska se världen på samma sätt som jag. Det finns även många medarbetare inom Saltå Kvarn som inte ser på kärnkraft som jag gör.

      Svara
  7. Jag tycker gränsdragning till vad som är naturligt är rätt intressant. Jag anser att exempelvis en älg är en del av naturen och allt den gör är naturligt. Men jag anser också att en människa är en del av naturen…

    Svara
  8. Jag förstod ditt inlägg och jag påstod inte något om att fission har med ekosystemet att göra. Jag ville bara belysa att fission finns i naturen och vi har efterliknat den naturliga fissionen i våra kärnreaktorer, delvis orsaken till att vi har vatten i dem för att det naturligt underlättar fissionen. Argument att kärnkraft är onaturlig och att vi inte efterliknar naturen är lite snett.
    Men jag håller med att vi skulle kolla emot kretsloppssystem när vi bygger samhället. Jag ville bara belysa vad som kunde användas emot dig i dina argument, aldrig att dina argument var felaktiga. Om man ska såga något bör man veta mer än motståndarna och nu har du mer information än innan om du inte hade det innan.

    Jag hörde igår att plogen var omodern att de nya rönen säger att bruka jorden mest effektiv så skall den vara orörd. Den skall alltså inte plöjas och rotas runt i precis som i de flesta biotoper. Där finns vetenskap som tittar emot naturen idag och du har rätt att vi behöver mer sådant, enligt mig i alla fall.

    Man kan dock säga att vi borde fokusera mer på fusion då det är solen men det kan leda till radioaktivt avfall (litiumisotoper). Dessutom är tanken att människor som bygger minisolar lite likt människor som bygger kärnkraftverk.

    Jag hoppas att det går att få oss finna bättre sätt att utvinna kraft ur solen än idag och inte via fusion innan vi har mer vett. Synd att elutvinnandesolpaneler är så dåliga idag att det inte är lönsamt att använda dem storskaligt i vårat land.

    Svara
    • ”Jag hörde igår att plogen var omodern att de nya rönen säger att bruka jorden mest effektiv så skall den vara orörd. Den skall alltså inte plöjas och rotas runt i precis som i de flesta biotoper.”

      Vad har biotoper med att göra om vi ska plöja eller inte. Biotoperna räcker väl inte långt för att ge mat åt jordens befolkning så det är verkligen inget att efterlikna. Däremot ger åkermarken mat till en stor del av mänskligheten. Slutar vi att ”plöja och rota runt” för att efterlikna biotoperna så är det lika intelligent som att såga av den gren man sitter på. Det var tack vare järnplogens tillkomst på 1800-talet som matproduktionen på jorden kom igång på riktigt och de ständigt återkommande nödåren äntligen kunde minska.
      Det skulle vara intressant att höra kommentarerna från mina kolleger i EGVGA (European Giant Vegetable Growers Association) om jag föreslagit dem plöjningsfritt och att inte rota runt i jorden för att vi ska kunna odla ännu bättre och större grönsaker. Jordisering dvs gräva, borra eller plöja ner stora mängder färskt organiskt material till stort djup är ju precis vad vi rekordodlare gör för att kunna odla maximalt. Kolla här: http://www.bigpumpkins.com/Diary/DiaryViewOne.asp?eid=57250 och här: http://www.bigpumpkins.com/Diary/DiaryViewOne.asp?eid=127167
      Matjordsbildningen i naturen är bara någon enstaka millimeter per århundrade, inte mycket att odla i för att försörja allt fler människor på jorden.
      Ni som vill lära er att odla på ”riktigt” och hur man bygger upp ett djupt och näringsrikt matjordslager är välkomna att besöka mig: http://www.skurup.se/normal/Product.aspx?lang=sv&id=256399&doc=1248
      I miljö- och klimatets namn står feltänken som spön i backen som t.ex. kompostering, ytgödsling, plöjningsfritt, tillverka biogas av naturgödsel och skörderester, elda halm i värmeverk m.m. Och tyvärr, detta innebär som vanligt att åren går men svälten består.

      ” Jag hoppas att det går att få oss finna bättre sätt att utvinna kraft ur solen än idag”

      Enklast och billigast:
      Sluta kompostera börja jordisera! Dessutom inga näringsförluster eller för människor och miljö skadliga gaser och mögel som vid kompostering och ytgödsling. Och som bonus är jordisering också en kolsänka.

      Svara
  9. Glöm inte bort att fission händer naturligt i naturen. Det är känt att platser med rik uranmalm och spricker i berggrunden upplever primitiv kärnkraft när vatten sipprar ner i dessa springer och kommer i kontakt med uranmalmen. Då reagerar fria neutroner från vattnet med malmen och sätter igång en kärnreaktorliknande process. Den är sällan i den skala som i samhällets kärnreaktorer då malmen inte är lika anrikad. Men det är ändå en naturlig lite kärnreaktor som uppstår. Därmed kan man inte separera kärnprocessen från naturen och vad som är naturligt. Vi kan inte använda argument som att det inte är naturligt då den process vi använder uppstår naturligt i vår uranrika berggrund. Det säger inte att vi ska ha kärnkraft i den form den är i dag då den uppenbart har visat sig vara osäker än en gång och utanför vår kontroll samt att våra reaktorer idag producerar avfall värre än något annat. Men att ta upp naturligt kretslopp och vad som är naturligt och koppla bort kärnkraften från det är ologiskt. Det uppstår i naturen och är därför naturlig. Men vi kan inte använda den säkert och rätt och därför bör vi låta bli den.

    Svara
    • Tack för din kommentar. Men jag kan inte alls hålla med dig. Den fission du talar har ingen som helst betydelse för att driva alla de processer som sker i det naturliga ekosystemet. Det är solen och växternas fotosyntes som sköter det – med några obetydliga undantag. Det jag påstår är att det kanske är smart att efterlikna detta – det är dock ingen sanning utan får nog mer ses som en hypotes. Men under hela 1900-talet har vi valt att inte efterlikna hur världens ekosystem funkar och min tes är att det har skapat väldigt många av vår tids miljöproblem.

      Svara
  10. Du har nog lite fel om vad som skapades av Big Bang och vad skapas av solar.
    Det var enbart de fyra första grundämnena som skapades vid Big Bang, alla tyngre grundämnen (bland annat uran) har skapas av solar.

    Svara
    • Hej Markus
      Tack för din kommentar. Min påstående om kärnkraft och Big Bang är inte tänkt att tolkas bokstavligt, och ur vetenskaplig synvinkel är det förstås en olämplig formulering. Tack för ditt förtydligande.

      Svara
  11. Angående kärnkraften, denna ständigt debatterade energikälla:

    Kärnkraft är en teknik som bör och kommer gå ur tiden. Vi har idag alla resurser för att med lätthet klara oss enbart med sol och vindenergi, och det i så stor utsträckning att om hela jordens befolkning använde lika mycket energi per capita som vi i Sverige gör. Tio gånger om. Eller hundra.

    Men, kärnkraft har fortfarande en roll att spela. Inte Ringhals, Barsebäck och de andra gamla teknikerna, men väl de fjärde generationens reaktorer som ligger på ritbordet.

    Varför? Eftersom vårt absolut största arv från kärnkraften är slutlagringen av hundratusentals ton högradioaktivt avfall. Med typ 4-reaktorer byggda för ändamålet skulle gammalt kärnbränsle kunna upparbetas, brännas igen och halveringstiden på det högradioaktiva avfallet minskas från hundratusentals år till tiotals år, samtidigt som mängden skulle kunna minskas radikalt.

    Ironiskt nog är en utveckling av kärnkraften det som kan lösa de problem vårt oansvariga bruk av gammal teknik har medfört.

    Läs mer om 4:e generationens reaktorer på wikipedia, särskilt under rubriken Advantages and disadvantages: http://en.wikipedia.org/wiki/Generation_4_reactors#Advantages_and_disadvantages

    Svara

Skriv en kommentar om Enkel ekologi och Fukushima

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

nödvändig