Förra veckan var det dags för årets träff med våra spannmålsodlare.
Trots dåligt väder och att flera röjt snö hela natten så var vi ändå några som samlades på Skillebyholm som ligger några km från Saltå Kvarn.

bild 2

Odlardagen är ett tillfälle för oss att träffa våra svenska spannmålsodlare och att dryfta olika saker som ligger oss alla om hjärtat.
I år var fokus på våra nya spannmålskriterier och hur vi gemensamt ska arbeta med dem.

Poängsystem med ca 130 olika miljöåtgärder
Saltå Kvarn satsar på ekologiskt kretsloppsjordbruk och ger en merbetalning till till dessa. På en ekologisk kretsloppsgård ska det finnas djur, en sund växtföljd och en hög självförsörjningsgrad på foder och gödsel (90 %).
En kretsloppsgård kan potentiellt minska läckaget av näringsämnen till omgivningen med mer än 50 procent. Gemensamt för alla leverantörer är att de dessutom ska vara godkända enligt KRAVs regler.
Vi har också tagit fram ett poängsystem där gårdarna kan välja mellan 130 olika miljöåtgärder som är inriktade på att motverka klimatförändring och gynna biologisk mångfald. Ju fler poäng, ju mer betalt per kg spannmå. Vi kallar det ”Saltå Verktygslåda” och med hjälp av den vill vi arbeta mot vår vision – Rädda Östersjön!
Läs mer på vår hemsida.

Fosfordammar och biologisk mångfald
Vi hade också ett par trevliga och intressanta föreläsare hos oss. Dels Pia Kynkäänniemi, Doktorand, SLU Inst. för Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, som berättade om sitt forskningsarbete med fosfordammar och hur det funkar och Jan Wester, passionerad fågelälskare som inspirerade om hur vi kan gynna fågellivet i odlingslandskapet. Båda föredragen synnerligen intressanta!

 

bild på fosfordamm
Foto Pia Kynkäänniemi

Syftet med fosfordammar är att de visat sig ha goda effekter mot fosforförluster. Genom att anlägga en damm så kan man samla upp sediment från botten i dammen och återföra den till jordbruksmarken, där den så att säga hör hemma. På så vis så minskar man också läckage av fosfor till grundvatten och sjöar.
Att anlägga en fosfordamm på gården är ett exempel på åtgärd som ger poäng.

 

Jan Wester berättade om hur fåglar väljer miljö efter behoven de har. Mycket prat om storken blev det och när man ser flygfoton från de baltiska länderna och Polen, där det fortfarande finns småskaligt jordbruk, dammar, diken och gröna vägrenar, så förstår även den oinvigde att storken hellre häckar där än i Skåne.
Landskapet är mer varierat, floran är rikare och därmed även tillgången på insekter, gnagare, ormar m.m. Allt vad en stork kan önska.
Att skapa en slåtteräng eller spara ogödslade zoner i åkern är ett par exempel på åtgärder som påverkar artrikedom och gynnar fågellivet. Ger poäng.

flygfoto över Skåne

Skåne ca 900 meters höjd

Polen

Polen ca 900 meters höjd

Möte med människor
Intressant var också samtalen alla emellan. Små historier och anekdoter ur vardagen och massor med idéer om hur vi tillsammans kan få Sverige ekologiskare!
Alla våra odlare har ju inte alltid odlat ekologiskt och det är roligt att höra hur växter och djur som försvunnit från gårdarna kommit tillbaka då de lagt om till ekologisk odling.

Bengt Eriksson driver ekojordbruk på sitt föräldrahem Täby Gård, strax utanför Västerås. Bengt berättade att han för många år sedan undrade varför måsarna försvunnit från trakten. Sen la han om till ekojordbruk och vips var det fullt av måsar efter traktorn igen då han plöjde eller harvade åkern. ”Jag fattade ju inte först men sen insåg jag ju att det var daggmaskarna som kommit tillbaka!”

Han och Eva är också glada över att de numera har diken som är som blomsterrabatter.
”Och den magiska känslan av att se ut över sin åker i morgonljuset när daggen ligger kvar i spindelväven och hela fältet lyser trolskt av alla spindelnäten och solens ljus. Det är så vackert att det är svårt att beskriva”.
”Grannens konventionella åker bredvid, han har inte ett enda spindelnät han, berättar Bengt.”

Själv har jag ett minne från tiden på en av de biodynamiska gårdarna i Järna.
Vi skulle hjälpa granngården med plöjning och harvning. Plöjningen på hösten var det inget särskilt med men på våren då åkern harvades såg vi att halmresterna som plöjts ner på hösten fortfarande fanns kvar. Lika hela och fina som de var på hösten.
På våra åkrar var alltid halmen förmultnad när man harvade om våren.
Otrolig skillnad på mikroorganismer i den ekologiska och konventionella åkern således.

Jag tror att det är väldigt många som inte förstår hur döda de konventionella jordarna är. Att man sedan därtill lägger igen diken, tar bort holmar i åkrarna, planar och rätar ut, odlar samma grödor år ut och år in, inte har djur på gården (eller bara har djur!), gör att både växt- och djurliv tar stryk.

En bonde idag som tagit över familjegården kan ju aldrig sakna spindelnäten i morgonljuset eller blomsterprakten i dikena. För ofta odlade både far och farfar konventionellt och kanske såg de till att ogräsbekämpa ordentligt, ja ända ut i vägrenen. Så där fanns aldrig några spindlar och inga blomsterabatter efter vägen.

Lena E


Kommentarer på Odlardag 2013 – möte med människor

Skriv en kommentar om Odlardag 2013 – möte med människor

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

nödvändig