I lördags den 6 oktober arrangerades VM i Grötkokning i Skottland för 25:e året i rad. Sverige ställde upp med sju tävlande varav tre juniorer och gick in för att krossa i årets uppsättning av Golden Spurtle – World Porridge Making Championship.

Calle Myrsell och Per Carlsson fick en delad förstaplats i den traditionella klassen och tog hem det gyllene priset och säkrade Sveriges plats på prispallen.

Domarna sa när de tillkännagjorda vinnarna att det var helt omöjligt att avgöra vilken av de två bidragen som var godast, därav den delade förstaplatsen. De båda kokade gröten på Saltå Kvarns Havrekross.

Världsmästarna Calle Myrsell och Per Carlsson

 

DELTAGARNA

Sveriges deltagare bestod av två tidigare världsmästare Per Carlsson och Ellinor Persson, årets aktuella svenska mästare Calle Myrsell samt Saga Rickmer och i juniorklassen tävlade Elsa Wester, Alva Wester och Alice Ljungberg.

De svenska deltagarna inför tävlingen

OM TÄVLINGEN

I den lilla Skotska höglandsbyn, Carrbridge startade man för 25 år sedan The Golden spurtle. Syftet med tävlingen då och även idag var att med gröten som verktyg skapa intresse för den lilla byn samtidigt som man såg att det fanns en möjlighet att göra fler människor medvetna om gröten dess hälsosamma fördelar. ”Alla hade deras egna sätt att koka gröt, kunde vi hitta den bästa?” sa Roger Reed som var initiativtagaren. Genom åren har intresset ökat, mycket tack vare gröttrenden, internet och spridningen i  sociala medier och i år tävlade 12 nationer om vem som kunde laga den bästa traditionella gröten med de tre ingredienserna, krossad havre, salt och vatten. Mästerskapet är uppdelad i två kategorier, traditionell klass och specialklass.

Dagen för tävlingen börjar med ett tåg ledd av säckblåsare med förra årets vinnare och de övriga deltagarna bakom. Sedan skålar man med en whiskey och tävlingen är igång. I årets tävling var det 28 deltagare och 6 st juniorer uppdelade i 5 olika ”heat” som det heter. Vinnaren från varje ”heat” går vidare till finalen. Alla tävlar i den traditionella klassen men kan kan välja om man vill delta i specialklassen som man då utför under samma ”heat” som den traditionella klassen.

I den traditionella klassen gäller det att koka gröt – endast med krossad havre, vatten och salt. Man har 30 minuter på sig. Havren ska vara obehandlad och det är inte tillåtet att använda havregryn. Det är tillåtet att blötlägga havren innan, men inte förkoka. Vinnaren utses efter smak, textur och färg.

specialklassen är det samma regler gällande havren men det är tillåtet att addera ingredienser. Enligt reglerna får inga av ingredienserna förkokas eller behandlas innan tävlingen. Vinnaren utses efter innovation och smak. I år fick Sverige tyvärr ingen vinst i specialklassen.

 

De svenska världsmästarna i sitt final-”heat”

 

Alla de svenska deltagarna kokar på Saltå Kvarns Havrekross

 

Världsmästarna när vinnarna offentliggjordes

 

Vinsten, The golden spurtle

 

SÅ HÄR KOKAR DU EN VINNARGRÖT:

Gröt på havrekross 2 portioner
Havrekross                           1 dl
Vatten                                  ca 4 dl
(Lite salt)

Blötlägg krossen i ca 8-12 timmar. Koka upp allt och låt småkoka i 20 min. Salta mot slutet av koktiden. Låt gärna gröten stå och eftersvälla en stund. Servera med mjölk och sylt.

Tips! Kyl ner den färdiga gröten och ta fram på morgonen och koka upp med 1 dl havregryn och 2 dl mjölk som en vanlig havregrynsgröt. Blir en god och lite krämigare variant. Se recept här: Gröt på Havrekross och havregryn

 

 

Den 6 oktober arrangeras VM i Grötkokning i Skottland för 25:e året i rad. Sverige ställer upp med sju tävlande varav tre juniorer, och planerar att krossa i årets uppsättning av Golden Spurtle – World Porridge Making Championship.

Sveriges deltagare består av två världsmästare Per Carlsson och Ellinor Persson, årets svenska mästare Calle Myrsell och Saga Rycker och i juniorklassen tävlar Elsa Wester, Alva Wester och Alice Ljungberg.

Deltagarna är utsedda dels efter SM i Grötkokning som gick av stapeln den 20 maj på Stenige vandrarhem samt att de regerande mästarna från VM 2017 är direktkvalificerade.

Mästerskapet är uppdelad i två kategorier, traditionell och specialklass. Sverige är regerande mästare i båda klasserna. Nytt för i år är att VM har lagt till en juniorklass.

I den traditionella klassen gäller det att koka gröt – endast med krossad havre, vatten och salt. Havren ska vara obehandlad och det är inte tillåtet att använda havregryn. Det är tillåtet att blötlägga havren innan, men inte förkoka. Vinnaren utses efter smak, textur och färg.

I specialklassen är det samma regler gällande havren men det är tillåtet att addera ingredienser. Enligt reglerna får inga av ingredienserna förkokas eller behandlas innan tävlingen. Vinnaren utses efter innovation och smak.

 

Sagas saffransgröt

Alla svenska deltagare har valt att använda Saltå Kvarns Havrekross vid tävlan.

Laguppställning Sverige

 

Förra årets världsmästare, specialklassen

Namn: Per Carlsson

Ålder: 68

Tävlingsrecept i SM? Är ju regerande världsmästare i specialklassen sedan VM 2017 då jag tävlade med en Gröt Caramel med flamberad havtorn och hjortron. Alltså fin krispig sötma kombinerad med syrliga bär. I år heter mitt bidrag till VM Sweet Swedish och innehåller bl a äkta kakao, kakaosmör, jordgubbar och en liten touch av havssalt.

Hur laddar du upp för VM? Tränar varje dag genom att servera frukost till våra gäster på Steninge vandrarhem – hittills i år har 2021 personer njutit av olika grötkreationer från Steninge vandrarhems grötbar.

Vad tror du om grötens framtid? Jag spår gröten en lysande framtid – det är gott, nyttigt & hälsosamt, billigt och du kan kombinera ingredienser till gröt i massor av varianter.

 

Förra årets världsmästare, traditionell klas

Namn: Ellinor Persson

Ålder: 53

Tävlingsrecept i SM? Var direktkvalificerad till VM i år som nuvarande Världsmästare i traditionell klass

Hur laddar du upp för VM? Tränar på timing i kokningen.

Vad tror du om grötens framtid? En självklar klassiker som kommer att hålla i sig lång tid framöver.

 

Årets vinnare i SM, traditionell klass

Namn: Calle Myrsell

Ålder: 60

Tävlingsrecept i SM?Tävlar endast i den traditionell klassen – Havrekross med endast salt och vatten, koncentrerar mig på att ta hem titeln i denna klass.

Hur laddar du upp för VM?

Genom att ha kokat gröt hela sommarsemestern och sensommaren till släkt och vänner som besökt mig samt genom att toppa formen med att koka gröt till 80 deltagare på internationell konferens i Österrike veckan före VM i Skottland. Känner mig beredd och härligt förväntansfylld.

Vad tror du om grötens framtid?Jag tror att gröt ligger helt rätt i tiden. Dels att det kommit många nya spännande varianter på sädesslag och smaker, dels att gröt i högsta grad kan klassas som ”fast slow food”. Mat som går lätt och snabbt att tillaga, och innehåller nyttiga långsamma kolhydrater. Jag märker i min omgivning har det blivit ”inne” att äta god gröt. Gröt har en ljus framtid.

 

Årets vinnare i SM, specialklassen

Namn: Saga Rickmer

Ålder: 26

Tävlingsrecept i VM: I traditionell klass, blir det Saltå Kvarns havrekross, Himalaya salt & vatten. I specialklassen inspireras jag av den gotländska saffranspannkakan och resultatet är en saffransgröt i ett moln av vilda bär, vaniljkräm och krossade mandlar, samt punschinlagda russin. Receptet hittar ni här: Sagas saffransgröt

Hur laddar du inför VM? Det går på rutin, 8h sömn kommer följas av morgonstretch med slev i hand. Jag har kommit på ett rörelsemönster som effektiviserar omrörning i grötkastrull, det kan liknas vid Tai chi. Jag övar varje dag. För mig är gröt en livsstil.

Vad tror du om grötens framtid? Grötens trendkurva har definitivt ett uppsving just nu, men dess potential och användningsområde är fortfarande grovt underskattade. Det finns mycket kvar att utforska.

 

Ungdomsklassen

Namn: Alva Wester

Ålder: 13 (14 i november)

Tävlingsrecept i SM?Havregryn kokat i grädde och kondenserad mjölk, tillsammans med vaniljpulver och citron. Det toppar jag med vispad grädde, lemoncurd, färska hallon, riven kokos, hackad vit choklad och färsk citronmeliss.

Hur laddar du upp för VM?Jag har förberett mig på så sätt att jag har övat hemma så att jag nu känner mig helt säker på hur jag ska göra. Jag har även lyssnat på skotsk musik och försökt att lära mig lite av språket.

Vad tror du om grötens framtid?Jag tror att gröten kommer utvecklas väldigt mycket. Om några år kommer den nog vara ett populärt alternativ på dessertmenyer. Alltså inte en vanlig klassisk gröt, utan då en mer utvecklad och spännande variant.

 

Namn: Elsa Wester

Ålder: 12

Tävlingsrecept i SM? Krispiga havrekakor doppade i choklad. Men jag kommer tävla med annat recept i VM.

Hur laddar du upp för VM? Planerar och övar på hur jag ska få min rätt så god som möjligt. Det handlar om detaljer.

Vad tror du om grötens framtid? Jag tror att gröten har bra framtid. Hälsa och kost är i fokus just nu. Gröt är en bra frukost som gör att du har bra energi och gott humör fram till lunch. Du får bättre resultat i skolan vilket leder till att du kan komma in på den gymnasieutbildning du vill. Det påverkar framtida utbildning, jobb, ekonomi och mycket mer.

 

Namn: Alice Ljungberg

Ålder: 14

Tävlingsrecept i SM? Ingredienser: Havregryn, vatten, vaniljglass. Garnering: färska hallon och blåbär, kokos, ätbara blommor och citronmeliss.

Tillagning: Häll i havregrynet med vatten och koka upp. När det kokat upp så lägg i vaniljglassen. Mängden vaniljglass tar du efter smak men gröten ska få en god smak av vanilj.

Efter det häller du upp i portionsglas och garnerar med att lägga på färska hallon och blåbär, kokos, ätbara blommor och dekorera med citronmeliss.

Hur laddar du upp för VM? Självklart övar jag på mitt recept. Finslipar för att få de rätta ingredienser och smaker.

Vad tror du om grötens framtid? Jag tror att fler människor har fått upp ögonen för gröt än för några år sedan. Jag tror också att inom några år så kommer fler äta mer gröt. Både att fler människor ser allt man kan göra med gröt, inte bara ”gegga” av havre och vatten utan med små medel kunna ändra smaken och utseendet så det passar till efterrätter på en fest eller en nyttig, billig och god frukost för en bra start på dagen.

 

 

Den svenska sommaren har varit rekordvarm och solig till mångas glädje. Men hur klarade skördarna av den långa torkan? Lisa Trolle som är kvarnchef och den som köper in spannmål till Saltå Kvarn svarar så här på frågan:

Till Saltå Kvarn har vi bara fått in hälften så mycket spannmål i år mot vad vi brukar få. Problemen började egentligen redan i höstas, då det regnade så mycket att bönderna inte hann så sina höstgrödor. Sen kom torkan i maj och den gjorde att den vall (gräs och klöver) som skulle bli foder till djuren inte växte som den skulle och istället gick spannmål, som var planerad att säljas, nu till foder. Dessutom är skördarna generellt lägre i år än vad de brukar vara. Värmen har framförallt påverkat skördenivåerna på grödor som sås på våren, som havre, korn och vårvete. Värst har det varit i södra och östra Sverige. Det spannmålslag som har drabbats värst är havre, där bristen är lika svår i hela Norden och norra Europa. Detta gör att vi i år har fått utöka vårt upptagningsområde och vi letar efter fler ekologiska odlare som vill leverera spannmål till oss. Och eftersom efterfrågan är stor och tillgången liten medför detta också en markant prisökning.

 

 

Det kan vara lite obekvämt att prata om. Ett samtalsämne man gärna undviker. Det handlar om något som sker överallt – ja, förmodligen så nära som på din egen granngård. Snart börjar barnen fråga och då förtjänar de att få veta sanningen. Det är dags att sluta låtsas som att det regnar.
 
Vi pratar så klart om fortplantning. Bin och andra insekter pollinerar ungefär en tredjedel av världens alla grödor och spelar därmed en ovärderlig roll i naturens samspel. Utan dem rubbas ekosystemet och våra vackra landskap skulle bli oigenkännliga. Tyvärr är det
inte särskilt långt ifrån verkligheten. Den plötsliga bidöden har både skrämt och gäckat forskare i flera år. Nu tyder flera utredningar på att den mystiska epidemin främst beror på två orsaker: användning av naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och alltmer artfattiga landskap.
 
Lyckligtvis kan du påverka utvecklingen genom att välja ekologiskt odlad mat. På Saltå Kvarn går vi alltid ett steg längre för att skapa ekologiska produkter med hög naturlig kvalitet och som bidrar till en positiv miljöpåverkan. Att odla olika grödor på samma jordplätt och avstå från naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel bidrar till en bättre miljö och tillvaro för bin och andra insekter som pollinerar våra växter. Så tänk en extra gång innan du lägger ner o-ekologisk mat i varukorgen. Vad ska barnen säga?

 

Tänk dig en framtid då stora delar av världens nationer gemensamt har bestämt sig för att inom 15 år avskaffa fattigdom och hunger, minska ojämlikhet inom och mellan länder, bekämpa klimatförändringarna, stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden och främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Framtiden är redan här, för två år sedan antog FNs generalförsamling 17 globala mål om hållbar utveckling. I de globala hållbarhetsmålen ingår det som står i inledningen – och mer därtill. Målen, som skrevs under av 193 länder bland annat Sverige, består av 17 övergripande mål som i sin tur är uppdelade i 163 delmål. Målen ska uppnås till år 2030 och åren fram till dess ska arbetet följas upp kontinuerligt.

Precis som alla andra resolutioner antagna av FNs generalförsamling är de globala hållbarhetsmålen inte juridiskt bindande. Man förlitar sig istället på alla medlemsländernas goda vilja. Alla medlemsländerna har tagit på sig att ta fram egna handlingsplaner för att nå målen. Men vem är det som ska se till att det händer? I Sverige har regeringen utsett en så kallad Agenda 2030-grupp som ska ta fram en övergripande handlingsplan. Men för att vi ska nå målen till 2030 måste alla i samhället hjälpa till – företag, konsumenter, ideella föreningar, skolor, kommuner, landsting, jag och du.

Vilket är då det viktigaste målet? Man brukar säga att de 17 målen är ”integrerade och odelbara”. Med det menar man att de hänger ihop och att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat. Men beroende på med vad man arbetar med, så kan man så klart påverka de olika målen olika lätt.

Saltå Kvarn är ett 100 procent ekologiskt matföretag som köper ekologiska råvaror från odlare över hela världen och vill inspirera konsumenter att äta bra och god ekologisk mat. Vi har, utifrån våra ställningstaganden, valt ut sex av de 17 målen som vi tycker att vi kan påverka. Saltå Kvarns vision är att ge makten tillbaka till människan som vill göra det goda valet. Människan – det är du och jag, odlaren och butiksägaren. Det goda valet är det som är bra för oss, planeten och vår gemensamma framtid tillsammans.

Vill du själv få inspiration till hur du kan påverka de 17 hållbarhetsmålen? Läs mer om de Globala målen och under respektive mål finns inspiration på vad du själv kan göra.
Globala målen

 

Nedan ser du de målen som vi har valt ut utifrån Saltå Kvarns ställningstaganden
Läs mer om Saltå Kvarns ställningstaganden

 

 

Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk.

 

 

 

 

 

 

Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.

 

 

 

 

 

 

Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla.

 

 

 

 

 

 

Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

 

 

 

 

 

 

Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

 

 

 

 

 

 

 

Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

 

 

 

 

Läs med om de globala hållbarhetsmålen här:

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/

http://www.globalamalen.se

http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Statistik-for-en-hallbar-utveckling/

 

Globala hållbarhetsmålen i sin helhet:

Mål 1 Ingen fattigdom Avskaffa all form av fattigdom överallt.
Mål 2 Ingen hunger Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk
Mål 3 Hälsa och välbefinnande Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar
Mål 4 God utbildning för alla Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla
Mål 5 Jämställdhet Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt
Mål 6 Rent vatten och sanitet Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla
Mål 7 Hållbar energi för alla Säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad
Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla
Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
Mål 10 Minskad ojämlikhet Mål 10 är att minska ojämlikheten inom och mellan länder.
Mål 11 Hållbara städer och samhällen Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Mål 13 Bekämpa klimatförändringen Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.
Mål 14 Hav och marina resurser Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling.
Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.