Finanskrisen drabbar oss på många sätt. Jag har tidigare berört frågan om hur Saltå påverkas. Men en ännu viktigare fråga är förstås hur finanskrisen påverkar omställningen av hela vårt samhälle i hållbar riktning. Det finns de som menar att nu kommer alla prioriteringar kring klimat och hållbar utveckling att glömmas bort. Och även om prioriteringarna finns kvar så behövs det ju ett väl fungerande finansiellt system för alla de gröna investeringar som behövs framöver – om systemet har kollapsat så blir det inga investeringar i grön teknik. Å andra sidan finns det en möjlighet att krisen leder till en ny medvetenhet om behovet av sparsamhet. En sparsamhet som inte bara kommer att handla om ekonomi utan även om energi och material.

En annan positiv effekt som krisen haft är att regeringar, länder och världssamfundet har kunnat enas om åtgärder för att försöka rädda det finansiella systemet. Man kan bara hoppas att denna erfarenhet även kan komma att tillämpas på det ekologiska systemet – som också befinner sig i kris. Sist men inte minst kanske det föds en insikt om att vi behöver ett nytt finansiellt system som har helt annan arkitektur än det gamla och där girigheten hålls i schack. /johan

 

I måndags inleddes Ramadan, muslimernas motsvarighet till vårt julfirande – religiöst sett. Det var vid denna tid som Muhammed fick sin uppenbarelse vilket sedan nedtecknades i Koranen. Syftet med fastan under Ramadan är att man som muslim ska förstå hur det är att vara fattig. Fastan bryts vid solnedgången och då äter man desto mer. 

I området där jag bor finns väldig få invandrare men om jag tar färjan tio minuter så hamnar jag i en av Stockholms södra förorter och där bor nästan 100 procent invandrare. (Därför kallar jag vattnet där färjan tar mig över varje dag för Bosporen – vattnet mellan två världsdelar.) Idag var jag över och handlade i stormarknaden på andra sidan. Och det är helt häpnadsväckande hur lite man har anpassat sig till att man finns i ett invandrartätt område. Visst var det lite provsmakning igång som hade med Ramadan att göra. Men i det stora hela hade denna stormarknad lika gärna kunna ligga på Lidingö eller Danderyd. Så blir det när för mycket av butikernas beslut tas av byråkrater i Solna.

På ett helt annat sätt gjorde sig Ramadan påmint under dagen. Vår inköpare Lisa Trolle håller på att förhandla om priserna på våra fikon och aprikoser från årets skörd. Det brukar normalt inte ske under Ramadan. Men eftersom Ramadan infaller samtidigt är den inhemska efterfrågan i Turkiet på topp – fikon och aprikoser är populära under Ramadan – och då går också priserna upp. Men Lisa är ett proffs så hon kommer att fixa det.

Vi lever i ett nytt Sverige –  det kan ingen ändra på – och vi behöver alla lära oss mer och anpassa oss till denna nya kunskap. Hur har Ramadan gjort sig påmind i ditt liv idag? /johan

Hej

Jag har ju tidigare berättat om Världens Godaste Aprikoser  som kommer från Malatya och om Mehmet och Zakire som odlar biodynamiska hasselnötter. Vi var några från Saltå Kvarn som reste till Turkiet i juli för att besöka odlarna. Den sista dagen var vi i Izmir i västra Turkiet. Trakterna kring Izmir är centrum för odling av druvor (russin) och fikon och det är från denna vackra stad som all torkad frukt skeppas ut.
Vi åkte med buss i några timmar och kom så fram till den lilla byn där Ferra bor. Ferra är fikonodlare och odlar sedan några år på biodynamiskt vis. Landskapet är kuperat och fikonen odlas på branta sluttningar.

 

Vi kom dit sent på eftermiddagen och det var otroligt varmt. Ferro (agronomen) och Ferra (odlaren) blev glada över att träffa varandra och skuttade glatt uppför backarna för att ta oss högre upp och högre upp. Solen hade lyst på sluttingen hela dagen och den torra jorden brände genom skorna. Vi tyckte fikonen här nere var väldigt fina men de är mycket finare högre upp sa Ferra och Ferro, så vi stapplade på. Väl uppe hade vi en underbar utsikt över alla kullarna där man kunde se fikon, oliver, persikor och nektariner. Ferra var stolt över sin odling och det med rätta. Vackra, vackra fikon överallt. Vid den tiden var de ännu inte färdiga utan behövde ännu en månad för att mogna.
Ferra äter enbart biodynamiska fikon eftersom de är de godaste, sa han. Nu kunde vi inte smaka på just dessa eftersom de inte mognat ännu men snart så kommer de till Sverige. När fikonen skördats – under augusti och september – så ska de soltorkas. Det tar då några veckor innan de skickas till Izmir för att tas omhand i renserier och packerier. Under oktober månad skeppas de ut och det tar ungefär två veckor innan de når Sverige. Det är därför vi i Sverige har traditionen att ha fikon till jul. De är nämligen från den nya skörden.
Izmir ligger vid Medelhavet i Turkiet men för länge sedan var staden grekisk och hette då Smyrna. Fikon från Smyrna var vida berömda.

Lena E

Döda havsbottnar breder ut sig i världens hav med förskräckande hastighet, visar en ny stor sammanställning som puliceras i tidskriften Science, rapporterar DN idag. Det är i första hand handelsgödsel från jordbruket som dödar våra hav och värst är läget för Östersjön. Ett intressant belägg för jordbrukets roll är hur Svarta havet har tillfrisknat utanför Ukarina.  När Sovjetunionen bröt samman upphörde också statens subventioner till bönderna för att köpa handelsgödsel. Det minskade utsläppen av framförallt kväve. Nu har syret återkommit i stor del av Svarta havet och bottnarna lever upp på nytt. 

Vad är då problemet i dagens svenska jordbruk?

Fyra femtedelar av allt som odlas av svenska bönder är djurfoder. Det odlas till stor del på ensidiga spannmålsgårdar som är beroende av oljebaserad konstgödsel. Fodret används sedan ofta på lika ensidiga djurgårdar i en annan region, där det inte finns tillräckligt mycket växtodling för att ta hand om näringsinnehållet i gödseln från djuren. Resultatet bli stora överskott av kväve och fosfor, både på spannmålsgårdarna och på djurgårdarna, som slutligen belastar havet. Många gårdar med för mycket djur ligger dessutom i kustnära områden. 

Lägg om till ekologiskt kretsloppsjordbruk!

Den långsiktiga lösningen på problemen med övergödningen av Östersjön är att lägga om fler jordbruk till det som kallas för ekologiskt kretsloppsjordbruk.Genom att förena spannmålsproduktion och djurhållning på ett balanserat sätt blir det just så mycket gödsel och näringsämnen som gårdens grödor kan utnyttja och övergödningen minskar kraftigt. Behovet av konstgödsel i svenskt jordbruk minskar då också kraftigt, vilket är viktigt även ur klimatsynpunkt (varje kilo konstgödselkväve kostar ett kilo olja att ta fram). Biodynamiskt jordbruk är ett utmärkt exempel på ekologiskt kretsloppsjordbruk. Saltå Kvarns ambition är att bara köpa biodynamisk spannmål från våra svenska bönder. /johan