Östersjön

 

Östersjön är ett skört innanhav
Östersjön är världens största bräckvattenhav. Att det varken är salt eller sött ger väldigt speciella förutsättningar för djur och växter. De arter som vandrat ut i Östersjön från sjöar trivs inte riktigt på grund av salthalten och det som kommer från Atlanten trivs inte på grund av den ringa salthalten. Exempelvis gör den låga salthalten att blåmusslorna är mycket mindre i Östersjön, en fullvuxen blåmussla mäter aldrig mer än tre cm. I Atlanten däremot blir blåmusslan mellan 10–15 cm. Man kan säga att samtliga arter är utsatta för stor stress för att klara den speciella livsmiljön. Det gör också att hela ekosystemet är särskilt känsligt för miljöpåverkan. Denna skörhet gör Östersjön till en tidig indikator på bristerna i vårt samhälles samspel med miljön. Om vi kan vända på den negativa utvecklingen för Östersjön så kommer vi sannolikt även samtidigt att kunna motverka många andra miljöproblem i vårt moderna samhälle.


ÖstersjönÖvergödning dödar bottnar
Östersjön är utsatt för hot från olika håll. Det mesta påtagliga problemet är de stora mängder närsalter som rinner ut i Östersjön och som till största del kommer från jordbruket. Det står för ungefär halva bidraget men också bilismen, orenade avlopp och industrin är medskyldiga. Tillförseln är cirka 70 000 ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor per år. Det motsvarar mer än en fördubbling de senaste 100 åren. Mängderna varierar från år till år bland annat beroende på nederbörd, men har ända sedan 1950-talet varit alldeles för höga. Närsalter som kväve och fosfor är ofta den begränsande faktorn för växternas tillväxt. Och därför ökar tillväxten dramatiskt när tillförseln av dessa ämnen ökar. När växterna – framför allt olika typer av alger – sedan faller till botten så ska de ätas upp av bottenlevande organismer som då förbrukar mycket syre. Stora bottenområden kommer då att drabbas av syrebrist eftersom nytillförsel av syre är mycket långsam, bland annat på grund av Östersjöns långsamma vattenomsättning. Syrebristen gör att botten dör. Sammanlagt är ett område dubbelt så stort som hela Danmarks yta helt eller delvis drabbat av bottendöd.


SkördJordbruket är halva problemet
Jordbruksmark innehåller från början stora mängder kväve och fosfor och den omrörning i marken som odlingen medför, genom plöjning, harvning och sådd, gör att omsättningen i jorden ökar och närsalter frigörs. Gödslingen tillför sedan mer kväve och fosfor, som kan föras med regnen nedåt i marken eller följa med jordpartiklar som rinner av marken. En del tas upp av grödorna, men en del hamnar nedanför rotdjupet där den inte kan nås av växtrötterna. Närsalterna förs med vattnet vidare till grundvatten, diken och vattendrag och i till slut hamnar de i haven.

Jordbrukets påverkan på Östersjön har accelererat i samband med specialiseringen inom jordbruket. Tidigare hade gårdarna både växtodling och animalieproduktion på den enskilda gården. Tillsammans med en bra växtföljd gav det ett odlingssystem som läckte mycket mindre närsalter än dagens industrijordbruk. Dagens hårda specialisering gör att hela landsändar har blivit mer eller mindre specialiserade på antingen spannmålsodling eller animalieproduktion. Kretsloppet på gården är brutet och särskilt de hårt specialiserade djurgårdarna läcker väldigt mycket närsalter till Östersjön. Danmark följt av Sverige läcker mest kväve per hektar odlingsmark av de tio länderna inom Östersjöns avrinningsområde.


Ekologiskt kretsloppsjordbruk BERAS_ logga
Vi på Saltå Kvarn vill motverka denna specialisering och behålla mångfalden bland gårdar. Därför vänder vi oss i stor utsträckning till sk ekologiska kretsloppsjordbruk för våra spannmålsinköp. Målet är att 90% av spannmålen ska komma från sådana gårdar.

BERAS implementation är ett EU-projekt som bland annat har till syfte att minska jordbrukets påverkan på Östersjön. Inom BERAS-projektet har man utvecklat en modell för ett mer hållbart jordbruk som kallas ekologiskt kretsloppsjordbruk. På ett sådant jordbruk är det balans mellan antal djurenheter på gården och dess odlingsbara areal. Gården ska själv kunna producera en stor del av fodret till djuren (> 90 %). Stallgödsel används som gödning och det kompletteras med en växtföljd som innehåller perioder av vall där kvävefixerande klöver ingår. Självklart används varken kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel.
Detta odlingssystem har många fördelar: för det första minskas läckaget av kväve och fosfor signifikant till Östersjön. Det bygger upp bördigheten i marken, ökar markens vattenhållande förmåga samtidigt som den biologiska mångfalden i markfaunan ökar. Dessutom ökar mullhalten vilket gör att stora mängder kol binds till marken vilket även ger en positiv klimateffekt. Läs mer om BERAS på deras hemsida!


Logga_Rädda ÖstersjönSaltå Kvarn satsar på Ekologiskt kretsloppsjordbruk 
Saltå Kvarn har sedan starten år 1964 köpt spannmål från biodynamiska gårdar. Basen i den biodynamiska gården är kretsloppet och den höga självförsörjningsgraden på foder och gödsel. Demetercertifieringen har varit en garanti för detta. Från och med odlingssäsongen år 2012 så kommer vi endast att kräva att gården är certifierad enligt KRAVs regler.

Utöver det kommer vi att prioritera inköp från gårdar som lever upp till kriterierna för den ekologiska kretsloppsgården. Dessa gårdar får en merbetalning av Saltå Kvarn jämfört med andra ekologiska gårdar. Dessutom kommer vi att erbjuda en verktygslåda till varje gård som vi köper spannmål av. Att delta i verktygslådan är frivilligt för leverantören. Verktygslådan innehåller förslag på åtgärder som alla har det gemensamt att de bidrar till att gårdens negativa miljöpåverkan minskar. Åtgärderna är kopplade till det koncept som utvecklats av Stockholm Resilience Center som kallas Planetary boundaries och som försöker beskriva gränserna för vad planeten tål av miljöpåverkan. Gården kan samla poäng för varje genomförd åtgärd och Saltå Kvarn betalar mer i relation till uppnådda poäng.
Läs mer om verktygslådan!