linfro-krossatSå här ser många av våra förpackningar ut. Som ni ser så står inte själva produktnamnet på den gröna gaveln. Däremot står det på den andra gaveln som är beige och full med innehållsdeklaration, förvaringsanvisning, vikt, ean-kod mm.
Många har hört av sig till oss och önskat att få produktnamnet på den färgade gaveln också. Man vill ju ha paketen uppradade i skafferiet med den färgglada sidan utåt men man ser inte vad det är i paketen.

Äntligen ändrar vi på detta! Vi trycker nu om kartongerna en efter en, med produktnamnet på den färgade gaveln också, så nu kan det bli ording och vackert i skafferiet.
linfro-kross

Lena E


Kommentarer på Vackert i skafferiet

  1. Angående förpackningen: det jag reagerar på är blandningen av plast och kartong. En riktig miljömonster. Är det verkligen så viktigt att ha en fönster? Sådana förpackningar får inte slängas i återvinningen eller har jag fel? Själv slänger jag dem på brasan och det är ju självklart inte bra heller — slöseri med kvalitetsfibrer och inte sååå smart att bränna plast.
    Skulle gärna höra hur ni tycker och tänker!
    /JennyH (som tycker för övrigt väldigt mycket om själva produkterna!)

    Svara
  2. Josef Frank är helt enkelt toppen!

    (Med alla fina ord om Saltås förpackningar ser det snart ut som jag helt tappat min kritiska ådra… herre jisses!! 😉 )

    Svara
  3. Mhh….det gör de kanske ja. Josef Frank älskade också färg och form som han använde på ett ofta lekfullt sätt.

    Tack så hemskt mycket för att våra paket för dina tankar till en av Sveriges största designers! Känns alldeles fantastiskt………

    Svara
  4. Men på våra äldre mjöl- och flingpåsar har vi gjort Demetermärket i färger som matchade påsarna men det får man egenligen inte. Det visste vi inte då men nu vet vi det, så numera gör vi rätt – dvs med bottenfärg.
    Det var snyggare då vi inte visste att vi gjorde fel…….

    Jamen, hoppsan. Då är det uppenbart vem som har givit upphov till min alldeles felaktiga föreställning om Demeter-märket. Vid en närmare inspektion så ser man ju att Krav-loggan behandlas på samma sätt på de påsarna, dvs den har påsens bakgrundsfärg… Väldigt mycket snyggare är det. Ovetskap är visst en designmässig välsignelse…

    Jag håller ju med Kimmo om förpackningarna och alla färgerna. Det konstiga är att det på ett teoretiskt plan verkar så galet. Om någon skulle fråga mig om det var en bra idé att göra emballage i orange, röd, blå, violett och grön, och med texten i gul, och sedan ställa upp dem blandat hur som… då skulle jag tro att vederbörande blivit från vettet.

    Det är nästan ofattbart att det funkar så otroligt bra i verkligheten…!

    Svara
  5. Jag hör också till skaran som ser på våra förpackningar som konst. Jag är lika imponerad varje gång vi får in en ny kund och våra produkter stoltserar i hyllorna. Helt makalöst vilken effekt det kan ge. Ett vackert, välbalanserat, färgregn som flödar längs med hyllorna! Många är dom handlare som också reagerat likadant när väl varorna står i deras hyllor.

    Svara
  6. Det var en kul länk med alla särskrivningar. Nu fick jag flera härliga skratt – särskilt ”Kassa medarbetare”!

    Svara
  7. Jomen Demeter-märket har också bottenfärg. Kolla på http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/7150.htm på Demetermärket på den blå randen.
    Men på våra äldre mjöl- och flingpåsar har vi gjort Demetermärket i färger som matchade påsarna men det får man egenligen inte. Det visste vi inte då men nu vet vi det, så numera gör vi rätt – dvs med bottenfärg.
    Det var snyggare då vi inte visste att vi gjorde fel…….

    Svara
  8. Vackert kanske inte är rätt ord, men så pjåkigt tycker jag inte det är. Det enda som stör lite är att Krav-märket har vitt som bottenfärg. Demeter-loggan är betydligt snyggare än Krav-loggan. Det tror jag beror väldigt mycket på att den inte har en ”ram” runt och egen bottenfärg så som Krav-loggan.

    Svara
  9. Hm, jo KRAV-märket är med på framsidan också men jag tycker inte det är särskilt vackert……….
    EKO-pricken däremot passar in perfekt! Trots sin särskrivning.

    Svara
  10. Ja, den där cirkeln med EKO LOGISKT… den har jag stört mig på också. Inte bara särskrivningen utan assymetrin också. Vad fyller den för funktion egentligen, Krav-ovalen är väl med på framsidan också?

    Jag måste kika på facebook-gruppen (jag är usel på att använda facebook…)

    Avigsidans samling av minnesvärda särskrivningar kan man ju inte leva utan, däremot:
    http://www.avigsidan.com/avigsidan/avigt008.html

    Svara
  11. Det är ju jag som skriver texterna till förpackningarna och jag avskyr särskrivningar, så där borde de verkligen inte finnas!
    (Det finns en grupp på Facebook, ”Sluta Särskriva!”. nästan 30 000 medlemmar….)
    Men, man måste ju kunna göra undantag och vara ”lite fri”. Vi var fria då vi gjorde produktnamnen kan man säga.
    Sen har visst folk klagat kom jag på. Inte på produktnamnet men på pricken som är på framsidan av kartongen, den med EKOLOGISKT ODLAT.
    EKO
    LOGISKT
    ODLAT
    står det. Vi provade faktiskt med bindestreck men det blev inte fint, så vi bestämde oss för att vara fria igen.

    Intressant artikel i svd. Får skaffa boken.

    Svara
  12. Uppsåtligt särskrivande!! det var det värsta!!

    Det förklarar ju onekligen varför jag har läst förgäves efter särskrivningar i texterna på förpackningarna! Där återfinns de ju inte.

    Jag är mer ”textlig” än ”bildlig” så jag ser texten först… alltid!

    Svara
  13. Det stämmer nog. Jag är själv särskrivningspolis, men jag har inte reagerat på Saltå-förpackningarna trots att jag ser dem varje dag!

    Svara
  14. Hej!

    Vi är rysligt medvetna om särskrivningen men har valt att se på produktnamnet mer som än bild än som text. Det blev så mycket finare när vi tog oss friheten att strunta i det grammatiska, jag och vår formgivare Karin Huber.
    Ändå trodde jag att vi skulle få en hel del kommentarer om det av de som avskyr särskrivningar men det har varit förvånansvärt tyst, så kanske vårat bildtänk fungerar rätt bra ändå 🙂

    Svara
  15. Åh vad fint! Ni måste vårda era vackra förpackningar. Dom är som konst. Jag har fullt av tomma förpackningar från er hemma som prydnad.

    Och detta är faktiskt ett av få fall då jag inte stör mig på särskrivningar. Det är så vackert teckensnitt att jag ser det mer som en oljemålning eller nåt! 🙂 Men det är klart, hellre ett bindestreck för mycket än ett för lite..

    Svara
  16. Tjata är vad jag är allra bäst på, så…

    Särskrivningen!! ”Sesam frö”!!! ”Solros kärnor”! Hu!! För att inte tala om ”Fiber havre gryn”! (Tack och lov äter jag inte fiberhavregryn så jag är inte så drabbad av den särskrivningsvarianten här hemma.. Problemet gäller naturligtvis inte ”krossat linfrö”… som illustrationen visar. Värre än ”sesam frö” vore ”krossatlinfrö”… dubbel hu!)

    Kornflingorna och havregrynen, till exempel, fick ju bindestreck, men alla de andra stackars särskrivna varorna…! Jag tror minsann ni behöver leta reda på ert förråd av bindestreck igen!! 😉

    Ok, jag vet, bindestreck kan förstöra det estetiska lite, men jag undrar om inte särskrivning är ett värre gissel…

    Själv har jag förpackningarna i en låda, och ser sålunda boxarna uppifrån, så jag har aldrig tänkt på paket-från-sidan-problemet. Men det var väl fiffigt!

    Svara
  17. Ja, det lönar sig att tjata lite 🙂
    Först gällde det den beiga gaveln, att produktnamnet syntes så dåligt. Många, många hörde av sig om det. Då fixade vi det och skrev namnet större och med ”saltåbokstäver”. Då dröjde det inte länge innan det kom massor med nya mejl, brev och telefonsamtal om att man ville ha den färgade sidan framme i skåpet.
    Och ni har ju helt rätt! Det blir väldigt fint.

    Svara

Skriv en kommentar om Vackert i skafferiet

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

nödvändig