En övergång till ekologiskt jordbruk i länderna runt Östersjön skulle avsevärt minska belastningen på havet, minska klimatbelastningen och gynna den biologiska mångfalden i regionen, skriver forskaren Artur Granstedt tillsammans med fyra andra undertecknare i en replik om ekologisk odling.

En förlegad mekanistisk natursyn präglar inlägget på Brännpunkt den 12 juli 2009 , signerat arton forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Lösningen på jordbrukets problem kräver ett systembyte, inte att man lappar och lagar på något som är i grunden fel. Det framgår av EU-projektet BERAS (Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) med ekologiska typgårdar i samtliga åtta EU-länder runt Östersjön som koordinerats av Artur Granstedt, en av de forskare som här ställs till svars. Studien visar att en övergång till ekologiskt jordbruk i länderna runt Östersjön avsevärt skulle minska belastningen på havet, minska klimatbelastningen och gynna den biologiska mångfalden i regionen.

Dagens rovdrift på naturens resurser har lett till de klimatförändringar som en hel värld nu försöker stoppa. Maten på vårt bord står för 30 procent av utsläppen av klimatgaser, har Naturvårdsverket visat. Till detta kommer 20 procent genom avskogning bland annat för att producera sojaprotein till konventionell gris- och fjäderfäproduktion. Det är det konventionella jordbrukets metoder som bidrar till utarmning av odlingsjorden, spridning av miljögifter och till att den gröna jorden krymper.

Vi måste försörja allt fler och samtidigt spara på ändliga resurser som fossil energi, bördig jord och mineraltillgångar, däribland de minskande fosforförråden. Det som krävs är ett jordbruk i enlighet med ekologiska lagbundenheter. Men kunskapen om detta beaktas inte. Det visar Naturvårdsverkets senaste förslag till åtgärder för Östersjön, liksom forskarna bakom den aktuella artikeln.

SLU-forskarna vill tona ned dagens användning av bekämpningsmedel som mera ofarliga när det snarast är tvärtom. I dag används lågdosmedel som är ytterst giftiga för insekter och även för de nyttiga organismer som verkar i marken. Dessa medel är svåra att detektera sedan de väl kommit ut i miljön. Trots miljömålen har de kemiska bekämpningen ökat med 50 procent sedan 1995.

Att djuren under jord (bara daggmaskarna utgör 900 kilo per hektar) omsätter både gödsel och vall, och tillsammans med markens mineralpartiklar omsmälter det hela till fruktbar jord – detta och välfungerande kretslopp förklarar varför näringen och humushalten enligt våra försöksresultat ständigt ökar – utan mineralgödsel. Särskilt på utarmade jordar ger dessa metoder förhöjda skördar. Detta förklarar framgångarna för ekologisk odling i de fattigaste områdena i världen.

På en punkt får man dock ge Ultunaforskarna rätt. Stödformerna i ekologisk odling är olyckliga i den mån de gynnar konventionella bönder som upphör med konstgödsel och bekämpning utan att ändra odlingssystem. Då blir skördarna låga och drar ner statistiken för ekologiskt. Det krävs mer av biologiskt kunnande och kompetens för att vara ekologisk bonde än vad som i artikeln förhånande benämns som ideologisk naturromantisk natursyn.

Artikel i SvD måndag 27 juli

Lena E


Kommentarer på Konventionellt jordbruk utarmar jorden

  1. För 25 år sen, deltog jag som ansvarig arkitekt i en projekteringsgrupp för forskningsstationen i Ar på norra Gotland. Den drivande kunniga gruppen marinekologer leddes av forskaren docent Lars Westin ( gick bort för ca 10 år sedan). Beställare var Institutionen för Systemekologi Sthlms Universitet genom John Furstenbach projektet leddes av Statens Fastighetsverk. Vi hade ett av flera projekteringsmöten, det måste varit 1992. Vi var ett tiotal personer på mötet. Jag passade då på, vände mig till Lars Westin: ”Lars kan du hålla ett minföredrag om Östersjöns tillstånd”? Det blev tyst. Lars tittade allvarligt på mig, plötsligt sa han ”det vill du inte veta”! Jag fortsatte, ”det vore intressant o höra”.. Lars W: ”Östersjön är världens skitigaste hav”! Det blev åter tyst..Jag försökte få till något positivt, jag sa ungefär – jag ville få samtalet att bli positivt: ” men kunskapen, miljömedvetenheten och teknikutvecklingen ökar, vi måste rimligen, längre fram, uppleva att vi kommer till en brytpunkt då det hela vänder, nedskitningen bromsas upp, Östersjön blir något bättre”. Lars W tittade med allvar, han såg barsk ut.. Sen sa han: ”det kommer du aldrig uppleva så länge du lever”. Det tog! Det blev tyst.
    Nu har det gått 25 år sedan samtalet som sagt, frågan: hur är det med Östersjön ? Är den fortfarande ”världens skitigaste hav”. Frågar: Arkitekt SAR/MSA Åke Jansson mob 070-827 10 25

    Svara
    • Hej Åke! Så här svarar Saltå Kvarns vd Johan Ununger på din fråga:
      Hej!
      Jag tror dessvärre inte mycket har förändrats när det gäller Östersjöns miljöproblem sedan ditt möte med Lars Westin. Så här skriver Havet.nu – som är en startpunkt för alla som vill veta något om havet. Sidan drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum:
      ”Egentliga Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden.
      Mycket beror på dess utsatta läge. Omringat av tätt befolkade landområden och med bara smala sund som förbindelse till världshaven blir alla utsläpp kvar länge. Kombinera detta med en vattenmassa som aldrig blandas om ordentligt och ett bräckt vatten där alla arter redan lever på gränsen av de tål. Resultatet blir ett hav som vi borde behandla med största försiktighet.”

      Jag kan dock tänka mig ett område som blivit bättre och det är förekomsten av olika typer av icke nedbrytbara miljögifter som PCB och DDT med flera. Förbuden mot dessa ämnen är säkert en bidragande orsak till att vi idag kan se många fler havsörnar och andra arter som är toppkonsumenter i näringskedjan. Dessa arter var tidigare mycket hårt drabbade.

      Men när det gäller övergödningen av Östersjön så är problemen fortfarande allvarliga. Enligt min mening beror det till en del på ovilligheten att diskutera de grundläggande problemen i jordbruket. Vi menar att det är specialiseringen inom jordbruket som är huvudproblemet. Vi har idag stora gårdar som endast odlar spannmål och andra som endast producerar kött eller mjölk. Spannmålsgårdarna säljer sina grödor till djurgårdarna vilket innebär att spannmålsgårdarna utarmas på viktiga näringsämnen i marken – där endast kväve, fosfor och kalium ersätts. Vid djurgårdarna å andra sidan uppstår stora överskott av växtnäringsämnen som i allt för stor mängd läcker ut i Östersjön och orsakar övergödning och bottendöd. Två olyckliga flugor på en gång: näringsinnehållet i maten försämras och havet dör.

      Vår ambition är att köpa vår spannmål från gårdar som har balans mellan spannmålsproduktion och animalieproduktion på den egna gården. Vi kallar dessa gårdar ekologiska kretsloppsgårdar. Forskning visar att ekologiska kretsloppsgårdar läcker upp till 60-70% mindre växtnäringsämnen till Östersjön. Det är vad vi kan göra. Men fler behöver göra mer.

      Hälsningar /Johan Ununger, vd

      Svara

Skriv en kommentar om Konventionellt jordbruk utarmar jorden

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

nödvändig