Åsa och Mårten har varit i Bolivia och Åsa kommer att göra några blogpostningar om resan. Här är den första.

Alldeles nyligen kom jag och min kollega Mårten på Saltå Kvarns inköpsavdelning hem från Bolivia där vi besökte två av våra leverantörer. I västra Bolivia besökte vi vår leverantör av quinoa och i östra Bolivia besökte vi vår leverantör av sesamfrön.

Jag ska i några bloggposter beskriva lite av det vi upplevde och lärdes oss under vår resa till ett av världens vackraste länder. Jag har inte varit i världens alla länder, långt ifrån, men Bolivia, dess kontraster och dess underbara människor är inget som man går oberörd förbi.

Åsa Lindeblad, Kvalitetschef Saltå Kvarn

Quinoa del I

För ungefär 10 år sedan upptäckte västvärlden fröet från växten quinoa, Chenopodium quinoa. I Sydamerika, där växten även växter vilt, har den odlats mycket länge – först av folket som bodde kring Titicacasjön och sedan av inkafolket. Än idag betyder quinoan enormt mycket för de människor som bor på högplatån eller Altiplano (se bild) som den kallas i Sydamerika.

Den quinoa som Saltå Kvarn säljer odlas i västra Bolivia, på den bolivianska delen av Altiplano.

Uppe på högplatån på mellan 3 500 till 4 000 meter höjd är landskapet kargt och klimatet hårt.  På vintern är det kallt och husen är enkelt byggda av sten och lera. Nu på hösten i mars-april är det kyligt, strax över noll grader på kvällar, nätter och morgnar. På dagen stiger temperaturen till ungefär 15 grader. Bolivia är ett land med många kontraster – mellan rik och fattig, stora skillnader mellan klimat i olika delar av landet och i dess landskapsformer. I väster, på högplatån, är det kargt och kyligt och i öster, på låglandet, råder tropiskt klimat med 30 grader året runt och tropiska regn.

Saltå Kvarn har tre olika sorters quinoa – svart, röd och vit. Alla är samma art, men olika varianter/sorter. Quinoan odlas av ett kooperativ som består av 1 260 odlare. Tillsammans odlar de quinoa på en yta av 14 000 hektar. Förutom den uppodlade ytan har odlarna ytterligare 21 000 hektar som ligger i träda och 72 000 hektar som används för bete till de lamadjur som spelar en viktig roll i odlingen av quinoa. Lamadjurens spillning används som gödsel, dess kött äts och lamans ull används till textiltillverkning. På grund av det karga och hårda klimatet är quinoa det enda som kan odlas på den största delen av kooperativets marker. På platser där mikroklimatet är lite mildare odlas även andra grödor som majs, potatis och spannmål. Men på det stora hela utgör quinoa och lamadjur dessa 1 260 familjers försörjning.

Quinoa är välkänt för dess näringsinnehåll. Vad man kan läsa om quinoa är att det innehåller alla essentiella aminosyror. Ett citat som jag lagt på minnet är ”människor kan inte överleva på ett enda livsmedel, men om man skulle måste välja något så skulle quinoa vara det bästa alternativet”. Näringsbrist bland befolkningen är, enligt dem själva, ovanligt. Man kan också läsa i flera artiklar att osteoporos (urkalkning av skelettet) är ovanligt bland kvinnorna som lever på högplatån. Orsaken skulle vara quinoans höga innehåll av kalcium.

Här kring Oruro, La Paz, Challapata och Salinas de Garci-Mendoza äter människorna quinoa så gott som dagligen. Det finns rapporter om att människor i de områden där quinoan odlas skulle välja andra livsmedel än quinoa för att den ska ha blivit för dyr. En stor radiostation i La Paz genomförde nyligen en undersökning där de frågade hur ofta människor äter quinoa. Svaret de fick var att de åt quinoa dagligen, vilket överraskade dem som gjorde undersökningen. Men visst är quinoa dyrare än till exempel vete, men den största orsaken till att matvanor ändras är att unga hellre vill äta andra livsmedel, menar de boende i området. I kooperativet säljer inte odlarna all den quinoa de skördar utan en del, cirka 10 procent, används för egen konsumtion under året.

Kooperativet startades för 29 år sedan då odlarna bestämde sig för att göra något åt den alltmer svåra situation de befann sig i. Fler och fler flyttade familjer flyttade från högplatån till städerna. På den tiden hade quinoan inget som helst värde, mer än som mat för odlarna själva. Kooperativet bildades och det första de gjorde var att bygga enkla anordningar för att ta bort de bitterämnen, saponiner, som finns naturligt i quinoan. Då kunde odlarna sälja quinoan till de gruvarbetare som arbetade i området kring staden Oruro. Gruvarbetarna saknade möjligheter att tvätta quinoan själva för att få bort saponinerna. Verksamheten växte och idag säljer kooperativet quinoa i Bolivia, men en stor del av produktionen går till på export. Utflyttningen har vänt och kooperativet har hjälpt till att bygga upp skolor och sjukvård i de avlägsna byarna. All quinoa som kooperativet odlar är ekologisk, men den quinoa som säljs i Bolivia är inte certifierad. Förutom kärnverksamheten kring quinoa driver även kooperativet andra projekt. Ett konkret exempel är ett projekt är det kvinnorna i kooperativet driver. Syftet med projektet är få inkomster via andra källor än quinoan. Kvinnorna stickar mössor, tröjor och sjalar av lamadjurens ull och säljer. Projektet har även byggt upp ett internetcafé där man bland annat bedriver dataundervisning.

Varje år väljer kooperativets en president, en odlare, som får representera kooperativet under ett år. Kooperativet är uppbyggt av ett antal regioner och i varje region finns ett kontor med två personer – en ansvarig för administrationen och en agronom som hjälper odlarna. Även de personer som arbetar med administrativa frågor i varje region väljs varje år av kooperativets medlemmar. Det är en medveten strategi som kooperativet har, att odlare representerar kooperativet, för att förståelsen för de förhållanden som odlarna har ska genomsyra verksamheten. Kooperativet har också en stab med administrativ personal i La Paz. Staben i La Paz är anställda och arbetar med försäljning och med kontakterna med kooperativets kunder.

1998 byggde kooperativet en produktionsanläggning.

På anläggningen tas quinoan emot från de olika regionerna. Här tvättas, sorteras och paketeras quinoan i säck för att sedan transporteras vidare till bland annat Europa. Kooperativet har också ett eget väl utbyggt laboratorium där de utför olika analyser.

Stoltheten över quinoan går inte att ta miste på.

Men tillsammans med stoltheten finns en oro för att västvärlden intresse för quinoa ska minska. Vilket är lätt att förstå, för utan exporten av quinoa minskar odlarnas möjlighet att bo kvar på sin vackra Altiplano.

I nästa del av min resebeskrivning kommer jag berätta mer om quinoa och odlingen av quinoa.

Åsa

Quinoa del 1Quinoa del 2Quinoa del 3


Kommentarer på Våra leverantörer – Quinoa del 1

  1. Jätte intressant, tack för rapporteringen! Skulle vara spännande att få veta hur lokalbefolkningen tillagar och äter quinoan. Har du lyckas komma över något recept? =)

    Svara
  2. Hej Maria! Mårten och jag fick en kokbok under vår resa i Bolivia. Jag hoppas att vi kan lägga ut några av recepten på vår hemsida eller här på bloggen, när vi har hunnit testa dem. Ett tips är att du skulle kunna koka quinoan i buljong, det tycker jag blir gott, Jag brukar också blanda i svart eller röd quinoa i den vita. Det ger en annan smak. Jag återkommer också på bloggen med lite bilder på vad vi åt under vår resa på Altiplano. /Åsa Lindeblad

    Svara
  3. Jätteintressant inlägg. Fantastiskt att följa!!! Ska gärna läsa mer, men jag har ett problem. Min quinoa blir inte så god när jag lagar den….(ja, jag sköljer den…) Har ni tips, recept så att den blir riktigt god??? Vill ju övertyga hela familjen om detta underbara frö (passar oss som är gluten oxå). Tack på förhand!!

    Svara
  4. Intressant läsning! Kan du inte skriva mer exakt om quinoans ingredienser i nästa post samt kanske även om hur quinoan fraktas till Sverige? Förpackas den i Bolivia och färdas med båt?

    Svara
    • Hej! Jag ska berätta mer om hur quinoa i nästa bloggpost – bland annat om hur den odlas. Men här är lite information om hur den transporteras: Quinoan packas på säck, 25 kg, i Bolivia. Sedan transporteras den med lastbil till kusten (Chile). Därifrån transporteras den med båt till Hamburg. Från Hamburg till Göteborg med lastbil. I Göteborg packas quinoan i Saltå Kvarns förpackningar. Från Göteborg till Årsta sker transporten med järnväg. Sista biten från Årsta till vårt lager i Järna är det lastbil. Mvh Åsa Lindeblad

      Svara
  5. Tack för bra info. Hos oss äts quinoa minst 1 gång per vecka och vi bjuder gärna på det när vi har gäster så fler får upptäcka detta läckra alternativ.

    Sådan här information är jätteintressant och jag ser fram emot fler liknande inlägg =)

    Svara

Skriv en kommentar om Våra leverantörer – Quinoa del 1

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

nödvändig