Pressmeddelande 15 oktober 2012

Skatteverket har beslutat att Saltå Kvarn inte får ta upp klimatkompensation som kostnad i verksamheten, vilket i praktiken innebär en extra skatt på det ekologiska matföretagets klimatarbete.

– Det här är helt absurt och går rakt emot statsmakternas tal om att satsa på klimatarbete. Om det här blir prejudicerande eller praxis kan det bromsa en viktig del i svenska företags klimatarbete och ansvarstagande. Sådant här ska stimuleras, inte straffbeskattas, säger Saltå Kvarns VD Johan Ununger

Skatteverkets motivering till beslutet är att man anser att klimatkompensation inte ingår som del i Saltå Kvarns verksamhet och att det därför ska betraktas som en icke avdragsgill gåva. 

Saltå Kvarn pekar på att klimatkompensationen av transporter är helt nödvändig för att man som ansvarstagande företag överhuvudtaget ska kunna importera och erbjuda svenska konsumenter ekologisk mat från andra länder, vilket motsvarar halva företagets omsättning. Detta är en självklar del av Saltå Kvarns affärsverksamhet och affärsmodell. Det kan, som Skatteverket gör, inte jämställas med allmänt goodwill-skapande sponsring och gåvor. 

– Om inte ett av landets ledande ekologiska matföretag ska kunna ta upp sådant här centralt miljöarbete som en vanlig kostnad i verksamheten, vem i Sverige ska då kunna göra det? säger Johan Ununger. 

Skatteverkets beslut baseras också på att man anser att kostnader för klimatkompensation inte ger en motprestation. 

Det här visar på ren okunskap från myndigheten, menar Saltå Kvarn. Kostnaderna för klimatkompensation går till trädplanteringar som totalt sett binder koldioxid motsvarande företagets alla transporter. Detta är varken ett bistånd, gåva eller sponsring, utan en marknadsdriven och tredjepartscertifierad tjänst, ungefär som annan miljömärkning. Förutom att klimatkompensationen fyller en grundläggande funktion i Saltå Kvarns verksamhet ingår den i väl etablerade produkt- och företagslöften till konsumenter. Klimatkompensation innebär alltså en marknadsmässig motprestation med stark koppling till produkternas distribution och mervärde, och Skatteverket bör därför se detta som en vanlig kostnad. Idag väljer allt fler företag att klimatkompensera på liknande marknadsmässiga grunder. 

– I ett samhälle med uttalade ambitioner på klimatområdet kan vi inte ha en ordning där en skattemyndighet inte hänger med i utvecklingen och bromsar det här oerhört viktiga miljöarbetet. 

Det här handlar också om en ännu större principiell fråga kring ekosystemtjänster och hur vi alla kan utveckla nya sätt att ta miljöansvar. Saltå Kvarn har exempelvis nyligen startat ett program där man ger bönder extra betalt för sitt spannmål om de genomför extra, frivilliga miljöåtgärder utöver de ekologiska kraven. Vill Skatteverket även se detta som gåvor eller sponsring, frågar sig Johan Ununger. 

– Idag pratar alla på konferenser etc. om hur viktigt det är att företag tar ansvar och betalar för de ekosystemtjänster man använder. Låt då oss som vill ta det ansvaret göra detta utan att bli straffbeskattade. 

Saltå Kvarn klimatkompenserar idag samtliga sina transporter. Det sker genom småskaliga trädplanteringar i Uganda, via den certifierande organisationen Plan Vivo och svenska ZeroMission. Saltå Kvarns klimatkompensation motsvarade under förra året 1.048 ton koldioxid. Företaget var år 2006 först i landet med att börja klimatkompensera transporter av produkter genom trädplantering.

 


Kommentarer på Sluta straffbeskatta viktigt klimatarbete

  1. Jag tycker att Saltå kvarn borde kompensera genom att investera i svenskt ekologisk matproduktion.
    Att få alla de som har tomatväxthus att värma upp med förnyelsebara bränslen vore t.ex. önskvärt.
    Trädplantering är också bra. Det ena utesluter inte det andra.

    Svara
  2. Om jag får lägga mina 2 cent i frågan så finner jag det besynnerligt att skattetekniskt beskatta en utgift som gåva då det är uppenbart att kostnaden går till att plantera träd?
    Är det något som skatteverket bör undersöka är det isåfall hur man kan säkerställa att betalningen(kostnaden) når slutresultatet. Dvs hur pengarna resulterar i ny, fräsch, köpt syre i Uganda(som exempel). För det är ju det det handlar om, att köpa syre, som motprestation(via träd). Där är jag inte tillräckligt insatt för att berätta exakt hur olika organ rapporterar sitt arbete och intäkter.
    Huruvida det förekommer ett klimathot eller ej är helt oväsentligt i rent (skatte-)teknisk bemärkelse anser jag.
    Och om jag tycker att det är kass luft i världen och jag bestämmer mig för att betala för att få träd planterade så ser inte jag varför jag ska behöva beskattas för den kostnaden i min verksamhet? Så länge jag kan bevisa motprestationen.

    Svara
    • Glömde naturligtvis att ersätta för återvinning av material inte heller del av många företags verksamhet och ska naturligtvis även det beskattas extra av Skatteverket. För det är väl inte ok att betala för förpackningsmaterial som företag förbrukar till ett organ som tar hand om återvinningen i Sverige?

      Svara
  3. Hang in there Johan & Saltåkvarn!
    Ni gör ett grymt bra jobb, fina produkter och värnar om miljön på beundransvärt sätt!
    Ni gör skillnad och många förstår det!
    Keep up the good work!

    Varm hälsning,
    Tove

    Svara
  4. Eftersom ”klimathotet” i stort sett är ett politiskt påfund, och nej jag är ingen förnekare (märkligt religiöst begrepp), visst ändras klimatet, och visst påverkar vi det, men att det skulle vara på ett hotfullt vis finns idag inga belägg för, tvärtom visar aktuell forskning att den i stort är måttlig och förmodligen mer positiv än negativ. Så jag anser att en stor del av klimatpengarna handlar om rent bedrägeri och slöseri av skattemedel som drabbar miljön negativt. Både EU revisionen och Riksrevisionen har framfört kritik över hur medlen används. Samtidigt har vi allvarliga miljöproblem som inte pratas om överhuvudtaget.

    Svara
    • Hej Helge, vi läser uppenbarligen olika forskarrapporter. Jag kan ändå glädja dig med att den trädplantering som görs i Uganda i syfte att kompensera våra klimatutsläpp har en lång rad andra positiva effekter vid sidan av att binda koldoxid – framför allt lokalt i Uganda.Både den biologiska mångfalden och den lokala ekonomin får en positiv injektion.

      Svara
      • Då är du ganska unik, de flesta har bara läst braskande tidningsrubriker, och annan politisk retorik. Själv har jag läst delar av IPCC vetenskapliga del och följt aktuell forskning de senaste 4 åren. I den vetenskapliga delen finns inget av de den alarmism som är så vanlig i media. Klimatforskningen handlar sen flera år om att dels försöka formulera hypoteser så att man kan formulera en teori som kan prövas mot verkligheten. Ingen datormodell fungerar idag. Mycket tyder på att en fördubbling av koldioxiden ger någonstans mellan 0.5 grader och 1,5 grad och att dagens klimatförändringar är till stor del naturliga, men man vet ännu inte vad som styr vad. Kom ihåg att klimat är regionalt, stora områden har samma klimat idag som för 50 år sen, andra har fått det lite kallare, en del lite varmare. Dock ligger vi fortsatt under snittet för de sista 10.000 år globala medeltemperatur.

Skriv en kommentar om Sluta straffbeskatta viktigt klimatarbete

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

nödvändig