Havre (Avena sativa) har vi väl alla ätit och då säkert i form av havregryn eller havremust. Ändå odlas den mesta havren sedan länge till djurfoder.
Under medeltiden var havre det mest konsumerade sädesslaget i norra Europa. I Sverige åt vi mycket havre fram till potatisodlingens genombrott under 1800-talet.

Under senare hälften av 1800-talet var havre en av Sveriges viktigaste exportvaror.  I mitten av 1900-talet minskade antalet arbetshästar och därmed minskade odlingen av havre betydligt men ända fram till början av 1960-talet var havre dock det dominerade sädesslaget på de svenska åkrarna.

havreax

Havre är lätt att skilja från de andra sädesslagen med sin luftiga vippa

Lite historia
Eftersom havre var ett utmärkt kreatursfoder så fick den dåligt rykte som människoföda.
Flera kulturer såg med förakt på de folk som livnärde sig på samma kost som sin boskap. Särskilt i Rom och Grekland hade man den synen på havre. Föraktet smittade av sig till Frankrike och England där ingen riddare skulle ätit det han fodrade sin häst med.
Men på Irland och i Skottland, som inte stod under romerskt inflytande, åt man havre. Om havregröten sa skottarna att ”Den håller kroppen sund, huvudet kallt, fötterna varma och gör män av järn.”
Engelsmännen hånade skottarna med ”Havren är känd som näring åt männen i Skottland, åt hästarna i England”.
”Så är ju också England känt för sina hästar medans Skottland är känt för sina män!”, svarade skottarna.
Det var förr det.
Idag äter man massor med havregrynsgröt i hela Storbritannien. Till och med drottningen lär äta havregrynsgröt till frukost varje dag, har jag hört.

Odling
Havren trivs bra norrut och odlas idag framför allt i Europa och Nordamerika. Det mesta odlas som sagt till foder, främst till nötkreatur och hästar.
Havre är ganska tåligt och i Sverige skördas det oftast sist av spannmålen. Man odlar havre ända upp till södra Härjedalen. Odlas den längre norrut så kanske den inte hinner mogna.
Havre är lätt att skilja från de andra sädesslagen med sin luftiga vippa. Havre har också den vackraste och guldgulaste halmen.
Ytterskalet, agnarna, sitter kvar efter att havren skördats och dessa behöver avlägsnas innan man kan bereda flingor  eller mjöl av den. Agnarna består mestadels av cellulosa och passar inte till männsikoföda. På Saltå Kvarn  tas agnarna omhand och eldas i vår skalpanna som förser oss med värme.
Saltå Kvarns havre odlas framförallt i Södermanland, Östergötland och Västergötland och är främst av sorten Kerstin men vi testar också nu en äldre sort, Sol II.

oskalad havre

Oskalad havre som den ser ut när den anländer till kvarnen.

skalad havre

Skalad havre – agnarna har avlägsnats. Nu är havren klar att beredas till flingor och mjöl.

Nakenhavre
Det finns också en sort som kallas Nakenhavre (Avena nuda) som ursprungligen härstammar från Kina där den odlats i flera tusen år. Dess kärnor sitter löst och agnarna flyger så att säga av då man tröskar (skördar) spannmålen. Nakenhavre har något högre näringsinnehåll än vanlig havre och är också enklare att förädla till mjöl och flingor då den inte behöver skalas först. Nakenhavre odlas även i Sverige men inte i någon större utsträckning.

Flyghavre
Flyghavre (Avena fatua) är släkt med den odlade havre och är ett svårt ogräs i havreåkern. Flyghavren mognar tidigare och stjäl också näring från den kultiverade havren. Kärnorna  faller ur då man försöker skörda den och blir till spillsäd och den duger inte ens till foder. Det latinska namnet fatua betyder också värdelös.
Det är markägarens ansvar att insamla och bränna flyghavre så att den inte sprider sig.
Flyghavre är längre än vanlig havre och känns lätt igen då den sticker upp ovanför den odlade havren.

Havre och hälsa
Havre är det näringsrikaste av våra fyra inhemska spannmålssorter. Det innehåller stora mängder fibrer, antioxidanter, B-vitaminer, proteiner och mineraler.
Havre innehåller också mer fett än vete, råg och korn, varav ca 80 % är omättade. Vidare är havre också en utmärkt källa till mangan, magnesium, koppar, zink och järn.
Det är också ett av de livsmedel som har störst andel vattenlösliga fibrer, så kallade betaglukaner. Betaglukaner har den effekten att det kan sänka kolesterolvärdet och stabilisera blodsockernivån. Havrekärnan innehåller ca 6-8 % betaglukan.
Den kolesterolsänkande effekten uppnås vid ett dagligt intag av 3 g betaglukan vilket motsvarar ca 2 portioner gröt av havregryn eller 1 portion gröt av havrekli.

Havre är också den enda spannmålen som innehåller avenalin, ett slags grönsaksliknande lagringsprotein (globulin). Globuliner kännetecknas av vattenlöslighet och det är tack vare denna egenskap som man kan tillverka havremjölk. Numera ett alternativ om man t ex inte tål vanlig mjölk.

Havre och gluten
Många som är glutenintoleranta kan äta havre. De proteiner som kallas gluten ser olika ut i de olika sädesslagen. Proteinuppsättningen i havre skiljer sig stort från de övriga sädesslagens, vilket skulle förklara havrens särställning.

Om du är glutenintolerant bör du ändå rådgöra med din läkare om du kan äta havre!

För att vara helt säker på att det inte finns inblandning av andra sädesslag i t ex havregryn, så finns idag havreprodukter märkta Ren havre. Ren havre specialhanteras från utsäde till färdig produkt, så att inblandningen av andra sädesslag minimeras. Vad jag känner till så finns idag inga ekologiska produkter av ren havre. Det är svårt att få till i ekologisk odling pga växtföljden bland annat.

Havre i kosten
Hel havre är jättegott att servera kokt som ris eller att blanda i sallader. Havrekärnorna är lite söta och blir ordentligt mjuka vid tillagning. Barnen brukar också tycka det är gott.
Vill man ha extra god havre så kan man dextrinera (blötlägga och rosta) den. Det förhöjer smaken och förkortar också koktiden avsevärt och havren klibbar då heller inte alls. Själva dextrineringen tar lite tid men när det väl är gjort så kan man förvara den dextrinerade havren i en tättslutande burk och när man blir sugen på havre till middag så går det fort att laga till.
Det är rätt mysigt att dextrinera också. Man rostar på väldigt svag värme i flera timmar och från att det bara luktar lite fuktig säd så sprider sig plötsligt en otroligt angenäm doft i köket. Pang så är det klart liksom!

Att baka bröd med mjöl av havre går inte så bra då inga glutenbildande proteiner finns. Det jäser inte upp helt enkelt men man kan förstås baka småkakor och kex.
Hel havre, kross och flingor kan blandas i bröddegen. Annars äter vi mest havre till gröt eller i frukostblandningar.

Havregrynsgröt med kardemumma, bär och frön
2 portioner

Havregryn 2 dl
Kardemumma, malen 1 tsk
Vatten 4,5-5 dl
Salt 1 nypa
Grovhackade nötter (mandel,   hasselnötter, pistaschnötter) 2 msk
Färska eller frusna bär (t ex blåbär,   hallon) 1 dl
Frön (pumpa, linfrön, solroskärnor) 2 msk

Rosta havregryn och kardemumma på hög värme i torr kastrull någon minut tills det börjar dofta. Skaka då och då under tiden.
Tillsätt vatten och lite salt. Sänk värmen och koka i 3 minuter. Rör om då och då.
Hacka under tiden nötterna. Häll uppgröten i en skål och toppa med bären medan den fortfarande är rykande het.
Strö över nötter och frön. Servera med kall mjölk.

Saltå Kvarns havreprodukter
På Saltå Kvarn tillverkar vi havregryn, havrekli, havrekross och hel havre av havren. En del av havreprodukterna ingår också i  t ex olika müsli, fyrkornskross och i bröd.

Havregryn är en fullkornsprodukt tillverkad av hel, skalad havre som ångats och pressats till flingor. Hela kärnan med grodd och kli och alla näringsämnen finns kvar.
Havregryn är förstås supergott till gröt och i müsli men prova ockå att blanda lite i köttfärsen. Inte dumt alls!

Fiberhavregryn är en blandning av 85 % havregryn och 15 % vetekli. En fullkornsprodukt för den som vill ha gröten extra fiberrik. Gott att strö på fil också.

Havrekli är också en fullkornsprodukt och tillverkas på samma sätt som havregryn men sedan siktas det mesta av kärnan bort. Havrekli har högre näringsinnehåll än havregryn och innehåller också mer kostfiber. Väldigt gott till gröt och dessutom ger en enda portion om dagen den kolesterolsänkande effekten.

Hel Havre är hel skalad havre. Bara agnarna har tagits bort. En fullkornsprodukt.
Gott i stället för ris. Prova också att byta ut ca 10 % av mjölet mot kokt havre när du bakar bröd. Det blir riktigt gott och saftigt.

Havrekross är hel skalad havre som krossats. Även det en fullkornsprodukt.
Havrekross passar perfekt till gröt som får lite mer motstånd än havregryn. Havrekross är också utmärkt i brödbaket och det behöver inte kokas först utan det räcker att man blöttlägger över natt/dag.

Kuriosa
– Under 1990- och början av 2000-talet exporterades mycket havre till USA. Kärnan på färgen var en avgörande faktor. Både svensk och finsk havre är känd för bra kvalitet men i Finland blir havrekärnorna ljusare och i Sverige något gulare. Det gav finnarna konkurrensfördel i exporten.

– Det sägs att om man tuggar i sig en liten näve torra havregryn så hjälper det mot halsbränna. Kan ju vara värt att prova.

– Att bada i avkok på havre ansågs förr lugnande. Ja, varför inte 🙂

Lena E


Kommentarer på Havre – håller huvudet kallt och fötterna varma

  1. Jag är uppväxt på skrädmjöls välling 🙂 mina föräldrar köpte allt från saltå. Saknar fruktbrödet! Hittar det inte någonstans. Tips på var man kan köpa i Malmö?

    Svara
    • Hej Ida! Om ca en vecka så ska du kunna hitta våra bröd, inklusive fruktbrödet, i flera Coop-butiker i Malmöområdet. Jag har ännu ingen lista på exakt vilka butiker men Coop Forum Jägersro är i alla fall en av dem.

      Svara
    • Det låter gott! Det kanske jag ska prova när det är min tur att stå för kontorsfikat 😉

      Svara
  2. Jätteintressant artikel!

    Jag undrar borde man inte kunna göra havremjölk på skrädmjöl? Låt oss säga 1dl skrädmjöl på 1 liter vatten och blanda i en blender med ev lite havssalt och honung?

    Svara
    • Hej Tomas! Ja, varför inte. Skrädmjölet är ju rostat till skillnad från havregryn men vi får väl prova! =)

      Svara

Skriv en kommentar om Havre – håller huvudet kallt och fötterna varma

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

nödvändig