Generellt sett står förpackningen för 10 procent av en produkts klimatpåverkan. Förpackningens viktigaste uppgift är därför att skydda produkten från att förstöras eller att kvalitet ska försämras innan den äts upp. Matsvinn är en stor klimatbov och det är inte bara hemma i våra kök som problemet finns utan även i tidigare led.

Därför är det en svår uppgift att vara en förpackning. Först har den en mycket ansvarsfull uppgift – dess syfte är ju att skydda produkten från att förfaras eller att produktens kvalitet ska försämras innan den äts upp. Utöver detta ska den vara snygg, praktisk, gärna gjord av ett förnyelsebart material, lätt att öppna, väga så lite som möjligt och inte innehålla några oönskade skadliga ämnen. Men när den väl uppfyllt sitt uppdrag ses den plötsligt som något dåligt, onödigt och något som skapar merarbete – skräp.

1964 rekommenderas man sänka sopor med hjälp av stenar när man var ute till sjöss. Om man söker på nätet kan man hitta en gammal informationsfilm där man visar hur man med hjälp av stenar skulle sänka ned kartonger med skräp i havet. Men vad gör vi idag, som vi om 50 år tycker är helt befängt? Det vet vi först om 50 år, men en gissning är att vi ser annorlunda på det som vi idag kallar skräp?

För att kunna sälja den ekologiska mat som vi sålde under 2017 (totalt nästan 8 000 ton ekologisk mat) använde vi 529 000 kilo förpackningsmaterial. 53 procent av detta var pappersförpackningar, 34 procent glasförpackningar, åtta procent metall och fem procent var plast.

För alla förpackningar finns ett så kallat producentansvar. Med det menas att de som sätter förpackningsmaterial på marknaden också har ett ansvar att ta hand om förpackningen när den är använd. För att få detta att fungera i praktiken har tillverkare, industrier och handel gått samman och bildat FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) och Svensk Glasåtervinning. Alla företag som använder förpackningar ska därför betala en avgift till FTI respektive Svensk Glasåtervinning för varje såld förpackning. Denna peng går sedan till att bygga upp det system vi har för att samla in och materialåtervinna förpackningarna. Det som krävs av oss konsumenter är att vi källsorterar och lämnar förpackningarna på närmaste station eller i tunnan hemma om vi har hushållsnära insamling.

2017 lämnade vi i Sverige tillsammans in 649 000 ton förpackningar och tidningar till återvinning i Sverige. Räknat per person är det 64 kilo förpackningar och tidningar. Den största delen av dessa är tidningar (21,7 kilo) och glas (21,1 kilo). Av det som varje person lämnar in består 34 procent av tidningspapper, 33 procent av glas, 21 procent av pappersförpackningar, 10 procent av plastförpackningar och två procent av metallförpackningar.  Av det förpackningsmaterial som satts på marknaden under 2017 materialåtervanns 93 procent av alla glasförpackningar, 80 procent av alla pappersförpackningar, 81 procent av alla metallförpackningar, 40 procent av alla plastförpackningar och 95 procent av alla tidningar. Med materialåtervinning menar man att man använder förpackningen till att göra något nytt. Andra sätt man tar hand om hushållssopor på är energiåtervinning, biologisk återvinning och deponi. Men vad händer med Saltå Kvarns förpackningar efter man lagt dem i en container vid förpackningsinsamlingen?

Förpackning av papper: Om du testat att göra eget papper av gammalt papper någon gång, så är det ungefär på samma sätt som pappersförpackningar omvandlas till ny kartong. I ett gigantiskt vattenbad blöts pappersförpackningarna upp och eventuell plast och metall separeras ut. Sedan pressas vattnet bort och pappersfibrerna formas till nytt papper. De tidigare pappersförpackningarna kan bli nya förpackningar till exempelvis disktrasor eller tvättmedel.

Förpackningar av plast: Plast är inte bara ett material utan består av många olika sorters plast. Därför måste man först separera de olika plastsorterna innan man kan använda dem till nya produkter. Det gör att återvinning av plastförpackningar är en mycket mer komplicerad process än återvinning av papper. Gamla plastförpackningar kan bli blomkrukor, bärkassar eller soppåsar. Just nu pågår också spännande försök med att ta fram nya förpackningar från gamla plastförpackningar.

Förpackningar av glas: Glas är ett häftigt material på det sätt att det kan användas som livsmedelsförpackning om och om igen. Så den juiceförpackning du lämnade för tre år sedan kan bli den pastasåsförpackning du handlar i morgon.

Förpackningar av metall: Även metallförpackningar av stål kan användas om och om igen. Förpackningar av aluminium används ofta till fälgar eller motordelar.

 

Vill du läsa mer om återvinning av förpackningar kan du läsa här:

FTI Förpacknings & tidningsinsamlingen

 


Kommentarsfunktionen är avstängd.