Tänk dig en framtid då stora delar av världens nationer gemensamt har bestämt sig för att inom 15 år avskaffa fattigdom och hunger, minska ojämlikhet inom och mellan länder, bekämpa klimatförändringarna, stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden och främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Framtiden är redan här, för två år sedan antog FNs generalförsamling 17 globala mål om hållbar utveckling. I de globala hållbarhetsmålen ingår det som står i inledningen – och mer därtill. Målen, som skrevs under av 193 länder bland annat Sverige, består av 17 övergripande mål som i sin tur är uppdelade i 163 delmål. Målen ska uppnås till år 2030 och åren fram till dess ska arbetet följas upp kontinuerligt.

Precis som alla andra resolutioner antagna av FNs generalförsamling är de globala hållbarhetsmålen inte juridiskt bindande. Man förlitar sig istället på alla medlemsländernas goda vilja. Alla medlemsländerna har tagit på sig att ta fram egna handlingsplaner för att nå målen. Men vem är det som ska se till att det händer? I Sverige har regeringen utsett en så kallad Agenda 2030-grupp som ska ta fram en övergripande handlingsplan. Men för att vi ska nå målen till 2030 måste alla i samhället hjälpa till – företag, konsumenter, ideella föreningar, skolor, kommuner, landsting, jag och du.

Vilket är då det viktigaste målet? Man brukar säga att de 17 målen är ”integrerade och odelbara”. Med det menar man att de hänger ihop och att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat. Men beroende på med vad man arbetar med, så kan man så klart påverka de olika målen olika lätt.

Saltå Kvarn är ett 100 procent ekologiskt matföretag som köper ekologiska råvaror från odlare över hela världen och vill inspirera konsumenter att äta bra och god ekologisk mat. Vi har, utifrån våra ställningstaganden, valt ut sex av de 17 målen som vi tycker att vi kan påverka. Saltå Kvarns vision är att ge makten tillbaka till människan som vill göra det goda valet. Människan – det är du och jag, odlaren och butiksägaren. Det goda valet är det som är bra för oss, planeten och vår gemensamma framtid tillsammans.

Vill du själv få inspiration till hur du kan påverka de 17 hållbarhetsmålen? Läs mer om de Globala målen och under respektive mål finns inspiration på vad du själv kan göra.
Globala målen

 

Nedan ser du de målen som vi har valt ut utifrån Saltå Kvarns ställningstaganden
Läs mer om Saltå Kvarns ställningstaganden

 

 

Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk.

 

 

 

 

 

 

Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.

 

 

 

 

 

 

Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla.

 

 

 

 

 

 

Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

 

 

 

 

 

 

Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

 

 

 

 

 

 

 

Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

 

 

 

 

Läs med om de globala hållbarhetsmålen här:

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/

http://www.globalamalen.se

http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Statistik-for-en-hallbar-utveckling/

 

Globala hållbarhetsmålen i sin helhet:

Mål 1 Ingen fattigdom Avskaffa all form av fattigdom överallt.
Mål 2 Ingen hunger Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk
Mål 3 Hälsa och välbefinnande Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar
Mål 4 God utbildning för alla Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla
Mål 5 Jämställdhet Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt
Mål 6 Rent vatten och sanitet Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla
Mål 7 Hållbar energi för alla Säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad
Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla
Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
Mål 10 Minskad ojämlikhet Mål 10 är att minska ojämlikheten inom och mellan länder.
Mål 11 Hållbara städer och samhällen Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Mål 13 Bekämpa klimatförändringen Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.
Mål 14 Hav och marina resurser Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling.
Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

 

Vi har bestämt oss för att förändra världen. Det görs inte på en kafferast precis men en fika kan vara ett litet steg i rätt riktning. Vi tror att vi steg för steg, hektar för hektar, produkt för produkt kan bidra till en bättre värld. Så en kaffepaus kan vara en del i att förändra världen.

Saltå Kvarns vision är att ge makten tillbaka till människan som vill göra det goda valet så att var och en av oss har makten att förändra – den som odlar vår mat, den som förädlar maten och alla vi som köper och äter maten. För att få tillbaka makten behöver vi inflytande över hur vår mat odlas, hur den produceras och vad den innehåller. Saltå Kvarn har i ett antal ställningstaganden tagit strid för det som vi tycker är det goda valet och hur vi ska ge makten tillbaka till människan som tillsammans med oss vill förändra världen.

 

INGA TILLSATSER

För Saltå Kvarn är smak så mycket mer än bara det som man känner med sina smaklökar på tungan. För oss handlar smak också om hur vår mat har producerats och förädlats.

Att känna respekt för de som odlar, producerar och lagar vår mat bidrar till att öka matupplevelsen. Vi tror att man kan känna smaken av bagarens ansträngningar, av långa jästider, av surdegen och att mjölet är malt på en stenkvarn. Hur vi upplever smak påverkas också av hur vi äter – att sitta ned och äta mat tillsammans påverkar hur maten smakar.

För Saltå Kvarn är det viktigt att man ska kunna känna smaken av det naturen ger, och inget annat. För oss finns det inte några genvägar, vi använder inga tillsatser. Man ska inte behöva leta efter E-nummer i ingrediensförteckningen när man köper våra produkter utan man ska känna sig trygg och veta att inget är tillsatt. Man ska känna smaken, texturen och lukten av råvaran och inget annat. Var och en ska välja själv vad man vill ha i sin mat. Och om man vill, så kan man tillsätta på egen hand, om man tycker det behövs.

 

ALLTID EKO

Saltå Kvarn har – och har alltid haft – enbart ekologiska produkter. Det har inte varit den enklaste vägen men för oss är det den enda rätta och vi gör inga kompromisser. I över 50 år har vi förädlat ekologiska råvaror till ekologiska produkter med hög kvalitet – allt från havregryn till färdiga pastasåser. Våra produkter är så klart ekologiskt certifierade men vi vill att man som konsument ska vara trygg med att välja en produkt från Saltå Kvarn utan att behöva titta på märkningar.

Vi vill också att våra värderingar ska ge eko och sprida sig. Därför samarbetar vi med företag runt om i världen som har samma grundvärderingar kring miljö och ekologisk odling som vi har – i Turkiet, Italien, Tyskland, Kina, Portugal och i USA.

I vårt kafé i Järna serverar vi mat från all världens hörn och visar hur vi tillsammans kan laga en bättre värld.

 

VI vill MER än bara EKO

För oss är ekologiskt inte slutmålet. Vi vill utveckla den ekologiska odlingen mot ekologiskt kretsloppsjordbruk. Saltå Kvarn vill premiera odlare som genomför åtgärder på sin gård för att minska våra globala miljöproblem, ökar levnadsstandard för de som arbetar inom jordbruket och även minskar miljöproblem lokalt och regionalt.

Ett av de stora miljöproblemen kring hur vi producerar mat i västvärlden idag är att djurproduktion och växtodling sker på skilda platser. Det skapar ett underskott på näring i växtodlingen, som kompenseras med handelsgödsel. Det skapar samtidigt ett överskott av vanlig gödsel på djurgårdarna. Överskottet läcker ut i vattendrag, sjöar och hav och orsakar algtillväxt och döda havsbottnar. Därför har Saltå Kvarn sedan starten 1964 premierat lantbruk med både djurproduktion och växtodling och att det ska vara balans mellan in- och utförsel av näring på gården – att den egna gården är ett eget ”kretslopp” av näringsämnen. 2012 tog vi ytterligare ett kliv och tog fram Saltås verktygslåda för en bättre värld. I Verktygslådan erbjuder vi svenska spannmålsodlare att frivilligt göra en rad miljöförbättrande åtgärder som alla syftar mot ekologiska kretsloppsjordbruk. I Verktygslådan kan odlarna välja att utföra ett fritt antal åtgärder och samla poäng. Poängen genererar en bonus som läggs på inköpspriset på spannmålen. På så vis vill vi motivera och premiera bra saker som görs för klimat och miljö på gårdarna och på så sätt komma några steg närmare en bättre värld.

Hos våra odlare i andra delar av världen arbetar vi på liknande sätt och belönar odlare som arbetar med mer än bara ekologiskt. I Turkiet premierar vi odlare som tillsammans arbetar för att ställa om hela byar till ekologisk odling och med att öka levnadsstandarden för de säsongsarbetare som hjälper till vid skörd.

Vi vill hjälpa världen att gå från enfald till mångfald – både i odlingen, i butiken och på tallriken.

 

FOSSILFRITT

En av våra stora utmaningar i dagens samhälle är att minska våra utsläpp av klimatpåverkande gaser. Vi behöver hitta nya sätt, istället för att använda fossila bränslen som gör att jordens medeltemperatur stiger. Saltå Kvarns mål är att bli fossilfria och vi har redan tagit några rejäla steg i rätt riktning.

Det finns många rapporter och livscykelanalyser kring klimatpåverkan av livsmedel. De olika rapporterna visar skiftande resultat, men en sak som de har gemensamt är att produktionsmetoden oftast påverkar klimatet mer än transporterna. Redan från start – år 1964 – valde Saltå Kvarn att arbeta med ekologiska livsmedel. Vi menar att ekologiska livsmedel har bättre förutsättningar att bidra positivt i klimatfrågan. I ekologisk odling används inte konstgödsel som har en energikrävande tillverkningsprocess. Saltå Kvarn har också valt att arbeta med ekologiskt kretsloppsjordbruk där man både har djur och odlar djurens foder på gården. Även denna utveckling av ekologiskt jordbruk minskar påverkan på klimatet.

2004 gjorde vi produktionen i vår kvarn fossilfri genom att bygga en egen havreskalspanna. Pannan försörjer produktionen (och alla våra fastigheter) med värme. Den producerar också ånga som vi använder i vår produktion, till exempel av havregryn. Vi tillverkar havregryn med hjälp av havreskal. Den övriga energin som används i vår kvarn är el från förnyelsebara källor.

För att få vår mat till matbordet behövs transporter. Med leverantörer i hela världen behöver vi lägga mycket tid och engagemang för att hitta de bästa lösningarna och än så länge finns inte alltid alternativ. För transporterna av spannmål till vår kvarn har vi börjat hitta fossilfria lösningar och vi erbjuder numera våra odlare att vi betalar transporten av spannmål om den sker fossilfritt. För längre transporter arbetar Saltå Kvarn kontinuerligt med att hitta den bästa transportlösningen sett ur miljöperspektiv. Bäst är så klart tåg, i andra hand kommer båt och i sista hand lastbil. Redan 2006 valde vi, som första företag i Sverige, att klimatkompensera våra transporter. Idag klimatkompenserar vi alla transporter från odlingen av råvaran till dess att våra kunder tar över produkterna. Vi klimatkompenserar även för våra tjänsteresor.

Förpackningens främsta syfte är att skydda produkten och därför är det viktigt att inte tulla på förpackningens kvalitet, så att produkten förfars. Många av våra förpackningar är av papper, men vi har också förpackningar av plast. Nu arbetar vi med att hitta lösningar så att vi kan byta ut den fossila plasten till förnyelsebar plast. En typ av våra förpackningar har ett genomskinligt fönster i plast och som är gjort av cellulosa.

Sist men inte minst, är det viktigt att fokusera på matsvinn. Vi tycker att det är viktigt att ge mat ett ökat värde. Genom att alla ser matens egentliga värde, så ökar fokus – i alla led – på att minska svinnet.

 

HUR är viktigare än VAR

Trots att transporter medför stor miljöpåverkan, är Saltå Kvarns värdering att HUR är viktigare än VAR. Med det menar vi att vi tycker att HUR något odlas är viktigare än VAR det odlas.

Grunden för vårt ställningstagande är att Saltå Kvarn menar att odlingsmetoderna oftast ger mycket större avtryck på miljön än vad transporterna gör. Om transporterna sedan kan ske på ett så bra sätt som möjligt – företrädelsevis med båt – kan det berättiga en lång färdväg från odlare till ätare. Bilresan till och från dagligvarubutiken har ofta högre klimatpåverkan än till exempel frakten från Sydamerika. Och om det finns en efterfrågan på en produkt skickar det signaler till odlare på närmare håll att satsa på denna gröda om det är möjligt. Att köpa ekologiska produkter från andra länder kan också hjälpa odlare i andra delar av världen att få avsättning för sina produkter och kunna leva på det som deras jordbruk ger. Sedan finns det så klart andra fördelar att maten odlas nära de som ska äta den – man kan besöka gården, se odlingen och kanske träffa odlaren.

På Saltå Kvarn tycker vi det är viktigt att man som konsument får kunskap om matens ursprung och kan göra sitt val redan i butiken. Därför märker vi våra produkter med ursprungsland.

 

IDÈDRIVET FÖRETAG

Saltå Kvarn är inte bara en matproducent. Vårt syfte är att inspirera odlare och producenter runt om i världen att arbeta för ekologiskt kretsloppsjordbruk. Vi söker också inspiration från andra för att kunna utveckla Saltå Kvarn till ett alltmer hållbart företag. Vi tror på att vi tillsammans kan mycket.

Vi vill också hjälpa till att utveckla en hälsosam syn på mat. Saltå Kvarn tror att det är minst lika viktigt HUR vi äter som VAD vi äter. Att umgås och ha trevligt när man äter och få en positiv matupplevelse är lika viktigt som vad vi äter.

Som företag måste vi ha en god ekonomi för att driva vår verksamhet, men vårt mål är inte att maximera vår vinst utan maximera vårt syfte. Vi vill hjälpa till att laga en bättre värld.

 

RÄTTVIST, NU och FÖR FRAMTIDA GENERATIONER

De flesta i Sverige lever långt i från där maten de äter odlas. Kunskapen om hur vår mat blir till minskar bland annat i och med att antalet odlare i Sverige blir färre och färre. Få av oss lever nära ett jordbruk. Vår relation till maten har förändrats. Därför vill Saltå Kvarn vara en länk mellan odlare och konsument och öka kunskapen om hur mat blir till. Samtidigt vill vi också ge dem som odlar vår mat kunskap om hur vi konsumenter tänker.

Saltå Kvarn vill berätta hur odlarnas vardag ser ut, hur odlingen går till, hur produkterna förädlas och packas för att hamna i butikernas hyllor. Genom att lära sig mer om matens väg till matbordet får man insikt om matens värde och vad man får betala för utöver de näringsämnen som ingår i maten. De produkter som Saltå Kvarn säljer ska ge odlaren förutsättningar att leva på sitt jordbruk – oavsett om det är i Sverige eller ett land långt borta. Vi menar också att odlingen och förädlingen inte ska påverka framtida generationers möjligheter. Att premiera odlare i Turkiet som arbetar för att lägga om en hel by till ekologisk odling är därför något självklart för Saltå Kvarn.

Saltå Kvarn vill också att de som odlar vår mat möter oss som äter maten. Det kan ge odlaren inspiration till att vidareutveckla sin produktion. Möten och relationer är en viktig brygga för överbrygga myter. Det ger makten tillbaka till människan som vill göra det goda valet så att vi tillsammans kan laga en bättre värld till våra barn.

 

 

Varistor, Happy Hazelnut, Reportage Haselnüsse, Türkei, August 2015. (Bild kellenbergerkaminski)

I vårt arbete på Saltå Kvarn möter vi många människor som har bidragit enormt till den ekologiska odlingens utveckling i världen. En av dem är Mehmet Ali Isik.

Mehmet Ali Isik växte upp i Turkiet i en familj som odlade druvor. 1974 startade han ett företag som köpte och sålde russin och olivolja. I slutet av 80-talet fångade han upp att det fanns ett intresse utomlands för ekologiska produkter och han insåg att det var här hans framtid fanns. Mehmet Ali Isik hade på nära håll sett hur kemikalieanvändningen ökat under många år. Med egna ögon hade han sett hur denna typ av jordbruk snarare gett motsatt resultat med utarmade jordar som konsekvens. Med den kunskap om odlingen som han hade förstod han att ekologisk odling skulle bli en tuff utmaning. I Turkiet har man inte genomfört någon skiftesreform. Därför är odlingslotterna i Turkiet fortfarande små och utspridda. I Turkiet har den genomsnittlige odlaren sex hektar mark, i Sverige är motsvarande siffra runt 41 hektar. Att det här ställer till problem vid ekologisk odling insåg Mehmet Ali Isik – om grannen odlar o-ekologiskt så blir det svårt att skydda den egna ekologiska odlingen om grannen använder kemiska bekämpningsmedel, de kan lätt blåsa in på den ekologiska odlingen. Mehmet Ali Isik bestämde sig för att försöka övertyga odlare i en hel by att ställa om till ekologisk odling och på så sätt ta bort risken för att kemikalier från o-ekologiska odlingar skulle sprida sig till de ekologiska. I och med att han var övertygad om att dessa byar skulle få det bättre än andra o-ekologiska byar kallade han sitt projekt för ”Happy Village”. Även om arbetet till att börja med syftade till att skapa möjligheter för certifierad ekologisk odling och skydda dem från de o-ekologiska odlarnas aktiviteter hade Mehmet Ali Isik högre ambitioner än så. Sedan år 2000 finns ett uttalat mål med projektet att förbättra levnadsstandarden och de sociala villkoren i byarna, för såväl de bofasta familjerna som för de familjer som kommer dit och arbetar i samband med skörden. Att grundläggande sociala villkor efterlevs i hela produktionskedjan, från odling till slutlig export, certifieras sedan 2010 av en tredje part enligt standarden Fair TSA.

 

Druvor

 

Idag finns 150 Happy Village-byar i fem regioner. Totalt är 3.000 odlare med i projektet och det omfattar 11.000 hektar. Den vanligaste grödan är soltorkade druvor – sultanrussin. Men byarna odlar också fikon, aprikoser, hasselnötter, mullbär, valnötter, pistagenötter, pinjenötter, plommon, päron, persikor, körsbär, äpplen, jordgubbar, hallon, tomater och paprikor. Mehmet Ali Isiks företag har idag åtta heltidsanställda agronomer som ger odlarna den kunskap och de verktyg de behöver för att bedriva en framgångsrik ekologisk odling. Hjälpen som odlarna får är kostnadsfri, men även om man är medlem i en Happy Village finns inget tvång på att sälja just till Mehmet Ali Isiks företag.

 

Odlare

 

Ett konkret exempel på vad projektet har åstadkommit är ett bostadshus i byn Akköy. Det vanligaste är att skördearbetare bor i enkla tält byggda av presenningar. Här har man genom projektets finansiering kunnat bygga ett par bostadshus i anslutning till de fält där byns druvor torkas till russin. I husen finns sovrum, kök och badrum som innebär en väsentlig höjning av levnadsstandarden för de skördearbetare som får bo i dem. Det finns också en lekplats och en köksträdgård.

 

Köksträdgården

 

När vi besökte byn i september pratade vi med en av skördearbetarna. Han hade kommit till byn under många år med sin familj. För byns odlare är det en stor fördel om man lyckas locka samma arbetare att komma tillbaka år efter år eftersom de kan utbildas i de tekniker som ger optimala förutsättningar för torkningen av druvorna. Saltå Kvarn kommer nu att ge projektet ekonomiskt stöd till ytterligare en byggnad så att fler arbetare får inkvartering.

 

Bild på bostadshuset alternativ 2

 

Ekologiska russin från Turkiet är en av Saltå Kvarns mest sålda produkter. Vi satsar nu ytterligare på dessa både ekologiskt och socialt hållbara russin genom att utöka sortimentet med en liten russinförpackning för barn. Den nya produkten är ett 6-pack av små russinaskar. Läs mer här: Saltå Kvarn ökar satsning på goda russin som gör gott!

Russin mini_1_lr

Jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om matsvinn i Sverige, där jag skriver att jag ibland har känt mig som ett riktigt matsvin när jag fått höra hur mycket matsvinn som jag ger upphov till, detta kan du läsa här: Matsvin och matsvinn. Men hur är det med matsvinn på ett företag som Saltå Kvarn?

I vår kvarn tillverkar vi 30 olika produkter av vete, korn, råg och havre. Det matsvinn som bildas i vår kvarn är spannmål, mjöl och flingor som vi dammsuger upp vid den dagliga städningen. Detta skickas till en biogasanläggning. Skalet från havre och dinkel eldar vi i vår havreskalspanna och energin från pannan värmer upp våra fastigheter och driver ångtillverkningen när vi gör flingor. Ogräsfrön och spannmål som vi rensar bort säljer vi som ekologiskt foder.

 

Saltå Kvarn driver också två bagerier. Idag är brödsvinnet mycket litet och det bröd som blir över i våra två butiker – när vi stänger butikerna för dagen – ger vi bort till olika verksamheter till exempel kök som lagar mat till bostadslösa. Tidigare, när vi förpackade bröd och sålde i dagligvaruhandeln, var brödsvinnet försvinnande stort. Som brödproducent har du ansvar för att ta tillbaka gammalt bröd som ligger kvar i brödhyllan i butikerna.

Även övriga produkter som har kort datum eller inte kan säljas av andra skäl, som fel på förpackning mm tas om hand. Vårt kafé t.ex ser till att använda så mycket som möjligt av detta men vi samarbetar även här med organisationer och verksamheter som tar emot produkter och ser till att detta kommer till användning. Nu till sommaren har vi skänkt överblivna produkter till scoutlägret Vässarö. Hur gör du för att minska ditt matsvinn? I mitt tidigare blogginlägg finns information om svenskarnas matsvinn med statistik och utveckling. Läs mer här: Matsvinn och matsvin

Åsa Lindeblad Kvalitetschef

De senaste åren har man kunnat läsa och höra mycket om matsvinn. Ibland har jag känt mig som ett riktigt matsvin när jag fått höra hur mycket matsvinn som jag ger upphov till. Enligt en FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) går en tredjedel av all mat till spillo, sett ur ett globalt perspektiv. Det motsvarar 1,3 miljarder ton mat per år till ett värde av nästan 6,6 miljarder svenska kronor.

Tydligen slänger varje svensk ungefär 107 kg matavfall varje år. Av dessa 107 kg är det 53 kg som vi inte kan äta – till exempel kaffesump, potatisskal, äppelskrutt och blast. Om man räknar bort det oätliga matavfallet, är det 54 kg som vi slänger som vi skulle kunnat äta eller dricka – och det är detta som kallas för matsvinn. 26 kg häller vi ut i avloppet och 28 kg lägger vi i en kompost eller slänger i hushållssoporna. Det innebär att varje person, varje dag, häller ut 71 gr dryck i vasken och slänger 77 gr mat i soporna, kompostpåsen eller komposten.

Uppgifterna är hämtade ur en rapport från Naturvårdsverket. I rapporten finns även siffror på hur mycket matsvinn som uppkommer i butiker, restauranger, livsmedelsindustrier, handel och storkök. Däremot saknas uppgifter kring matsvinn från fiskenäringen och jordbrukssektorn. Jämfört med matsvinn från hushåll (28 kg) så uppkommer 37 kg matsvinn per person och år i livsmedelsindustrier, handel, restauranger och storkök. I detta ingår inte det som hälls ut i avloppet.

Hushåll 28 kilo per person & år
Livsmedelsindustrier 18 kilo per person & år
Handel 7 kilo per person & år
Restauranger 9 kilo per person & år
Storkök 3 kilo per person & år

Men det verkar som att det går åt rätt håll. Förra året rapporterade Naturvårdsverket att matavfallet från butiker, restauranger och hushåll minskar.

Under de senaste åren har man som konsument fått många tips och råd kring hur vi ska minska vårt matsvinn: Man kan ta mindre portioner, be om en ”doggy bag” när man äter på restaurang och frysa in rester. Något som tål att upprepas är att livsmedel kan ätas efter att Bäst före-datumet har passerat. Maten blir inte farlig efter att bäst före-datumet passerat – smaka, lukta, titta och se om maten går att äta. Däremot ska man inte äta livsmedel vars Sista förbrukningsdag har passerat. Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida: Vad betyder datummärkningen?

pig-792739_960_720

Man kan också – som förr i tiden – ha en gris som äter matavfallet 🙂

/Åsa Lindeblad Kvalitetschef