gröttallrik

Grötminnen
Ett av mina minnen från bageriet på 70-talet är frukosten.
Ofta började man arbeta klockan två på natten eller ännu tidigare.
Det var full rulle och inte förrän framåt fem-tiden kunde man ta rast. Då var man riktigt hungrig.
Bagarna brukade turas om att göra frukost. Nils, som kom från Värmland, kokade alltid kornmjölsgröt. Till den serverades lingonsylt och mjölk.
Carl-Emil, han var nog den hälsosammaste av oss, brukade koka gröt på en müsli som vi gjorde. Den bestod av rostade flingor, rostade hasselnötter och russin.
Den var också god men jag gillade inte riktigt den rostade smaken. Då blandade Carl-Emil en gröt på flingor, linfrö, russin och lite vetekli. Kruskamål fick den  heta.
Så när det var min tur att koka gröt så blev det kruskamål.

Över huvud taget var det en fin stund – frukosten i bageriet.
Beroende på årstid så var det fortfarande mörkt, eller så kvittrade fåglarna för full hals.
Kanske var det röd soluppgång eller vinande höststorm.
I bageriet var det varmt och tryggt, det doftade av eld och bröd.
Där satt vi tillsammans, bagarna, och åt vår gröt, innan resten av världen vaknat.
Det var en slags magi i det.
När klockan närmade sig åtta och kontorspersonalen kom och telefonerna började ringa – då var magin bruten och en ny dag började på Saltå Kvarn.

Det finns en gröt för alla
Gröt –  usch vad trist, tänker några.
Gröt –  åh vad gott, tänker andra.
Kanske har man dålig erfarenhet av nån stabbig historia från barndomen men låt dig inte förskräckas! Det finns massor med olika gröt och säkert flera som passar precis dig 🙂
Gröt är antagligen den första maträtten som människan tillredde, så det har funnits gott om tid att utveckla olika varianter.
Här är det bara fantasin som sätter hinder. Våga prova nya sorts gröt eller våga prova gröt över huvud taget!

???????????????????????????????
Man kan koka gröt av hel säd, kross, flingor och mjöl.
Har du bråttom så väljer du flingor eller mjöl.
Har du tid så kanske du väljer hela korn eller kross.
Å så kan man blanda i allt möjligt som man tycker om. Det kan bli till en riktig festmåltid.

Det är inget fel på en snabb gröt som man svänger ihop på ett par minuter – bättre frukost får man leta efter – men ju mer du pysslar om din gröt ju godare blir den.

Ingredienserna
Ingredienserna är förstås det som ger gröten karaktär.
Flingor, gryn och kross av våra inhemska spannmålssorter vete, dinkel, råg, korn och havre passar så klart bra. Likaså quinoa, bovete, hirs, ris och majs.

produkter-grötPå Saltå Kvarn har vi massor med ingredienser till gröt. Det är liksom vår grej 🙂

(OBS – Skrädmjöl finns tyvärr inte längre i vårt sortiment.)

Kross och hela korn
Kross av vete, råg, korn och havre eller en blandning av alla är jättegott till gröt. Behöver blötläggas.
Hirs, bovete, quinoa och ris behöver inte blötläggas.

Flingor
Havregrynsgröt är nog den vanligaste gröten men prova att koka din gröt på andra flingor så får du lite variation. Gröt på vete-, råg, korn– och dinkelflingor tillagas på precis samma sätt som havregrynsgröt.
Havregrynsgröt går fortast men att koka en gröt på t ex dinkelflingor tar inte heller lång stund.
Alla sädesslagen smakar faktiskt olika och kanske du hittar en ny favorit?

Mjöl
Man kan koka gröt på allt mjöl. Personligen är jag väldigt förtjust i skrädmjölsgröt. Skrädmjöl är gjort av rostad havre och är särskilt aromatiskt och lent för magen. Tar bara några minuter att tillaga. Passar till välling också. Då tar man bara mer vatten och mindre mjöl.
Annars är ju kornmjöl- och rågmjölsgröt klassiker. Eller varför inte en vackert gul polentagröt?

Smaksättning
Man ju smaksätta sin gröt på tusen olika vis.
Gott är det att tillsätta färsk eller torkad frukt, bär, nötter, frön och kryddor. Antingen när man kokar gröten eller vid serveringen.
Kli kan man också blanda i lite av så får man lite extra kostfiber.
Jag rostar alltid solros- och pumpakärnor och har i en burk på köksbänken. Gott att strö på både gröt och sallad.
Kryddor som passar bra är t ex kanel, kardemumma och ingefära.

Gröt utan gluten
Vill du ha en glutenfri gröt så kan du använda mjöl, flingor och gryn av bovete, majs, hirs, ris och quinoa. Här finns ett gott recept på Rostad hirsgröt med fikonkompott

hirsgröt

Hirsgröt med fikonkompott

Blötläggningen
Vill du koka gröt av hela korn eller kross av vete, råg, korn, dinkel och havre så är det viktigt att du blötlägger först.
Då blir gröten mer lättsmält och smakrikare och dessutom frigörs mineralerna i säden och kan lättare tas upp av kroppen.
Hel säd och kross kan ligga i blöt över natten. 8 timmar är optimalt men 3 eller 5 timmar är inte heller dumt.
Även flingor och mjöl kan med fördel blötläggas en stund innan kokning. Då blir det godare.

Kokningen
Visst går det snabbt  att slänga ihop en havregrynsgröt på ett par minuter men det blir faktiskt godare om gröten får småputtra en stund och så rör du om lite då och då.
Salt gör det svårare för gröten att svälla så om du vill du salta så gör det helst mot slutet av koktiden.

Kokar du gröt på flingor och vill ha en slät gröt så ska du blanda ner flingorna i vattnet från början.
Vill du att flingorna ska behålla sin form och textur så kokar du upp vattnet och sedan tillsätter du flingorna.

Eftersvällningen – inte att förakta
Oavsett om det är en snabbgröt eller en gröt på t ex kross som ska koka lite längre, så mår gröten väldigt bra av att få stå och eftersvälla en stund. Den blir ännu mer lättsmält och så smyger sig smaker och aromer fram.
Man kan också koka upp gröten och sedan stoppa kastrullen i sängen och linda in den ordentligt i täcket så att den håller värmen. Ett mycket bra ställe för gröt.

T ex risgrynsgröt ska ju koka upp och sedan svälla på lägsta värme på spisen. Oftast funkar det inte utan att den småkokar fast den inte ska. Stoppa den i sängen istället!

Likaså kan hel säd svälla på det här sättet. Vill du t ex ha hel dinkel till middag så kan man koka upp den blötlagda dinkeln på morgonen, bädda ner den i sängen, så är den lagom klar när du kommer hem.
Lägg dinkel i blöt på kvällen (1-3 minuter) – koka upp på morgonen (5-10 minuter) – bädda ner den i sängen (1-3 minuter) – klar när du kommer hem från jobbet.
Det tar faktiskt inte så mycket tid – det kräver bara lite planering. Eller hur 😉

Grötrester
När jag var liten så brukade mormor skära morgonens överblivna rågmjölsgröt i skivor och steka den i smör. Till det serverades lingonsylt eller fläsk. Inte alls tokigt.
Viktigt är att gröten hunnit kallna ordentligt så att den blivit fast och skivbar.
Gröt, ja spannmålsrätter över huvud taget, tål gott att sparas och värmas upp igen. De förlorar inte nämnvärt i näring.

Gröt förr och nu
Alla åt gröt. Den fattige åt vattgröt på korn eller råg och den rike åt sötgröt på risgryn.
I långa tider var gröten huvudmål, eller kanske alla dagens mål, men varefter vi fick det bättre ställt så ändrades matvanorna och gröten blev kvar till frukost.

Nu är det ju ändå lite trend med gröt. Inte så mycket i Sverige som i t ex England eller i New York där det serveras gröt både på snabbmatkedjor och fina krogar men det börjar dyka upp lite här hemma också.
I Skottland har man envist hållit fast i gröttraditionen och där bjuds på gröt i många sammanhang. I den lilla byn Carrbridge i Skottland anordnas varje år VM i grötkokning.
Då gäller det att vara bäst på att koka den traditionella skotska havregröten (som ska kokas av havrekross och inte av havregryn) och så kan man också tävla med en gröt där man själv valt ut ingredienser. Mycket prestigefyllt och tillställningen lockar deltagare från hela världen.
Det finns många goda grötrecept också på deras hemsida

Förra veckan hade vi en gröttävling. Många roliga och goda recept har trillat in. Kanske kan du hitta din grötfavorit där? Kika in bland grötrecepten

Lena E

semla

Här kommer ett semmelrecept bakat med fördeg. Fördegen gör bullarna saftigare och fluffigare.
Man kan också ”fuska” ner lite fullkornsmjöl i degen utan att det märks 😉
Receptet är till 30 bullar och fyllningen likaså.

Semmelbullar ca 30 stycken

FÖRDEG:

Mjölk 4 dl
Vetemjöl special eller dinkelsikt 550 g
Jäst 30 g i 3 timmar i 20°
30 g i kyl över natt
5 g svalt över natt, ca 15°

Du kan alltså välja om du vill göra fördegen dagen innan eller samma dag som du ska baka.
Ta fram ägg och smör så att de får rumstemperatur.

Gör så här:
I maskin: Häll samman och kör i ca 2-3 minuter, tills degen är slät.
För hand: Smula jästen och rör ut den i mjölken. Tillsätt mjölet och rör med en träslev i några minuter tills degen känns slät. Byt hand om du blir trött.

BULLDEG:

Fördegen
Smör, rumsvarmt 150 g
Rårörsocker 150 g
Havssalt, fint 15 g
Ägg 4 st
Kardemumma, malen 1-2 tsk
Vetemjöl special CA 400 g
Äkta vaniljsocker 1 tsk
(1 msk surdegsstart)

Gör så här:
Blanda samman alla ingredienserna med fördegen. Justera konsistensen med mjölet.
(Om du har en surdegsstart så kan du blanda i en msk. Annars låter du bli.)
Knåda intensivt till en medelfast deg. Pyttelite lösare än en vanlig bulldeg.
Låt degen vila i ca 30 minuter under duk. Den ska ha ökat i storlek med ca 50 %.
Forma till 3 avlånga degrullar, ca 30 cm långa.
Försök att forma rullarna genom att rulla dem lite emot dig samtidigt som du trycker in degen med tummarna. Det ska resultera i att degrullarna får en bra ytspänst. På så vis jäser de upp bättre.
Låt vila i 30 minuter, gärna under duk.
Dela varje rulle i 10 delar och forma till runda bullar. Lägg på smord plåt eller med bakplåtspapper.
Jäs under duk till ungefär dubbel storlek.
Pensla eller spraya bullarna med lite vatten, så får de en fin yta.
Grädda 10-12 minuter i 220° i nedre delen av ugnen.
I varmluftsugn räcker det med ca 200°.
Bullarna går bra att frysa in.

FYLLNING:

Mandelmassa 1 kg
Mandel, hackad 2-3 dl
Vatten 0,5-1 dl
Vispgrädde Efter behag (1-2 liter)

Gör så här:
Blanda samman mandelmassan med hacka, och eventuellt rostad, mandel.
Rör i lite vatten så att massan får en slatare konsistens. Det är godare om den inte är så hård.
Om du vill så kan du smaksätta mandelmassan med några teskedar kardemumma och lite vaniljsocker.

Tips!
Kyl ner grädden till ca 1°.
Tillsätt ca 2 msk vatten per liter grädde (jag brukar skölja ur gräddtetran med lite vatten):
Nu är grädden kall och fetthalten har sänkts något i och med vattnet. Det gör att det nu går jättefort att vispa grädden samtidigt som den blir extra slät och fluffig!
OBS! Du måste passa att den inte blir smör, för det går fort!

Nu är det bara att skära eller klippa ut ett lock i bullen, fylla med mandelmassa och spritsa en fin ring med grädde på det hela.
På med locket och sikta över florsocker.

Lena E

Förra veckan var det dags för årets träff med våra spannmålsodlare.
Trots dåligt väder och att flera röjt snö hela natten så var vi ändå några som samlades på Skillebyholm som ligger några km från Saltå Kvarn.

bild 2

Odlardagen är ett tillfälle för oss att träffa våra svenska spannmålsodlare och att dryfta olika saker som ligger oss alla om hjärtat.
I år var fokus på våra nya spannmålskriterier och hur vi gemensamt ska arbeta med dem.

Poängsystem med ca 130 olika miljöåtgärder
Saltå Kvarn satsar på ekologiskt kretsloppsjordbruk och ger en merbetalning till till dessa. På en ekologisk kretsloppsgård ska det finnas djur, en sund växtföljd och en hög självförsörjningsgrad på foder och gödsel (90 %).
En kretsloppsgård kan potentiellt minska läckaget av näringsämnen till omgivningen med mer än 50 procent. Gemensamt för alla leverantörer är att de dessutom ska vara godkända enligt KRAVs regler.
Vi har också tagit fram ett poängsystem där gårdarna kan välja mellan 130 olika miljöåtgärder som är inriktade på att motverka klimatförändring och gynna biologisk mångfald. Ju fler poäng, ju mer betalt per kg spannmå. Vi kallar det ”Saltå Verktygslåda” och med hjälp av den vill vi arbeta mot vår vision – Rädda Östersjön!
Läs mer på vår hemsida.

Fosfordammar och biologisk mångfald
Vi hade också ett par trevliga och intressanta föreläsare hos oss. Dels Pia Kynkäänniemi, Doktorand, SLU Inst. för Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, som berättade om sitt forskningsarbete med fosfordammar och hur det funkar och Jan Wester, passionerad fågelälskare som inspirerade om hur vi kan gynna fågellivet i odlingslandskapet. Båda föredragen synnerligen intressanta!

 

bild på fosfordamm
Foto Pia Kynkäänniemi

Syftet med fosfordammar är att de visat sig ha goda effekter mot fosforförluster. Genom att anlägga en damm så kan man samla upp sediment från botten i dammen och återföra den till jordbruksmarken, där den så att säga hör hemma. På så vis så minskar man också läckage av fosfor till grundvatten och sjöar.
Att anlägga en fosfordamm på gården är ett exempel på åtgärd som ger poäng.

 

Jan Wester berättade om hur fåglar väljer miljö efter behoven de har. Mycket prat om storken blev det och när man ser flygfoton från de baltiska länderna och Polen, där det fortfarande finns småskaligt jordbruk, dammar, diken och gröna vägrenar, så förstår även den oinvigde att storken hellre häckar där än i Skåne.
Landskapet är mer varierat, floran är rikare och därmed även tillgången på insekter, gnagare, ormar m.m. Allt vad en stork kan önska.
Att skapa en slåtteräng eller spara ogödslade zoner i åkern är ett par exempel på åtgärder som påverkar artrikedom och gynnar fågellivet. Ger poäng.

flygfoto över Skåne

Skåne ca 900 meters höjd

Polen

Polen ca 900 meters höjd

Möte med människor
Intressant var också samtalen alla emellan. Små historier och anekdoter ur vardagen och massor med idéer om hur vi tillsammans kan få Sverige ekologiskare!
Alla våra odlare har ju inte alltid odlat ekologiskt och det är roligt att höra hur växter och djur som försvunnit från gårdarna kommit tillbaka då de lagt om till ekologisk odling.

Bengt Eriksson driver ekojordbruk på sitt föräldrahem Täby Gård, strax utanför Västerås. Bengt berättade att han för många år sedan undrade varför måsarna försvunnit från trakten. Sen la han om till ekojordbruk och vips var det fullt av måsar efter traktorn igen då han plöjde eller harvade åkern. ”Jag fattade ju inte först men sen insåg jag ju att det var daggmaskarna som kommit tillbaka!”

Han och Eva är också glada över att de numera har diken som är som blomsterrabatter.
”Och den magiska känslan av att se ut över sin åker i morgonljuset när daggen ligger kvar i spindelväven och hela fältet lyser trolskt av alla spindelnäten och solens ljus. Det är så vackert att det är svårt att beskriva”.
”Grannens konventionella åker bredvid, han har inte ett enda spindelnät han, berättar Bengt.”

Själv har jag ett minne från tiden på en av de biodynamiska gårdarna i Järna.
Vi skulle hjälpa granngården med plöjning och harvning. Plöjningen på hösten var det inget särskilt med men på våren då åkern harvades såg vi att halmresterna som plöjts ner på hösten fortfarande fanns kvar. Lika hela och fina som de var på hösten.
På våra åkrar var alltid halmen förmultnad när man harvade om våren.
Otrolig skillnad på mikroorganismer i den ekologiska och konventionella åkern således.

Jag tror att det är väldigt många som inte förstår hur döda de konventionella jordarna är. Att man sedan därtill lägger igen diken, tar bort holmar i åkrarna, planar och rätar ut, odlar samma grödor år ut och år in, inte har djur på gården (eller bara har djur!), gör att både växt- och djurliv tar stryk.

En bonde idag som tagit över familjegården kan ju aldrig sakna spindelnäten i morgonljuset eller blomsterprakten i dikena. För ofta odlade både far och farfar konventionellt och kanske såg de till att ogräsbekämpa ordentligt, ja ända ut i vägrenen. Så där fanns aldrig några spindlar och inga blomsterabatter efter vägen.

Lena E

Havre (Avena sativa) har vi väl alla ätit och då säkert i form av havregryn eller havremust. Ändå odlas den mesta havren sedan länge till djurfoder.
Under medeltiden var havre det mest konsumerade sädesslaget i norra Europa. I Sverige åt vi mycket havre fram till potatisodlingens genombrott under 1800-talet.

Under senare hälften av 1800-talet var havre en av Sveriges viktigaste exportvaror.  I mitten av 1900-talet minskade antalet arbetshästar och därmed minskade odlingen av havre betydligt men ända fram till början av 1960-talet var havre dock det dominerade sädesslaget på de svenska åkrarna.

havreax

Havre är lätt att skilja från de andra sädesslagen med sin luftiga vippa

Lite historia
Eftersom havre var ett utmärkt kreatursfoder så fick den dåligt rykte som människoföda.
Flera kulturer såg med förakt på de folk som livnärde sig på samma kost som sin boskap. Särskilt i Rom och Grekland hade man den synen på havre. Föraktet smittade av sig till Frankrike och England där ingen riddare skulle ätit det han fodrade sin häst med.
Men på Irland och i Skottland, som inte stod under romerskt inflytande, åt man havre. Om havregröten sa skottarna att ”Den håller kroppen sund, huvudet kallt, fötterna varma och gör män av järn.”
Engelsmännen hånade skottarna med ”Havren är känd som näring åt männen i Skottland, åt hästarna i England”.
”Så är ju också England känt för sina hästar medans Skottland är känt för sina män!”, svarade skottarna.
Det var förr det.
Idag äter man massor med havregrynsgröt i hela Storbritannien. Till och med drottningen lär äta havregrynsgröt till frukost varje dag, har jag hört.

Odling
Havren trivs bra norrut och odlas idag framför allt i Europa och Nordamerika. Det mesta odlas som sagt till foder, främst till nötkreatur och hästar.
Havre är ganska tåligt och i Sverige skördas det oftast sist av spannmålen. Man odlar havre ända upp till södra Härjedalen. Odlas den längre norrut så kanske den inte hinner mogna.
Havre är lätt att skilja från de andra sädesslagen med sin luftiga vippa. Havre har också den vackraste och guldgulaste halmen.
Ytterskalet, agnarna, sitter kvar efter att havren skördats och dessa behöver avlägsnas innan man kan bereda flingor  eller mjöl av den. Agnarna består mestadels av cellulosa och passar inte till männsikoföda. På Saltå Kvarn  tas agnarna omhand och eldas i vår skalpanna som förser oss med värme.
Saltå Kvarns havre odlas framförallt i Södermanland, Östergötland och Västergötland och är främst av sorten Kerstin men vi testar också nu en äldre sort, Sol II.

oskalad havre

Oskalad havre som den ser ut när den anländer till kvarnen.

skalad havre

Skalad havre – agnarna har avlägsnats. Nu är havren klar att beredas till flingor och mjöl.

Nakenhavre
Det finns också en sort som kallas Nakenhavre (Avena nuda) som ursprungligen härstammar från Kina där den odlats i flera tusen år. Dess kärnor sitter löst och agnarna flyger så att säga av då man tröskar (skördar) spannmålen. Nakenhavre har något högre näringsinnehåll än vanlig havre och är också enklare att förädla till mjöl och flingor då den inte behöver skalas först. Nakenhavre odlas även i Sverige men inte i någon större utsträckning.

Flyghavre
Flyghavre (Avena fatua) är släkt med den odlade havre och är ett svårt ogräs i havreåkern. Flyghavren mognar tidigare och stjäl också näring från den kultiverade havren. Kärnorna  faller ur då man försöker skörda den och blir till spillsäd och den duger inte ens till foder. Det latinska namnet fatua betyder också värdelös.
Det är markägarens ansvar att insamla och bränna flyghavre så att den inte sprider sig.
Flyghavre är längre än vanlig havre och känns lätt igen då den sticker upp ovanför den odlade havren.

Havre och hälsa
Havre är det näringsrikaste av våra fyra inhemska spannmålssorter. Det innehåller stora mängder fibrer, antioxidanter, B-vitaminer, proteiner och mineraler.
Havre innehåller också mer fett än vete, råg och korn, varav ca 80 % är omättade. Vidare är havre också en utmärkt källa till mangan, magnesium, koppar, zink och järn.
Det är också ett av de livsmedel som har störst andel vattenlösliga fibrer, så kallade betaglukaner. Betaglukaner har den effekten att det kan sänka kolesterolvärdet och stabilisera blodsockernivån. Havrekärnan innehåller ca 6-8 % betaglukan.
Den kolesterolsänkande effekten uppnås vid ett dagligt intag av 3 g betaglukan vilket motsvarar ca 2 portioner gröt av havregryn eller 1 portion gröt av havrekli.

Havre är också den enda spannmålen som innehåller avenalin, ett slags grönsaksliknande lagringsprotein (globulin). Globuliner kännetecknas av vattenlöslighet och det är tack vare denna egenskap som man kan tillverka havremjölk. Numera ett alternativ om man t ex inte tål vanlig mjölk.

Havre och gluten
Många som är glutenintoleranta kan äta havre. De proteiner som kallas gluten ser olika ut i de olika sädesslagen. Proteinuppsättningen i havre skiljer sig stort från de övriga sädesslagens, vilket skulle förklara havrens särställning.

Om du är glutenintolerant bör du ändå rådgöra med din läkare om du kan äta havre!

För att vara helt säker på att det inte finns inblandning av andra sädesslag i t ex havregryn, så finns idag havreprodukter märkta Ren havre. Ren havre specialhanteras från utsäde till färdig produkt, så att inblandningen av andra sädesslag minimeras. Vad jag känner till så finns idag inga ekologiska produkter av ren havre. Det är svårt att få till i ekologisk odling pga växtföljden bland annat.

Havre i kosten
Hel havre är jättegott att servera kokt som ris eller att blanda i sallader. Havrekärnorna är lite söta och blir ordentligt mjuka vid tillagning. Barnen brukar också tycka det är gott.
Vill man ha extra god havre så kan man dextrinera (blötlägga och rosta) den. Det förhöjer smaken och förkortar också koktiden avsevärt och havren klibbar då heller inte alls. Själva dextrineringen tar lite tid men när det väl är gjort så kan man förvara den dextrinerade havren i en tättslutande burk och när man blir sugen på havre till middag så går det fort att laga till.
Det är rätt mysigt att dextrinera också. Man rostar på väldigt svag värme i flera timmar och från att det bara luktar lite fuktig säd så sprider sig plötsligt en otroligt angenäm doft i köket. Pang så är det klart liksom!

Att baka bröd med mjöl av havre går inte så bra då inga glutenbildande proteiner finns. Det jäser inte upp helt enkelt men man kan förstås baka småkakor och kex.
Hel havre, kross och flingor kan blandas i bröddegen. Annars äter vi mest havre till gröt eller i frukostblandningar.

Havregrynsgröt med kardemumma, bär och frön
2 portioner

Havregryn 2 dl
Kardemumma, malen 1 tsk
Vatten 4,5-5 dl
Salt 1 nypa
Grovhackade nötter (mandel,   hasselnötter, pistaschnötter) 2 msk
Färska eller frusna bär (t ex blåbär,   hallon) 1 dl
Frön (pumpa, linfrön, solroskärnor) 2 msk

Rosta havregryn och kardemumma på hög värme i torr kastrull någon minut tills det börjar dofta. Skaka då och då under tiden.
Tillsätt vatten och lite salt. Sänk värmen och koka i 3 minuter. Rör om då och då.
Hacka under tiden nötterna. Häll uppgröten i en skål och toppa med bären medan den fortfarande är rykande het.
Strö över nötter och frön. Servera med kall mjölk.

Saltå Kvarns havreprodukter
På Saltå Kvarn tillverkar vi havregryn, havrekli, havrekross och hel havre av havren. En del av havreprodukterna ingår också i  t ex olika müsli, fyrkornskross och i bröd.

Havregryn är en fullkornsprodukt tillverkad av hel, skalad havre som ångats och pressats till flingor. Hela kärnan med grodd och kli och alla näringsämnen finns kvar.
Havregryn är förstås supergott till gröt och i müsli men prova ockå att blanda lite i köttfärsen. Inte dumt alls!

Fiberhavregryn är en blandning av 85 % havregryn och 15 % vetekli. En fullkornsprodukt för den som vill ha gröten extra fiberrik. Gott att strö på fil också.

Havrekli är också en fullkornsprodukt och tillverkas på samma sätt som havregryn men sedan siktas det mesta av kärnan bort. Havrekli har högre näringsinnehåll än havregryn och innehåller också mer kostfiber. Väldigt gott till gröt och dessutom ger en enda portion om dagen den kolesterolsänkande effekten.

Hel Havre är hel skalad havre. Bara agnarna har tagits bort. En fullkornsprodukt.
Gott i stället för ris. Prova också att byta ut ca 10 % av mjölet mot kokt havre när du bakar bröd. Det blir riktigt gott och saftigt.

Havrekross är hel skalad havre som krossats. Även det en fullkornsprodukt.
Havrekross passar perfekt till gröt som får lite mer motstånd än havregryn. Havrekross är också utmärkt i brödbaket och det behöver inte kokas först utan det räcker att man blöttlägger över natt/dag.

Kuriosa
– Under 1990- och början av 2000-talet exporterades mycket havre till USA. Kärnan på färgen var en avgörande faktor. Både svensk och finsk havre är känd för bra kvalitet men i Finland blir havrekärnorna ljusare och i Sverige något gulare. Det gav finnarna konkurrensfördel i exporten.

– Det sägs att om man tuggar i sig en liten näve torra havregryn så hjälper det mot halsbränna. Kan ju vara värt att prova.

– Att bada i avkok på havre ansågs förr lugnande. Ja, varför inte 🙂

Lena E

PRESSMEDDELANDE, 8 januari 2013

Coop-profil ny försäljningschef på Saltå Kvarn
Per Rosengren, tidigare hållbarhetsdirektör på KF och vice VD på Coop:s inköpsbolag, är ny försäljningschef på Saltå Kvarn.

Per Rosengren

– Det ska bli mycket spännande och stimulerande att vara med och utveckla affärerna i ett livsmedelsföretag som arbetar med ekologi och hållbarhet rakt igenom. Saltå Kvarn är ett mycket intressant företag med stora kunskaper, tydliga värderingar och bra produkter. Jag tror också att Saltå Kvarn kan bidra till att stärka detaljhandelsföretagens egna profiler, säger Per Rosengren.

Per Rosengren har arbetat med detaljhandel inom Coop och KF i cirka 30 år, främst med inköp och kategoriutveckling samt ekologisk försäljning. Bl a i rollen som vice VD för Cikab, som är Coop:s inköpsbolag. Därefter var han hållbarhetsdirektör för KF-koncernen, där han ingick i ledningen. Per Rosengren har bland annat varit med i utvecklingen av varumärket Änglamark. Under det senaste året har han arbetat som konsult i relation till både detaljhandel och leverantörer.

Rekryteringen av Per Rosengren som försäljningschef, vilket är en ny befattning på Saltå Kvarn, innebär ytterligare en viktig förstärkning av säljorganisationen. Nyligen startade Saltå Kvarn också ett rikstäckande samarbete med Ekologiska Säljbolaget.

– Med Per Rosengrens långa erfarenhet och unika inblick i detaljhandelns möjligheter och utmaningar kommer vi att kunna utveckla samarbetet med detaljhandeln ännu mer, säger Saltå Kvarns VD Johan Ununger.

Per Rosengren tillträdde den nya befattningen den 1 januari.