I går hade vi besök av Zarah Öberg på Saltå Kvarn. En ung tjej med ett alldeles otroligt engagemang för mat, hälsa, natur, ekologi, barn och mycket mer. Jag brukar tycka att jag själv har ganska bra fart genom livet men efter att ha träffat Zarah förstår jag att jag faktiskt högst går på halvfart. Zarah engagerar sig i en lång rad väldigt viktiga frågor. Hon har öppnat aktivitetscenter för barn (pigga barn),  och nya matkoncept, skriver artiklar i tidningar och har lång rad bloggar på gång. Jag blev störtimponerad. Tänk om fler kunde engagera sig på samma sätt då skulle många av våra vardagsproblem vara utrotade.

/johan ununger    

Jag var och höll ett föredrag om biodynamiskt jordbruk för en s k jordägarförening för några veckor sedan. Efter föredraget kommer en av de yngre adelsmännen fram och uttrycker en genuin misstänksamhet mot ekologisk odling. Han tycker det är omoraliskt eftersom man får lägre skördar och världen svälter ju!? Det här är en koppling som har förekommit i media sista tiden. Och dessbättre är denna förenkling i princip helt felaktig. Fördjupning i ämnet finns hos Ekologiska Lantbrukarna.

Men den unga adelsmannens oro fick mig att tänka efter lite. Varför är min egen bild av ekologiskt jordbruk så ljus och positiv?  En viktig erfarenhet kommer från början av 80-talet då jag hade förmånen att få vara med i ett samarbetsprojekt mellan en agronom i Brasilien och några miljöaktiva kompisar i Bålsta. 

 

Agronomen heter Maria José Guazelli (inte den glada damen på bilden) och hon hade startat en liten ekologisk kursgård för småbrukare i Rio Grande do Sul som ligger i södra Brasilien.  Första gången jag kom dit reste jag med två brasilianska kvinnor – en tandläkare och en barnmorska. Det berodde på att man upptäckt en sjukligt hög frekvens av cancer i munregionen hos småbrukarna och dessvärre var frekvensen missbildade barn i dessa familjer även den avvikande hög. Orsaken var utom alla tvivel den stora användningen av (tyskproducerade) jordbruksgifter. Många otäcka bilder finns från denna resa. Vid våra besök hos småbrukarna vad de ofta blyga och tittade på sina fötter när de talade med oss. De var dessutom helt i händer på uppköpare för att bli av med de odlat – ofta bara en gröda. Priset sattes av uppköparen om han ens behagade dyka upp. 

 


Åren gick och till Maria Joses kursgård kom allt fler och lärde sig att odla ekologiskt. Man insåg behovet av att odla fler grödor. Men behovet av dyra insatsmedel försvann. Och gifterna hotade inte mer. Man gick samman i kooperativ som köpte in en lastbil med vilken man kunde ta sina produkter till marknaden i Porto Alegre (en miljonstad med välavlönad medelklass). Här sålde man sina produkter på den ekologiska delen av marknaden; mötte kunderna direkt och fick bra betalt. När jag kom tillbaka igen mötte jag bönder som tittade mig i ögonen som hade en god ekonomi som gett dem möjlighet bygga upp små industrier där de kunde förädla sina produkter. I princip har Maria Joses kursgård kommit att förändra hela regionen. Det är vad ekologisk odling betyder för mig – ett verktyg för självtillit och ett rikt liv. Hur kan det vara omoraliskt?   

/johan ununger (bilderna från Framtidsjorden, tack för det)

Första numret av ECOqueen har kommit. Även om jag nog inte tillhör målgruppen så tycket jag att det är en kul företeelse med nya tidningar som försöker spegla det ökande miljöintresset på olika sätt. Även KRAV ska ju komma med en ny tidning och den lite allvarligare Camino finns ju redan. Men en språklig grej irriterar mig när jag läser i ECOqueen: det är när ”organic cotton” översätts med ”organisk bomull”. Vad f-n är organisk bomull?  Det ska ju förstås vara ekologisk bomull. Bomull som kommer från certifierade ekologiska odlingar – inget annat.  Att journalister på Dagens Industri och liknande har problem med det här är väl mer OK – men att skribenter på ECOqueen inte har koll gör mig lite undrande över kunskapsnivån på redaktionen. Även ICA har ju bidragit till den språkliga förvirringen när det kallar sitt nya varumärke ”I love eco”. Även om det riktar sig till en svensk målgrupp som förstår vad dom menar – så är det ju helt obegripligt för en engelskspråkig person. Men det har ju förstås ICA haft koll på.

/johan ununger 

 

Det är många som undrar om man kan odla quinoa själv. På Saltå Kvarn har vi tre olika sorter. Vanlig vit Quinoa, Svart Quinoa och Röd Quinoa. Utanför kvarnen har vi sått olika sädesslag för att alla ska se hur de ser ut. Här är en bild på råg som vajar i vinden med bageriet i bakgrunden.

Jag sådde av den vanliga vita quinoan för några veckor sedan. Det har varit jättetorrt men det kom upp en massa ogräs i alla fall. Var lite osäker i början men trodde sedan att jag kunde urskilja quinoaplantorna. De är ju släkt med målla och är väldigt lik Svinmålla, ett av våra vanligaste ogräs. Nu har jag rensat lite och så här ser de ut, de små quinoaplantorna. Man ser att de är lite rödaktiga i mitten till skillnad från Svinmållan. Bilderna är tagna med mobilen så de är inte så jättebra.  

 

                 

            

Idag har de i alla fall fått lite vatten, så nu kanske de kommer igång ordentligt. Ska bli roligt att se hur stora de kommer att bli. I Sydamerika kan de ju bli flera meter höga.

Lena E

 

 

 

 

En gång i tiden var jag väldigt radikal – i alla fall är det så jag minns det. Varje släktmiddag slutade alltid i kaotiska politiska diskussioner. Jag högg på alla orättvisor som eventuellt blottades under en konversation. På kvällarna läste jag böcker som ”Du ska ta ledningen och makten” av Jörn Svensson med flera. Kapitalist var utan tvekan ett skällsord i mitt vokabulär. Nu har det oväntade hänt att tidningen Veckans affärer har nominerat mig till ett pris som kallas SCA – vilket betyder Social Capitalist Award. Man menar att jag är en social kapitalist och man anser nog att vi på Saltå har lyckats med att förena viljan att göra gott med behovet av att tjäna pengar. Självklart är jag väldigt stolt. Och självklart vill jag att du som gillar Saltå ska rösta på mig.( Rösta här.) Men jag bävar vid tanken på vad unge herr Ununger hade sagt om han hade fått reda på att detta skulle hända en vacker dag i framtiden….

/johan ununger