IMG_0933

Läs den härliga skildring av vårt besök hos våra russinodlare i Turkiet:

Följ med till våra två leverantörer av torkad frukt. Under skörden av druvor fick vi en chans att se skördearbetet, träffa druvodlare och se hur russinen sorteras och packas.

IMG_1310

Saltå Kvarns ekologiska och KRAV-märkta russin odlas runt staden Izmir i västra Turkiet. Druvorna som ska bli russin är små kärnfria gröna druvor som växer i täta klasar. De är mycket goda att äta färska. Druvorna är söta och deras goda smak framhävs när vi äter dem solvarma direkt från vinrankan.

IMG_1308

Att torka druvor till russin är inget nytt påfund. Redan några årtusenden före år noll upptäckte människan att torkade vindruvor var ett bra livsmedel. Man tror att russin upptäcktes av en slump, att någon smakade på de torkade druvorna som blivit kvar på vinrankan.

IMG_1322

Skörden är ett hårt arbete. Först plockas druvklasarna från vinrankan. Sedan läggs druvklasarna på en presenning utomhus i solen för att torkas. Oftast ligger presenningen utbredd mellan fälten av vinstockar, för att förenkla skörden. Druvklasarna måste placeras på rätt sätt på presenningen, annars torkar inte druvorna ordentligt. I solen får sedan druvorna torka i mellan fem och tio dagar. När de är ordentligt torkade separeras russinen från stammen på druvklasen med hjälp av ett specialredskap som på långt håll ser ut som en gräsklippare. När russinen har trillat loss från stammen används en kratta för att kratta upp de lösa stammarna. Kvar blir grov-rensade russin som samlas ihop och läggs i plastbackar för vidare transport till tvättning och sortering.

IMG_0957

Odlarna som vi träffar berättar att skörden är dålig i år, ungefär 40 procent lägre än förra året. Orsakerna till den lägre skörden är att det var kallt under april månad. Sedan drabbades också vissa regioner av regn som ytterligare påverkade skörden negativt. Många som odlar druvor skördar sina egna druvor med hjälp av släkt och vänner. Andra hyr in hjälp från säsongsarbetare. Precis som i många andra länder är säsongsarbete vanligt i Turkiet vid skörd. Många säsongsarbetare i Turkiet kommer från Anatolien och reser runt fyra månader om året och arbetar med skörden av olika frukter och grönsaker. Hela familjen följer med och familjen bor i hus eller tält. I anslutning till tälten står portabla toaletter och familjerna odlar grönsaker till husbehov. Om familjen är kvar när skolan börjar får barnen, fram tills de ska åka hem igen, gå i den lokala skolan. Det är ett tufft liv, men genom fyra månaders arbete kan familjen få en bra försörjning för hela året.

IMG_0887

När russinen är torkade transporteras de till en anläggning där de tvättas och sedan sorteras i olika steg. Det är stjälkar som ska tas bort och eventuella stenar som ska sorteras bort. Sorteringen sker både med hjälp av olika maskiner, men även för hand.

I Sverige kallar vi ofta alla torkade vindruvor russin, men det finns flera olika sorters torkade vindruvor. De russin som Saltå Kvarn säljer är så kallade Sultanas eller Sultanrussin. En annan sorts russin är Thompsonrussin. Thompsonrussin kallar man i Turkiet rätt och slätt för – russin.

????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????

Vad är det för skillnad på Sultanrussin och Thompssonrussin? Det är samma sorts druva. De växer på samma plats. Det enda som skiljer dem åt är att innan man ska torkar Sultanrussin, så doppar man druvorna i en blandning av olivolja, vatten och kaliumkarbonat (pottaska). Doppingen gör att vaxet på druvorna blir lite tunnare och druvorna torkar fortare och får sin karaktäristiska färg och sötare smak. Om man inte doppar russinen utan låter dem torka direkt får man Thomsonrussin.

De är mörkare och har en annan smak än Sultanrussin. Jag har försökt att få veta mer om hur doppningen kom till, men jag inte hittat något bra vetenskapligt svar på min fråga. Min gissning är att man av en slump råkade doppa vindruvor i träaska och upptäckte vilken skillnad det blev. Och jag håller med – det är skillnad på russin och russin. Det gäller att plocka rätt russin ur kakan.

Saltå Kvarn lanserar Softa Jordgubbar och Softa Körsbär – en helt ny mellanmålsprodukt för kategorin torkad frukt. Det är hela bär, jordgubbar och körsbär med extra sötma från äppeljuice som torkats i ugn i låg temperatur till perfekt konsistens utan några extra tillsatser.
Att tillsätta torkad frukt och bär i kosten är både ett enkelt och gott sätt att få i sig antioxidanter, mineraler och vitaminer och samtidigt höja sitt näringsintag.
Produkterna passar bra som mellanmål, att blanda i müslin eller som topping till gröt eller smoothie. Perfekt att ha med i väskan på språng när blodsockret faller. Ett nyttigare alternativt till godis att njuta av med gott samvete.

Produkterna är Eko-märkta och odlade i Turkiet tillsammans med odlare från projektet Happy Village. Projektet är ett initiativ som hjälper och stöttar byar att gemensamt ställa om till ekologisk odling och förbättra villkoren och levnadsstandarden för de som arbetar med odlingen och skörden. Happy Village startade 1991 och omfattar idag 140 byar där 12.000 helt har ställt om till ekologisk odling.

Påsarna innehåller 40 gram bär och kostar 22 kr.

Saltå Kvarn Softa jordgubbar
Saltå Kvarn Softa körsbär

Äntligen! 2018 blev året då alla pratade klimat! För tio år sedan var det inte många som visste vad växthuseffekten innebar, men idag vet de allra flesta att klimatet sakta håller på att förändras på grund av den ökande halten av koldioxid i atmosfären. Varenda dagstidning rapporterade så gott som dagligen under årets andra hälft om klimatet. Och klimatångest blev ett nytt begrepp som användes flitigt. Men vi på Saltå Kvarn vill att vi alla går från klimatångest till klimataktion!

På Saltå Kvarn har vi en fossilfri produktion där vi använder havreskal (en restprodukt från vår produktion av havreprodukter) för att värma våra fastigheter och tillverka våra produkter i vår kvarn. 2006 var vi också först i Sverige med att klimatkompensera våra transporter. Vi valde att kompensera genom trädplantering. Sedan dess har vi fortsatt klimatkompensera våra transporter och fram tills idag har vi kompenserat 8 659 ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Det motsvarar (på ett ungefär) att 2400 bilar har tagits bort från vägarna, plantering av 27 500 träd eller att 60 fotbollsplaner har återbeskogats.

De cirka 27 500 träd som planterats har inte bara bidragit till att ta motsvarande 8659 ton koldioxidekvivalenter från atmosfären. Genom att välja certifierade projekt med fokus på fattigdomsbekämpning genom ekosystemtjänster, har vi kunnat bidra med mycket mer.

Saltå Kvarn arbetar med ett projekt i Bolivia som är certifierat enligt Plan Vivo. Grunderna i Plan Vivo innebär att de projekt som certifieras har som syfte att bekämpa fattigdom genom ersättning för ekosystemtjänster. (En ekosystemtjänst är en produkt eller en tjänst som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Några exempel är pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser.) Vidare ska arbetet i projektet utgå från så kallat ”bottom-up-perspektiv” det vill säga att utgångspunkten ska vara odlarens behov, planteringen ska göras på odlarens egen mark, enbart inhemska trädsorter får användas, 60 procent av varje såld kredit ska tillfalla odlaren och transparens ska finnas genom hela kedjan. För att projektet ska bli certifierat måste det också visa att det leder till minskade utsläpp än om det inte funnits – detta kallas att också additionalitet när man pratar om klimatkompensation.

Till projektet i Bolivia, där Saltå Kvarn klimatkompenserar, är nästan 1000 odlare knutna. Projektet har 12 agronomer anställda som arbetar bland annat med rådgivning till odlarna. Fröna till de 13 olika trädslagen som används, samlas i skogen av odlarna och ger dem ytterligare inkomster. Fröna drivs sedan upp till små träd på projektets plantskola. När en odlare ska påbörja arbetet besöks de av agronomerna som ger dem råd kring vilka träd som passar deras mark och deras behov. Grunden är att olika trädslag blandas och att man arbetar med så kallad agroforestry – det innebär att man även planterar träd som ger avkastning till exempel citrus, kakao och kaffe blandat med de övriga träden. Odlaren får inkomst från projektet, men också genom avkastningen från det som odlas.

Klimatkompensation är inte ett sätt att köpa sig fri, utan ett sätt att självbeskatta sig själv och samtidigt göra världen lite bättre – ett träd i taget. Vill du läsa mer, hittar du mer information här: Zeromission

 

Generellt sett står förpackningen för 10 procent av en produkts klimatpåverkan. Förpackningens viktigaste uppgift är därför att skydda produkten från att förstöras eller att kvalitet ska försämras innan den äts upp. Matsvinn är en stor klimatbov och det är inte bara hemma i våra kök som problemet finns utan även i tidigare led.

Därför är det en svår uppgift att vara en förpackning. Först har den en mycket ansvarsfull uppgift – dess syfte är ju att skydda produkten från att förfaras eller att produktens kvalitet ska försämras innan den äts upp. Utöver detta ska den vara snygg, praktisk, gärna gjord av ett förnyelsebart material, lätt att öppna, väga så lite som möjligt och inte innehålla några oönskade skadliga ämnen. Men när den väl uppfyllt sitt uppdrag ses den plötsligt som något dåligt, onödigt och något som skapar merarbete – skräp.

1964 rekommenderas man sänka sopor med hjälp av stenar när man var ute till sjöss. Om man söker på nätet kan man hitta en gammal informationsfilm där man visar hur man med hjälp av stenar skulle sänka ned kartonger med skräp i havet. Men vad gör vi idag, som vi om 50 år tycker är helt befängt? Det vet vi först om 50 år, men en gissning är att vi ser annorlunda på det som vi idag kallar skräp?

För att kunna sälja den ekologiska mat som vi sålde under 2017 (totalt nästan 8 000 ton ekologisk mat) använde vi 529 000 kilo förpackningsmaterial. 53 procent av detta var pappersförpackningar, 34 procent glasförpackningar, åtta procent metall och fem procent var plast.

För alla förpackningar finns ett så kallat producentansvar. Med det menas att de som sätter förpackningsmaterial på marknaden också har ett ansvar att ta hand om förpackningen när den är använd. För att få detta att fungera i praktiken har tillverkare, industrier och handel gått samman och bildat FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) och Svensk Glasåtervinning. Alla företag som använder förpackningar ska därför betala en avgift till FTI respektive Svensk Glasåtervinning för varje såld förpackning. Denna peng går sedan till att bygga upp det system vi har för att samla in och materialåtervinna förpackningarna. Det som krävs av oss konsumenter är att vi källsorterar och lämnar förpackningarna på närmaste station eller i tunnan hemma om vi har hushållsnära insamling.

2017 lämnade vi i Sverige tillsammans in 649 000 ton förpackningar och tidningar till återvinning i Sverige. Räknat per person är det 64 kilo förpackningar och tidningar. Den största delen av dessa är tidningar (21,7 kilo) och glas (21,1 kilo). Av det som varje person lämnar in består 34 procent av tidningspapper, 33 procent av glas, 21 procent av pappersförpackningar, 10 procent av plastförpackningar och två procent av metallförpackningar.  Av det förpackningsmaterial som satts på marknaden under 2017 materialåtervanns 93 procent av alla glasförpackningar, 80 procent av alla pappersförpackningar, 81 procent av alla metallförpackningar, 40 procent av alla plastförpackningar och 95 procent av alla tidningar. Med materialåtervinning menar man att man använder förpackningen till att göra något nytt. Andra sätt man tar hand om hushållssopor på är energiåtervinning, biologisk återvinning och deponi. Men vad händer med Saltå Kvarns förpackningar efter man lagt dem i en container vid förpackningsinsamlingen?

Förpackning av papper: Om du testat att göra eget papper av gammalt papper någon gång, så är det ungefär på samma sätt som pappersförpackningar omvandlas till ny kartong. I ett gigantiskt vattenbad blöts pappersförpackningarna upp och eventuell plast och metall separeras ut. Sedan pressas vattnet bort och pappersfibrerna formas till nytt papper. De tidigare pappersförpackningarna kan bli nya förpackningar till exempelvis disktrasor eller tvättmedel.

Förpackningar av plast: Plast är inte bara ett material utan består av många olika sorters plast. Därför måste man först separera de olika plastsorterna innan man kan använda dem till nya produkter. Det gör att återvinning av plastförpackningar är en mycket mer komplicerad process än återvinning av papper. Gamla plastförpackningar kan bli blomkrukor, bärkassar eller soppåsar. Just nu pågår också spännande försök med att ta fram nya förpackningar från gamla plastförpackningar.

Förpackningar av glas: Glas är ett häftigt material på det sätt att det kan användas som livsmedelsförpackning om och om igen. Så den juiceförpackning du lämnade för tre år sedan kan bli den pastasåsförpackning du handlar i morgon.

Förpackningar av metall: Även metallförpackningar av stål kan användas om och om igen. Förpackningar av aluminium används ofta till fälgar eller motordelar.

 

Vill du läsa mer om återvinning av förpackningar kan du läsa här:

FTI Förpacknings & tidningsinsamlingen

 

 

Har du klimatångest? Det fick vi redan 2005. Samma år gjorde vi produktionen i vår kvarn fossilfri genom att installera en egen havreskalspanna. Pannan försörjer vår produktion och alla våra fastigheter med värme. Den producerar också ånga som vi använder i vår produktion, till exempel av havregryn. Vi tillverkar havregryn med hjälp av havreskal. Den övriga energin som används i vår kvarn är el från förnyelsebara källor. Vi är stolta över att ha haft en fossilfri produktion i över 10 år. 2006 var vi först i Sverige med att klimatkompensera för de transporter som våra produkter genererar. Idag arbetar vi vidare med att minska vår klimatpåverkan. Vi letar alternativa transportlösningar – tåg och båt framför lastbil och vi samarbetar med logistikföretag som enbart har fossilfria lösningar. Vi betalar också transporten åt våra svenska odlare om transporten av spannmål sker fossilfritt.

Under 2017 transporteras Saltå Kvarns produkter 24,2 tonkilometer och vi färdades 92 000 kilometer under våra tjänsteresor. Av alla varutransporter var 66 procent via båt, 30 procent med lastbil och fyra procent med tåg. Att andelen tåg är så liten beror på att det inte finns tillgängliga tågtransporter, främst från Italien. Trots att andelen båttransporter är dubbelt så hög bidrar lastbilstransporterna med dubbelt så mycket klimatpåverkan som båttransporterna.

För de transporter vi bidragit med under 2017 klimatkompenserade vi 961 ton CO2e (koldioxidekvivalenter). Klimatkompensationen görs genom trädplantering i Bolivia i ett projekt som heter Arbolivia.

År 2017 var tolfte året som Saltå Kvarn klimatkompenserade med trädplantering. För oss är klimatkompensation en självklar del och vi ser det som en form av självbeskattning. Först och främst vill vi minimera vårt bidrag till växthuseffekten, men fram till dess vi eliminerat fossila transporter kommer vi att klimatkompensera för de utsläpp som vi bidrar med.

Lär mer om klimatkompensation