I lördags den 6 oktober arrangerades VM i Grötkokning i Skottland för 25:e året i rad. Sverige ställde upp med sju tävlande varav tre juniorer och gick in för att krossa i årets uppsättning av Golden Spurtle – World Porridge Making Championship.

Calle Myrsell och Per Carlsson fick en delad förstaplats i den traditionella klassen och tog hem det gyllene priset och säkrade Sveriges plats på prispallen.

Domarna sa när de tillkännagjorda vinnarna att det var helt omöjligt att avgöra vilken av de två bidragen som var godast, därav den delade förstaplatsen. De båda kokade gröten på Saltå Kvarns Havrekross.

Världsmästarna Calle Myrsell och Per Carlsson

 

DELTAGARNA

Sveriges deltagare bestod av två tidigare världsmästare Per Carlsson och Ellinor Persson, årets aktuella svenska mästare Calle Myrsell samt Saga Rickmer och i juniorklassen tävlade Elsa Wester, Alva Wester och Alice Ljungberg.

De svenska deltagarna inför tävlingen

OM TÄVLINGEN

I den lilla Skotska höglandsbyn, Carrbridge startade man för 25 år sedan The Golden spurtle. Syftet med tävlingen då och även idag var att med gröten som verktyg skapa intresse för den lilla byn samtidigt som man såg att det fanns en möjlighet att göra fler människor medvetna om gröten dess hälsosamma fördelar. ”Alla hade deras egna sätt att koka gröt, kunde vi hitta den bästa?” sa Roger Reed som var initiativtagaren. Genom åren har intresset ökat, mycket tack vare gröttrenden, internet och spridningen i  sociala medier och i år tävlade 12 nationer om vem som kunde laga den bästa traditionella gröten med de tre ingredienserna, krossad havre, salt och vatten. Mästerskapet är uppdelad i två kategorier, traditionell klass och specialklass.

Dagen för tävlingen börjar med ett tåg ledd av säckblåsare med förra årets vinnare och de övriga deltagarna bakom. Sedan skålar man med en whiskey och tävlingen är igång. I årets tävling var det 28 deltagare och 6 st juniorer uppdelade i 5 olika ”heat” som det heter. Vinnaren från varje ”heat” går vidare till finalen. Alla tävlar i den traditionella klassen men kan kan välja om man vill delta i specialklassen som man då utför under samma ”heat” som den traditionella klassen.

I den traditionella klassen gäller det att koka gröt – endast med krossad havre, vatten och salt. Man har 30 minuter på sig. Havren ska vara obehandlad och det är inte tillåtet att använda havregryn. Det är tillåtet att blötlägga havren innan, men inte förkoka. Vinnaren utses efter smak, textur och färg.

specialklassen är det samma regler gällande havren men det är tillåtet att addera ingredienser. Enligt reglerna får inga av ingredienserna förkokas eller behandlas innan tävlingen. Vinnaren utses efter innovation och smak. I år fick Sverige tyvärr ingen vinst i specialklassen.

 

De svenska världsmästarna i sitt final-”heat”

 

Alla de svenska deltagarna kokar på Saltå Kvarns Havrekross

 

Världsmästarna när vinnarna offentliggjordes

 

Vinsten, The golden spurtle

 

SÅ HÄR KOKAR DU EN VINNARGRÖT:

Gröt på havrekross 2 portioner
Havrekross                           1 dl
Vatten                                  ca 4 dl
(Lite salt)

Blötlägg krossen i ca 8-12 timmar. Koka upp allt och låt småkoka i 20 min. Salta mot slutet av koktiden. Låt gärna gröten stå och eftersvälla en stund. Servera med mjölk och sylt.

Tips! Kyl ner den färdiga gröten och ta fram på morgonen och koka upp med 1 dl havregryn och 2 dl mjölk som en vanlig havregrynsgröt. Blir en god och lite krämigare variant. Se recept här: Gröt på Havrekross och havregryn

 

 

Vill du engagera dig i en god sak? Kämpa för en bättre värld, stå upp för bra värderingar och ta ansvar för miljön? Ät gröt. Men inte vilken gröt som helst, utan gröt som är gjord på ekologisk havrekross med hög naturlig kvalitet och positiv miljöpåverkan. Havrekross från Saltå Kvarn helt enkelt. Här hittar du ett grötrecept som både smakar gott och är bra för miljön på samma gång.

 

Havrekrossgröt med mullbär, solroskärnor och kardemumma
2 portioner
1 dl havrekross
4 dl vatten
1 dl mullbär
1 msk solroskärnor
1 msk russin
2 krm kardemumma
Liten gnutta salt
Gör så här:
Blötlägg havrekross över natten.
Koka upp vatten och havrekross och låt puttra i ca 10 minuter.
Tillsätt mullbär, russin, solroskärnor och kardemumma.
Blanda samman och låt svälla en liten stund.
Smaka av med salt.
Servera med mjölk och toppa med solroskärnor, pumpakärnor och några mullbär.
Strö över lite extra kardemumma.

 

Saltå Kvarn i samarbete med Svenska mästerskapen i havregrynsgrötskokning

Varje år arrangeras Svenska mästerskapen i havregrynsgrötskokning på Steninge vandrarhem i Halmstad. Gröten kokas på havrekross från Saltå Kvarn, vatten och salt och bedöms av en expertjury. Den som vinner får ställa upp i världsmästerskapen som hålls i Skottland. Läs mer om tävlingen här.

 

 

 

 

 

 

 

Pajalagröt

Gröt kan nog vara världens äldsta maträtt. I alla tider har vi människor gjort gröt av de grödor vi har haft tillgång till. I Sverige är troligtvis korngröten äldst, eftersom korn går att odla över hela landet. Även gröt på råg har en lång historia. Under det svenska bondesamhället var gröt en viktig basföda. Ofta åt man gröt både till frukost och middag. På den tiden fanns inte färdigvalsade gryn som det gör idag, utan man fick blötlägga hela korn över natten och sedan koka gröt på dem på morgonen. Gröten som blev över stektes eller värmdes på annat sätt till nästa måltid. Först på 1700-talet började vi äta havregrynsgröt i Sverige. Vid festligare tillfällen, som t ex bröllop, dop, jul eller midsommar kokade man gröten på mjölk istället för vatten, så kallad vitgröt.

Idag lever gröten kvar hos många av oss som en stärkande frukost. Vanligast nu är att vi använder flingor av olika slag. Det går snabbt att koka ihop och behöver inte blötläggas. Men prova gärna någon gång att koka gröt på krossat spannmål, t ex havre. Det blir mustigt och gott och gröten får ett härligt tuggmotstånd. Havrekross blötläggs först över natten och kokas sedan i blötläggningsvattnet i 5-10 minuter. Till två portioner beräknas 1 dl kross och 4 dl vatten.

/Jennifer
Källa: En intervju med Torbjörn Tenfält, Populär historia

Havre (Avena sativa) har vi väl alla ätit och då säkert i form av havregryn eller havremust. Ändå odlas den mesta havren sedan länge till djurfoder.
Under medeltiden var havre det mest konsumerade sädesslaget i norra Europa. I Sverige åt vi mycket havre fram till potatisodlingens genombrott under 1800-talet.

Under senare hälften av 1800-talet var havre en av Sveriges viktigaste exportvaror.  I mitten av 1900-talet minskade antalet arbetshästar och därmed minskade odlingen av havre betydligt men ända fram till början av 1960-talet var havre dock det dominerade sädesslaget på de svenska åkrarna.

havreax

Havre är lätt att skilja från de andra sädesslagen med sin luftiga vippa

Lite historia
Eftersom havre var ett utmärkt kreatursfoder så fick den dåligt rykte som människoföda.
Flera kulturer såg med förakt på de folk som livnärde sig på samma kost som sin boskap. Särskilt i Rom och Grekland hade man den synen på havre. Föraktet smittade av sig till Frankrike och England där ingen riddare skulle ätit det han fodrade sin häst med.
Men på Irland och i Skottland, som inte stod under romerskt inflytande, åt man havre. Om havregröten sa skottarna att ”Den håller kroppen sund, huvudet kallt, fötterna varma och gör män av järn.”
Engelsmännen hånade skottarna med ”Havren är känd som näring åt männen i Skottland, åt hästarna i England”.
”Så är ju också England känt för sina hästar medans Skottland är känt för sina män!”, svarade skottarna.
Det var förr det.
Idag äter man massor med havregrynsgröt i hela Storbritannien. Till och med drottningen lär äta havregrynsgröt till frukost varje dag, har jag hört.

Odling
Havren trivs bra norrut och odlas idag framför allt i Europa och Nordamerika. Det mesta odlas som sagt till foder, främst till nötkreatur och hästar.
Havre är ganska tåligt och i Sverige skördas det oftast sist av spannmålen. Man odlar havre ända upp till södra Härjedalen. Odlas den längre norrut så kanske den inte hinner mogna.
Havre är lätt att skilja från de andra sädesslagen med sin luftiga vippa. Havre har också den vackraste och guldgulaste halmen.
Ytterskalet, agnarna, sitter kvar efter att havren skördats och dessa behöver avlägsnas innan man kan bereda flingor  eller mjöl av den. Agnarna består mestadels av cellulosa och passar inte till männsikoföda. På Saltå Kvarn  tas agnarna omhand och eldas i vår skalpanna som förser oss med värme.
Saltå Kvarns havre odlas framförallt i Södermanland, Östergötland och Västergötland och är främst av sorten Kerstin men vi testar också nu en äldre sort, Sol II.

oskalad havre

Oskalad havre som den ser ut när den anländer till kvarnen.

skalad havre

Skalad havre – agnarna har avlägsnats. Nu är havren klar att beredas till flingor och mjöl.

Nakenhavre
Det finns också en sort som kallas Nakenhavre (Avena nuda) som ursprungligen härstammar från Kina där den odlats i flera tusen år. Dess kärnor sitter löst och agnarna flyger så att säga av då man tröskar (skördar) spannmålen. Nakenhavre har något högre näringsinnehåll än vanlig havre och är också enklare att förädla till mjöl och flingor då den inte behöver skalas först. Nakenhavre odlas även i Sverige men inte i någon större utsträckning.

Flyghavre
Flyghavre (Avena fatua) är släkt med den odlade havre och är ett svårt ogräs i havreåkern. Flyghavren mognar tidigare och stjäl också näring från den kultiverade havren. Kärnorna  faller ur då man försöker skörda den och blir till spillsäd och den duger inte ens till foder. Det latinska namnet fatua betyder också värdelös.
Det är markägarens ansvar att insamla och bränna flyghavre så att den inte sprider sig.
Flyghavre är längre än vanlig havre och känns lätt igen då den sticker upp ovanför den odlade havren.

Havre och hälsa
Havre är det näringsrikaste av våra fyra inhemska spannmålssorter. Det innehåller stora mängder fibrer, antioxidanter, B-vitaminer, proteiner och mineraler.
Havre innehåller också mer fett än vete, råg och korn, varav ca 80 % är omättade. Vidare är havre också en utmärkt källa till mangan, magnesium, koppar, zink och järn.
Det är också ett av de livsmedel som har störst andel vattenlösliga fibrer, så kallade betaglukaner. Betaglukaner har den effekten att det kan sänka kolesterolvärdet och stabilisera blodsockernivån. Havrekärnan innehåller ca 6-8 % betaglukan.
Den kolesterolsänkande effekten uppnås vid ett dagligt intag av 3 g betaglukan vilket motsvarar ca 2 portioner gröt av havregryn eller 1 portion gröt av havrekli.

Havre är också den enda spannmålen som innehåller avenalin, ett slags grönsaksliknande lagringsprotein (globulin). Globuliner kännetecknas av vattenlöslighet och det är tack vare denna egenskap som man kan tillverka havremjölk. Numera ett alternativ om man t ex inte tål vanlig mjölk.

Havre och gluten
Många som är glutenintoleranta kan äta havre. De proteiner som kallas gluten ser olika ut i de olika sädesslagen. Proteinuppsättningen i havre skiljer sig stort från de övriga sädesslagens, vilket skulle förklara havrens särställning.

Om du är glutenintolerant bör du ändå rådgöra med din läkare om du kan äta havre!

För att vara helt säker på att det inte finns inblandning av andra sädesslag i t ex havregryn, så finns idag havreprodukter märkta Ren havre. Ren havre specialhanteras från utsäde till färdig produkt, så att inblandningen av andra sädesslag minimeras. Vad jag känner till så finns idag inga ekologiska produkter av ren havre. Det är svårt att få till i ekologisk odling pga växtföljden bland annat.

Havre i kosten
Hel havre är jättegott att servera kokt som ris eller att blanda i sallader. Havrekärnorna är lite söta och blir ordentligt mjuka vid tillagning. Barnen brukar också tycka det är gott.
Vill man ha extra god havre så kan man dextrinera (blötlägga och rosta) den. Det förhöjer smaken och förkortar också koktiden avsevärt och havren klibbar då heller inte alls. Själva dextrineringen tar lite tid men när det väl är gjort så kan man förvara den dextrinerade havren i en tättslutande burk och när man blir sugen på havre till middag så går det fort att laga till.
Det är rätt mysigt att dextrinera också. Man rostar på väldigt svag värme i flera timmar och från att det bara luktar lite fuktig säd så sprider sig plötsligt en otroligt angenäm doft i köket. Pang så är det klart liksom!

Att baka bröd med mjöl av havre går inte så bra då inga glutenbildande proteiner finns. Det jäser inte upp helt enkelt men man kan förstås baka småkakor och kex.
Hel havre, kross och flingor kan blandas i bröddegen. Annars äter vi mest havre till gröt eller i frukostblandningar.

Havregrynsgröt med kardemumma, bär och frön
2 portioner

Havregryn 2 dl
Kardemumma, malen 1 tsk
Vatten 4,5-5 dl
Salt 1 nypa
Grovhackade nötter (mandel,   hasselnötter, pistaschnötter) 2 msk
Färska eller frusna bär (t ex blåbär,   hallon) 1 dl
Frön (pumpa, linfrön, solroskärnor) 2 msk

Rosta havregryn och kardemumma på hög värme i torr kastrull någon minut tills det börjar dofta. Skaka då och då under tiden.
Tillsätt vatten och lite salt. Sänk värmen och koka i 3 minuter. Rör om då och då.
Hacka under tiden nötterna. Häll uppgröten i en skål och toppa med bären medan den fortfarande är rykande het.
Strö över nötter och frön. Servera med kall mjölk.

Saltå Kvarns havreprodukter
På Saltå Kvarn tillverkar vi havregryn, havrekli, havrekross och hel havre av havren. En del av havreprodukterna ingår också i  t ex olika müsli, fyrkornskross och i bröd.

Havregryn är en fullkornsprodukt tillverkad av hel, skalad havre som ångats och pressats till flingor. Hela kärnan med grodd och kli och alla näringsämnen finns kvar.
Havregryn är förstås supergott till gröt och i müsli men prova ockå att blanda lite i köttfärsen. Inte dumt alls!

Fiberhavregryn är en blandning av 85 % havregryn och 15 % vetekli. En fullkornsprodukt för den som vill ha gröten extra fiberrik. Gott att strö på fil också.

Havrekli är också en fullkornsprodukt och tillverkas på samma sätt som havregryn men sedan siktas det mesta av kärnan bort. Havrekli har högre näringsinnehåll än havregryn och innehåller också mer kostfiber. Väldigt gott till gröt och dessutom ger en enda portion om dagen den kolesterolsänkande effekten.

Hel Havre är hel skalad havre. Bara agnarna har tagits bort. En fullkornsprodukt.
Gott i stället för ris. Prova också att byta ut ca 10 % av mjölet mot kokt havre när du bakar bröd. Det blir riktigt gott och saftigt.

Havrekross är hel skalad havre som krossats. Även det en fullkornsprodukt.
Havrekross passar perfekt till gröt som får lite mer motstånd än havregryn. Havrekross är också utmärkt i brödbaket och det behöver inte kokas först utan det räcker att man blöttlägger över natt/dag.

Kuriosa
– Under 1990- och början av 2000-talet exporterades mycket havre till USA. Kärnan på färgen var en avgörande faktor. Både svensk och finsk havre är känd för bra kvalitet men i Finland blir havrekärnorna ljusare och i Sverige något gulare. Det gav finnarna konkurrensfördel i exporten.

– Det sägs att om man tuggar i sig en liten näve torra havregryn så hjälper det mot halsbränna. Kan ju vara värt att prova.

– Att bada i avkok på havre ansågs förr lugnande. Ja, varför inte 🙂

Lena E