Den svenska sommaren har varit rekordvarm och solig till mångas glädje. Men hur klarade skördarna av den långa torkan? Lisa Trolle som är kvarnchef och den som köper in spannmål till Saltå Kvarn svarar så här på frågan:

Till Saltå Kvarn har vi bara fått in hälften så mycket spannmål i år mot vad vi brukar få. Problemen började egentligen redan i höstas, då det regnade så mycket att bönderna inte hann så sina höstgrödor. Sen kom torkan i maj och den gjorde att den vall (gräs och klöver) som skulle bli foder till djuren inte växte som den skulle och istället gick spannmål, som var planerad att säljas, nu till foder. Dessutom är skördarna generellt lägre i år än vad de brukar vara. Värmen har framförallt påverkat skördenivåerna på grödor som sås på våren, som havre, korn och vårvete. Värst har det varit i södra och östra Sverige. Det spannmålslag som har drabbats värst är havre, där bristen är lika svår i hela Norden och norra Europa. Detta gör att vi i år har fått utöka vårt upptagningsområde och vi letar efter fler ekologiska odlare som vill leverera spannmål till oss. Och eftersom efterfrågan är stor och tillgången liten medför detta också en markant prisökning.

 

 

Många konsumenter har blivit oroliga efter att de har läst Testfaktas analys som presenterades häromdagen där nio av elva analyserade brödsorter innehöll stråförkortningsmedel. Stråförkortningsmedel i bröd och flingor

Stråförkortningsmedel är ett syntetiskt tillväxthormon som används på spannmålsodlingar för att stråna inte ska växa sig för höga. När åkrar gödslas med mycket kväve finns det risk att stråna blir för långa och riskerar då att fällas av vinden. Stråförkortningsmedel var tidigare endast tillåtet för råg men sedan 2012 är det godkänt även för vete, korn och havre. Detta har lett till att användningen har ökat kraftigt. Stråförkortningsmedel har i studier visat sig ge sämre hälsa för fiskar, fåglar och däggdjur. Det misstänks också försämra reproduktionen hos djur.

Stråförkortningsmedel, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är INTE tillåtna i ekologisk odling. Därför behöver du inte vara orolig om du väljer ett ekologiskt mjöl.

 

 

 

Mer information om stråförkortningsmedel

Naturskyddsföreningen – Oekologiska åkrar besprutas allt oftare

Från SLVs rapport om bekämpningsmedel 2016:

I kontrollen av råg under 2016 ingick 32 prov på svensk råg. Inget av proven innehöll bekämpningsmedel över gränsvärden men det hittades rester i totalt 47 procent av proven och i form av rester av stråförkortningsmedel. Stråförkortningsmedel används för att förkorta stråets längd och på så sätt minska risken för uppkomst av liggsäd. Det vanligaste bekämpningsmedlet i svensk råg var stråförkortningsmedlet klorlekvat som påträffades i tretton prov (41 %). Det påträffades total trea olika ämnen vilka redovisas i tabell 14. I 53 procent av proven fanns inga rester alls.

 

 

Hel ragDet är något speciellt med råg. Den mörka färgen och den ganska kraftiga smaken gör att det känns som att man blir stark av att äta det. Och visst ligger det något i det. Enligt författaren Annelies Schöneck hjälper rågen oss att få bättre järnvärden, den stärker vår muskulatur och har en gynnsam inverkan på levern. Råg har också en mycket låg glutenhalt och är rikt på mineraler. (Ur boken Säd i daglig kost.)

Hel rag

Den hela rågen kan användas i brödbak eller kokas som ris. Dock behöver den blötläggas först i ca 8 timmar. Här finns ett gott recept på en sallad baserad på ljummen råg.

Rågkross

 

Krossad råg är det gott att göra gröt på. Krosset blötläggs då över natten och kokas sedan upp i blötläggningsvattnet i ca 30 minuter.

Ragmjol

Av rågmjöl kan man baka underbara surdegsbröd. T ex vårt Barsjabröd som kryddas med kummin. Rågmjöl kan man även koka gröt på. Till en portion kokar man upp 3 dl vatten och vispar i 1 dl mjöl. Sen låter man gröten småkoka i 5-10 minuter. Nyttigare blir det om man blötlägger mjölet i några timmar (max 3) och sedan kokar upp alltihop. Gott med lingonsylt eller sirap till.

Rågsikt

Rågsikt är en blandning av 60 % vetemjöl och 40 % rågmjöl. Används till brödbak och ger då saftiga och goda bröd.

Ragflingor

Rågflingor är jättegott att koka gröt på. Man kokar dem precis som havregrynsgröt, 1 dl gryn och drygt 2 dl vatten. Man kan också blanda rågflingor och havregryn i gröten. Rågflingor kan man även ha i sin müsli.

Ragknacke

Rågknäcke bakas på rågmjöl, vatten, jäst och havssalt. Det är ett riktigt hårt knäckebröd som är lätt beroendeframkallande. =)

/Jennifer

 

Det här är en matig sallad med en spännande blandning av olika smaker och konsistenser. Perfekt nu efter alla julbord om det finns rester kvar att ta hand om som t ex julskinkan, senap, den lagrade osten och hasselnötterna. Att koka hel råg är också ett litet projekt som det kanske finns tid till under jullovet. Egentligen är det väldigt enkelt, man blötlägger rågen på kvällen och kokar den på morgonen därpå. Om den har svalnat när salladen ska göras så gör det ingenting så länge den inte är kylskåpskall.

S

Ljummen sallad 6-8 portioner

Hel råg 3 dl
Vatten till blötläggning 6 dl
Hasselnötter 1 dl
Brysselkål, färsk 500 g
Rökt sidfläsk eller skinka 200 g
Äpple, syrligt 2 st
Lagrad ost 200 g
Balsamico bianco 2 msk
Honung 2 msk
Olivolja Riserva ½ dl
Grovkorning senap, söt 3 msk
Smör
Salt
Svartpeppar

Skölj rågen i kallt vatten och blötlägg den i 8 timmar eller över natten. Koka den sedan i blötläggningsvattnet i 1-1,5 timme. Håll koll så att det inte kokar torrt, tillsätt mer vatten om det behövs och salta först mot slutet av koktiden. Låt gärna rågen stå och eftersvälla en stund under lock.

Rosta hasselnötterna i en torr stekpanna. Ansa brysselkålen, dela den på hälften och koka den i väl saltat vatten i ca 3 minuter. Skär fläsket eller julskinkan i grova tärningar och dela äpplena och osten i fina bitar.

Stek fläsket krispigt i smör i en stekpanna. Tillsätt brysselkålen, balsamvinäger och honung. Låt koka i några minuter. Smaka av med salt och peppar.

Blanda rågen med olivolja och senap. Toppa med brysselkål och fläsk, äpplen och ostbitar.

Jennifer