Många konsumenter har blivit oroliga efter att de har läst Testfaktas analys som presenterades häromdagen där nio av elva analyserade brödsorter innehöll stråförkortningsmedel. Stråförkortningsmedel i bröd och flingor

Stråförkortningsmedel är ett syntetiskt tillväxthormon som används på spannmålsodlingar för att stråna inte ska växa sig för höga. När åkrar gödslas med mycket kväve finns det risk att stråna blir för långa och riskerar då att fällas av vinden. Stråförkortningsmedel var tidigare endast tillåtet för råg men sedan 2012 är det godkänt även för vete, korn och havre. Detta har lett till att användningen har ökat kraftigt. Stråförkortningsmedel har i studier visat sig ge sämre hälsa för fiskar, fåglar och däggdjur. Det misstänks också försämra reproduktionen hos djur.

Stråförkortningsmedel, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är INTE tillåtna i ekologisk odling. Därför behöver du inte vara orolig om du väljer ett ekologiskt mjöl.

 

 

 

Mer information om stråförkortningsmedel

Naturskyddsföreningen – Oekologiska åkrar besprutas allt oftare

Från SLVs rapport om bekämpningsmedel 2016:

I kontrollen av råg under 2016 ingick 32 prov på svensk råg. Inget av proven innehöll bekämpningsmedel över gränsvärden men det hittades rester i totalt 47 procent av proven och i form av rester av stråförkortningsmedel. Stråförkortningsmedel används för att förkorta stråets längd och på så sätt minska risken för uppkomst av liggsäd. Det vanligaste bekämpningsmedlet i svensk råg var stråförkortningsmedlet klorlekvat som påträffades i tretton prov (41 %). Det påträffades total trea olika ämnen vilka redovisas i tabell 14. I 53 procent av proven fanns inga rester alls.

 

 

Snart är det dags för spannmålsskörd. Ja, i Skåne har man redan börjat. Så härligt med de böljande fälten men det är ju inte bara nyttigheter i säden……
Om man köper ekologiska produkter så slipper man en hel del otrevligheter. T ex stråförkortningsmedel.

Vad är stråförkortningsmedel?
Det är ett tillväxthämmande hormon som klassas som växtskyddsmedel och hämmar stråets längdtillväxt.
Med stråförkortningsmedel kan man gödsla mera utan att stråna lägger sig (liggsäd) eller går av.

Stråförkortning medel har varit förbjudet i spannmålsodling sedan slutet av 80-talet med undantag av råg. Att man fått använda det i råg beror på att rågen har längre och vekare strån och att risken för liggsäd ökar.
Jordbruksverket har alltid gjort stickprover för att se att man inte fuskat och använt medlet i andra sädesslag än råg. Fusk har förekommit och har redovisats i Jordbruksverkets rapporter. Om stråförkortningsmedel använts i odlingen så kan man nämligen vara säker på att det finns kvar i slutprodukten.

Sedan förra året är stråförkortning även tillåtet i vete, rågvete, korn och havre. Kemikalieinspektionen (KemI) har tidigare gett avslag för en utökning av användandet av stråförkortning och pekat på risken för ett ökat kväveläckage och därmed risk för övergödning, genom att stråförkortningsmedel medger en intensivare gödsling.
Beslutet överklagades både till regeringen och regeringsrätten och förra året beslutade regeringsrätten att upphäva KemI:s tidigare beslut.

Ökat intag av bekämpningsmedelsrester
KemI har även påpekat att den ökade användningen av medlet skulle kunna leda till väsentligt ökat totalt intag av bekämpningsmedelsrester för svenska konsumenter och försvårar arbetet med det nationella målet för en giftfri miljö.

Livsmedelsverket har tidigare bedömt att användningen av stråförkortningsmedlet Moddus M  enligt angiven rekommendation inte ger resthalter som innebär någon risk för konsumenter. Samtidigt har de beräknat att exponeringen för svenska konsumenter kan komma att öka med i storleksordningen 15–100 gånger för var och ett av de aktuella verksamma ämnena i strå­förkortnings­medel om användningen utökas till de andra spannmålsslagen. Eftersom spannmål är ett baslivsmedel och att vi i princip är självförsörjande på spannmål i landet så skulle detta kunna leda till ett väsentligt ökat totalt intag av bekämpningsmedelsrester för svenska konsumenter. Även denna omständighet går emot det svenska handlingsprogrammet. Läs mer här

I Danmark var det ett riktigt ståhej på 90-talet då det visade sig att grisar som gick i stråförkortad halm fick fertilitetsproblem. Syngenta som marknadsför medlet säger att det är en skröna. Sedan dess  finns en tydlig märkning på många produkter i Danmark som visar att de inte är tillverkade av stråförkortad spannmål.

Lantmännen Cerealia säger i alla fall nej till stråförkortat även om bönderna vill ha mer betalt för obehandlad spannmål. Läst i ATL den 3 aug 2012.

I konventionell råg finns det nästan alltid stråförkortning och så kan man ju undra hur mycket det finns i mjöl, flingor, pasta och müsli som tillverkats av importerat konventionellt vete, korn och havre……

Lena E