Förra veckan var det dags för årets träff med våra spannmålsodlare.
Trots dåligt väder och att flera röjt snö hela natten så var vi ändå några som samlades på Skillebyholm som ligger några km från Saltå Kvarn.

bild 2

Odlardagen är ett tillfälle för oss att träffa våra svenska spannmålsodlare och att dryfta olika saker som ligger oss alla om hjärtat.
I år var fokus på våra nya spannmålskriterier och hur vi gemensamt ska arbeta med dem.

Poängsystem med ca 130 olika miljöåtgärder
Saltå Kvarn satsar på ekologiskt kretsloppsjordbruk och ger en merbetalning till till dessa. På en ekologisk kretsloppsgård ska det finnas djur, en sund växtföljd och en hög självförsörjningsgrad på foder och gödsel (90 %).
En kretsloppsgård kan potentiellt minska läckaget av näringsämnen till omgivningen med mer än 50 procent. Gemensamt för alla leverantörer är att de dessutom ska vara godkända enligt KRAVs regler.
Vi har också tagit fram ett poängsystem där gårdarna kan välja mellan 130 olika miljöåtgärder som är inriktade på att motverka klimatförändring och gynna biologisk mångfald. Ju fler poäng, ju mer betalt per kg spannmå. Vi kallar det ”Saltå Verktygslåda” och med hjälp av den vill vi arbeta mot vår vision – Rädda Östersjön!
Läs mer på vår hemsida.

Fosfordammar och biologisk mångfald
Vi hade också ett par trevliga och intressanta föreläsare hos oss. Dels Pia Kynkäänniemi, Doktorand, SLU Inst. för Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, som berättade om sitt forskningsarbete med fosfordammar och hur det funkar och Jan Wester, passionerad fågelälskare som inspirerade om hur vi kan gynna fågellivet i odlingslandskapet. Båda föredragen synnerligen intressanta!

 

bild på fosfordamm
Foto Pia Kynkäänniemi

Syftet med fosfordammar är att de visat sig ha goda effekter mot fosforförluster. Genom att anlägga en damm så kan man samla upp sediment från botten i dammen och återföra den till jordbruksmarken, där den så att säga hör hemma. På så vis så minskar man också läckage av fosfor till grundvatten och sjöar.
Att anlägga en fosfordamm på gården är ett exempel på åtgärd som ger poäng.

 

Jan Wester berättade om hur fåglar väljer miljö efter behoven de har. Mycket prat om storken blev det och när man ser flygfoton från de baltiska länderna och Polen, där det fortfarande finns småskaligt jordbruk, dammar, diken och gröna vägrenar, så förstår även den oinvigde att storken hellre häckar där än i Skåne.
Landskapet är mer varierat, floran är rikare och därmed även tillgången på insekter, gnagare, ormar m.m. Allt vad en stork kan önska.
Att skapa en slåtteräng eller spara ogödslade zoner i åkern är ett par exempel på åtgärder som påverkar artrikedom och gynnar fågellivet. Ger poäng.

flygfoto över Skåne

Skåne ca 900 meters höjd

Polen

Polen ca 900 meters höjd

Möte med människor
Intressant var också samtalen alla emellan. Små historier och anekdoter ur vardagen och massor med idéer om hur vi tillsammans kan få Sverige ekologiskare!
Alla våra odlare har ju inte alltid odlat ekologiskt och det är roligt att höra hur växter och djur som försvunnit från gårdarna kommit tillbaka då de lagt om till ekologisk odling.

Bengt Eriksson driver ekojordbruk på sitt föräldrahem Täby Gård, strax utanför Västerås. Bengt berättade att han för många år sedan undrade varför måsarna försvunnit från trakten. Sen la han om till ekojordbruk och vips var det fullt av måsar efter traktorn igen då han plöjde eller harvade åkern. ”Jag fattade ju inte först men sen insåg jag ju att det var daggmaskarna som kommit tillbaka!”

Han och Eva är också glada över att de numera har diken som är som blomsterrabatter.
”Och den magiska känslan av att se ut över sin åker i morgonljuset när daggen ligger kvar i spindelväven och hela fältet lyser trolskt av alla spindelnäten och solens ljus. Det är så vackert att det är svårt att beskriva”.
”Grannens konventionella åker bredvid, han har inte ett enda spindelnät han, berättar Bengt.”

Själv har jag ett minne från tiden på en av de biodynamiska gårdarna i Järna.
Vi skulle hjälpa granngården med plöjning och harvning. Plöjningen på hösten var det inget särskilt med men på våren då åkern harvades såg vi att halmresterna som plöjts ner på hösten fortfarande fanns kvar. Lika hela och fina som de var på hösten.
På våra åkrar var alltid halmen förmultnad när man harvade om våren.
Otrolig skillnad på mikroorganismer i den ekologiska och konventionella åkern således.

Jag tror att det är väldigt många som inte förstår hur döda de konventionella jordarna är. Att man sedan därtill lägger igen diken, tar bort holmar i åkrarna, planar och rätar ut, odlar samma grödor år ut och år in, inte har djur på gården (eller bara har djur!), gör att både växt- och djurliv tar stryk.

En bonde idag som tagit över familjegården kan ju aldrig sakna spindelnäten i morgonljuset eller blomsterprakten i dikena. För ofta odlade både far och farfar konventionellt och kanske såg de till att ogräsbekämpa ordentligt, ja ända ut i vägrenen. Så där fanns aldrig några spindlar och inga blomsterabatter efter vägen.

Lena E

Häromdagen var det dags för gökotta igen. Samma tid och samma plats som tidigare år – slottsparken vid Tullgarn.
Vi börjar bli ett litet gäng som följer med på den här utflykten varje år. Ulf, som arbetar med egenkontroll, och Mårten, som är inköpare, är intiativtagare till gökottan och är väl de som fågelskådar på riktigt fler gånger om året än just denna dagen. Men i år hade några nya tillkommit. Bland annat Roland, bagare på Saltå, Sofia, butiksansvarig i Söderbutiken och så Erik som också arbetar i butiken på Södermalm.

Erik är proffs! Han kan identifiera fågelläten på 3 km håll och har prickat av över 300 arter. Förra veckan tog han panikledigt för att köra hela natten ner till Halland där Amerikansk Sjöorre synts till. Och som tur var fanns orren kvar och han kunde bocka av ännu en fågel på listan. En härlig samlarmani tycker jag =)
Erik berättade att han för något år sedan sträckkörde ner till Skåne för att kika på någon sparv (som jag glömt namnet på) som bara synts i Sverige vid ett fåtal tillfällen tidigare. När han väl kom fram var sparven fortfarande kvar och Erik blev anvisad att ställa in kikarsiktet på en liten jordhög där fågeln satt. Plötsligen hoppade pippin bakom jordhögen och sen var den borta. Erik fick aldrig se den då han kikat på fel jordhög…….. Så kan det gå.

Vi såg i alla fall bland annat havsörn, trana och rödbena nere vid vattnet. Havsörnen passade lägligt på att fånga en fisk mitt framför ögonen på oss. Andra gången det händer faktiskt. Så om ni är sugna på att se havsörn på nära håll är Tullgarn ett säkert kort.
Bland småfåglar vi såg eller hörde kan nämnas näktergal, svartvit flugsnappare, törnsångare och svarthätta.

Som vanligt avslutade vi med fika bland gullvivor och förgätmigej. Härligt!

Johan kunde inte låta bli att ge oss en liten botaniklektion till kaffet 🙂

Lena E

Vi blev runt femton personer härifrån Saltå Kvarn som ville följa med på årets gökotta. Precis som förra året så åkte vi till slottsparken vid Tullgarn. Vädret var strålande, mackorna från kaféet goda och sällskapet ypperligt =)
Här är det Ulf och Matilda som kikar på tofsvipor och rödbena. Ulf är en riktig hejare på fåglar och tillsammans med Mårten initiativtagare till gökottan.

Dennis och Kimmo tycker inte att det räcker med att höra näktergalen utan vill verkligen se den. Till slut hittar de den också, högt uppe i alen. Fantastisk liten sångare som verkligen sjunger för full hals.
Vi såg också bland annat sångsvangrågåskrickasnatterand och enkelbeckasin. Sen hörde vi bofink, lövsångare, lärka m.fl. Enkelbeckasinen har ett lustigt ljud som kommer från vingarna då den dyker. Du kan lyssna på det här.

Sen blev det kaffe i det gröna bland förgätmigej, svalört och gullvivor.

Vid niotiden var vi tillbaka på Saltå och nu sitter jag i kontoret med dörren öppen ut mot ån med näktergalens sång sprakande även här =)

Lena E


Det är väl inte precis vår ännu men det är på väg dit. Talgoxen tycker i vilket fall att det är dags att börja tänka på att skaffa en fru. Han sjunger glatt trots vintervädret.
Jag tycker det är kul att mata fåglarna på vintern. Det kanske inte är den högsta formen av fågelskådning men det är kul och bra för fåglarna också. Det kommer inga exklusiva arter på besök men jag är nöjd med mina ”medelsvenssonpippis” som hälsar på.
Om man matar småfåglarna så kan de hända att de trivs i trädgården även om sommaren. Har man fågelholkar så att de kan bo där, så har man världens bästa skadedjursbekämpning. En familj talgoxar äter ca 150 insekter under en sommar. Småfåglar i trädgården är bästa hjälpen mot t ex äppelvecklaren (mask i äpplena).
Om du är intresserad av att mata fåglarna så kika in på wildlifegarden. Där finns massor med information.

Lena E

naktergal

Näktergalen brukar häcka precis utanför vårt kontor invid den lilla ån som rinner förbi. Väldigt punktlig är den och kommer den 14 maj varje år. I år kom han dock inte till sin vanliga plats utanför vårt fönster men det finns många näktergalar utefter ån. Han är helt galen i att sjunga näktergalen och jag har hört att de faktiskt kan sjunga ihjäl sig.
Det är en oansenlig liten fågel som man sällan ser men man hör den desto mer. Särskilt sånggalen är den om natten. Lyssna på näktergalens sång här.

flugsnappare

En annan skönsångare är den svartvita flugsnapparen. Till oss kom den redan i april. Det är en vanlig fågel som tycker om att bygga bo i holkar. Så vill du ha vacker sång i din trädgård – sätt upp en liten fågelholk. Lyssna på flugsnapparen här

ladusvala

Sen har vi svalorna. En svala gör ingen sommar säger man och den första svalan såg jag redan i mitten av april men den var ensam som sagt. Nu ses de två och två och då är sommaren här. Det finns flera sorters svalor. På bilden syns ladusvalan som är en av de vanligaste. Den syns ofta sittande på ledningar och bygger hängande lerbon i lador, under hustak mm. Ladusvalor låter så här

tornsvalor

Lite senare kommer tornsvalorna. Eller tornseglare som de numera heter. De hör inte alls till svalorna utan till seglarfåglar. Det är en liten fågel med långa vackra vingar. När man hör dem skrika under sin snabba flykt så tänker nog de flesta att det är svalor.
De är speciella på så vis att de lever sitt liv i luften. Om de råkar hamna på marken så kan de inte lyfta igen. Sina bon har de i holkar eller under tegelpannor där de flyger rätt in i full fart. När ungarna kläckts i juli ses de i flockar och fyller luften med sina specilla skrik och störtdyker i farter på upp till 200 km per timme. Lyssna på tornseglaren här

apus_apus
Så här ser tornseglaren ut på lite närmare håll.
Önskar er alla en fin sommar med mycket fågelsång 🙂

Lena E