Jag köper nästan enbart ekologiska produkter. Särskilt frukt och grönt. Jag blir liksom inte ens sugen på konventionella apelsiner, även om de ligger i en aldrig så fin korg.
Många tror att de är nyttiga om de äter frukt och grönt men så enkelt är det ju inte. Visst finns där vitaminer men det finns en hel del annat också som man får med på köpet.
Vindruvor och russin hör till de konventionellt odlade produkter som man verkligen bör undvika. Köper du konventionella vindruvor så kan du vara säker på att få i dig en rejäl dos med olika bekämpningsmedel. Och det hjälper inte att skölja druvorna.

Naturskyddsföreningen skriver:
15 procentav alla kemiska bekämpningsmedel i hela Europa använs till vindruvor och detta trots att de bara upptar 3,5 procent av odlingsarelaen. I ett paket russin hittades rester av 26 olika bekämpningsmedel.
WHO:s nya rapport – en genomgång av tio års världsledande forskning – visar att cancer, diabetes och fetma kan ha kopplingar till hormonstörande ämnen som vi får i oss varje dag. Ämnen som hamnar i våra kroppar genom till exempel teknikprylar, plast, smink, damm och mat. Som vindruvor. Så om du inte hittar ekologiska vindruvor, russin eller vin kan det alltså vara en idé att välja något annat. Och om du vill minska kemikalietrycket på din eller ditt barns kropp – satsa på mycket ekologiskt.

Om det är illa med vindruvor så är det ännu värre med russin.
Eftersom vattnet reduceras men bekämpningsmedlen stannar kvar då druvorna torkas, så blir koncentrationen gifter i russin flera gånger högre än i druvor. Så välj ekologiska russin till dig och dina barn!

russinaskSaltå Kvarns russin kommer från ekologiska odlingar i trakterna kring Izmir i Turkiet. De är soltorkade och har heller inte behandlats med svaveldioxid, vilket är brukligt med konventionella russin.

Citrusfrukt
En konsument köpte citroner i nät. På etiketten stod en tysk text med varning att använda skalet då citronerna innehåller imazalil och ortho-phenylphenol.
Det visade sig att partiet citroner skulle sålts i Tyskland och inte i Sverige. I Tyskland är det brukligt att man har såna här varningstexter men i Sverige är det inte det, då man inte vill skapa en ”onödig oro hos konsumenten”, svarade ansvarig för butikskedjan som sålde citronerna.
Ganska bra info annars, tycker jag. Även för svenskar.

Kaffe, banan, paprika och potatis är annnan mat som besprutas väldigt mycket och där det verkligen är värt att köpa eko. Och citrus då förstås, särskilt om du vill använda skalet.
Här hittar du några tips på hur du kan undvika kemikalier hemma.

Lena E

Snart är det dags för spannmålsskörd. Ja, i Skåne har man redan börjat. Så härligt med de böljande fälten men det är ju inte bara nyttigheter i säden……
Om man köper ekologiska produkter så slipper man en hel del otrevligheter. T ex stråförkortningsmedel.

Vad är stråförkortningsmedel?
Det är ett tillväxthämmande hormon som klassas som växtskyddsmedel och hämmar stråets längdtillväxt.
Med stråförkortningsmedel kan man gödsla mera utan att stråna lägger sig (liggsäd) eller går av.

Stråförkortning medel har varit förbjudet i spannmålsodling sedan slutet av 80-talet med undantag av råg. Att man fått använda det i råg beror på att rågen har längre och vekare strån och att risken för liggsäd ökar.
Jordbruksverket har alltid gjort stickprover för att se att man inte fuskat och använt medlet i andra sädesslag än råg. Fusk har förekommit och har redovisats i Jordbruksverkets rapporter. Om stråförkortningsmedel använts i odlingen så kan man nämligen vara säker på att det finns kvar i slutprodukten.

Sedan förra året är stråförkortning även tillåtet i vete, rågvete, korn och havre. Kemikalieinspektionen (KemI) har tidigare gett avslag för en utökning av användandet av stråförkortning och pekat på risken för ett ökat kväveläckage och därmed risk för övergödning, genom att stråförkortningsmedel medger en intensivare gödsling.
Beslutet överklagades både till regeringen och regeringsrätten och förra året beslutade regeringsrätten att upphäva KemI:s tidigare beslut.

Ökat intag av bekämpningsmedelsrester
KemI har även påpekat att den ökade användningen av medlet skulle kunna leda till väsentligt ökat totalt intag av bekämpningsmedelsrester för svenska konsumenter och försvårar arbetet med det nationella målet för en giftfri miljö.

Livsmedelsverket har tidigare bedömt att användningen av stråförkortningsmedlet Moddus M  enligt angiven rekommendation inte ger resthalter som innebär någon risk för konsumenter. Samtidigt har de beräknat att exponeringen för svenska konsumenter kan komma att öka med i storleksordningen 15–100 gånger för var och ett av de aktuella verksamma ämnena i strå­förkortnings­medel om användningen utökas till de andra spannmålsslagen. Eftersom spannmål är ett baslivsmedel och att vi i princip är självförsörjande på spannmål i landet så skulle detta kunna leda till ett väsentligt ökat totalt intag av bekämpningsmedelsrester för svenska konsumenter. Även denna omständighet går emot det svenska handlingsprogrammet. Läs mer här

I Danmark var det ett riktigt ståhej på 90-talet då det visade sig att grisar som gick i stråförkortad halm fick fertilitetsproblem. Syngenta som marknadsför medlet säger att det är en skröna. Sedan dess  finns en tydlig märkning på många produkter i Danmark som visar att de inte är tillverkade av stråförkortad spannmål.

Lantmännen Cerealia säger i alla fall nej till stråförkortat även om bönderna vill ha mer betalt för obehandlad spannmål. Läst i ATL den 3 aug 2012.

I konventionell råg finns det nästan alltid stråförkortning och så kan man ju undra hur mycket det finns i mjöl, flingor, pasta och müsli som tillverkats av importerat konventionellt vete, korn och havre……

Lena E

Ogräs! Och så så bränns de också! Usch!
Men så snart man mixat, hackat fint eller förvällt nässlorna så sticks de inte mer.

Fullproppade med vitaminer är de och särskilt rika på C-vitamin och järn och så kostar de ingenting heller.
Passa på att plocka nässlor nu på våren då de är som allra bäst! Ta de finaste toppskotten och använd dem på samma sätt som spenat. I soppor, i pajer, på pizza, i smoothies m.m.
Om man slår av nässelstånden så kommer det nya fina skott. På så viss får man späda skott hela sommaren men det är på våren de är mest fulla med nyttigheter.

Jag har bloggat ett enkelt recept på nässelsoppa tidigare.
Hos Lisen hittar du härliga recept på hur man tar tillvara på nässlor och annat gott och nyttigt ur naturens eget skafferi.

Man kan också torka nässlor och ha i örtte som man dricker under vintern. Så får man i sig lite av vårens ljus då också. Blanda gärna nässlor, hallonblad, svarta vinbärsblad och lite mynta, så får du ett gott te. Plocka bladen när de är späda. Jag brukar bara breda  ut dem glest på bakplåtspapper på köksbänken. Putta runt dem lite ibland när jag går förbi och på ett par dagar är de torra och stoppas papperspåse eller glasburk.

Jag vet inte om ni tänkt på det men nässlor växer ju gärna intill utedass, kring ladugården och andra välgödslade ställen. Det är för att den gillar näringsrik jord, full med kväve.
Plocka inte nässlor där. De nässlorna innehåller mer nitrat, som omvandlas till nitrit i kroppen. Det gäller även nässlor som växer skuggigt.
Plocka nässlor på lite magrare mark och i soligt väder så slipper du höga nitrithalter. Allra bäst är att plocka dem i sol och på förmiddagen, då är de allra bäst och nyttigast och så får du en härlig morgonstund i vårsolen!

Lena E.

Tidningen Hälsa har testat olika juice och Saltå Fruktkick får hälsobetyg 5 av fem möjliga. Roligt förstås!

Fruktkick innehåller nio frukter samt morot. Apelsin, äpple, morot, päron, druva, mango, banan, acerolakörsbär, passionsfrukt och guava.
Den är fräsch och fruktig och innehåller en rejäl dos A- och C-vitamin. Vitaminerna kommer från frukterna och moroten. En riktig vitaminkick så här på eftervintern!

Alla Saltå Kvarns juicer innehåller endast juice från frukt och grönsaker. Inget tillsatt vatten eller socker och så klart fri från konserveringsmedel och artificiella vitaminer.
Frukterna pressas direkt vid skörd och fylls genast på flaska. Därefter pastöriseras de kort i ca 70 graders temperatur i 20 till 40 sekunder och kyls sedan snabbt ner igen. Detta för att smak och näringsämnen ska bibehållas.
Att juicen är pressad av mogna frukter i samband med skörden gör att den har så frisk och fyllig smak. Pastörisering gör att den håller länge.

Vi har många olika juicer i vårt sortiment. Alla i 2 dl flaskor men några sorter finns även i större flaskor, 7,5 dl. T ex Fruktkick och Äpple-Mango.
Juicerna tillverkas i Tyskland av ett familjeföretag som tillverkat juice sedan 30-talet. De jobbar endast med ekologiska och biodynamiska råvaror och liksom oss står  smak och kvalitet i fokus och hela framställningen sker på ett skonsamt sätt. Därför jobbar vi med dem.

 Du hittar fler juicer på vår hemsida.

Lena E

PS Min favoritjuice just nu är Grape =)

I tidningen Hälsa nr 11 testar de olika gryn som alternativ till ris. Saltås Hel Dinkel är med i testet och fick smakbetyg 5 av 5 möjliga.

Jämfört med de andra produkterna som ingår i testet (couscous, matvete, bulgur, quinoa m fl) så är hel dinkel en riktig slow food-produkt. Åtta timmars blötläggning och en timmes kokning.

Vi har fått flera frågor pga artikeln där man undrar om man verkligen behöver lägga kornen i blöt och går det inte bra att koka dem i en kvart, för då känns de ändå lagom mjuka?

I spannmål finns fytinsyra som binder mineralerna. För att kunna ta upp dem så behöver fytinsyran brytas ner så att mineralerna frigörs. Det sker om man blötlägger kornen. Då aktiveras ett enzym, fytas, som bryter ner fytinsyran och mineralerna blir tillgängliga. När det är gjort så är kornen färdiga att hettas upp.
Om man hoppar över blötläggningen innan spannmålet hettas upp, förstörs fytaset och mineralerna blir alltså inte tillgängliga.
Blötläggningen bidrar också till smaken som blir aromrikare.

Så om du vill ha riktigt nyttig mat och ett supergott alternativ till ris – prova hel dinkel eller några andra av våra inhemska spannmålsslag vete, råg, korn eller havre.
Mysigt också med mat som står och puttrar i höstmörkret.

Kokt hel säd ca 2 port

  Vete Råg Korn Havre Dinkel
Säd 1 dl 1 dl 1 dl 1 dl 1 dl
Vatten ca 2,5 dl ca 2 dl ca 3, 5 ca 3,5 dl ca 2,5 dl
Koktid ca 1 tim 1-1,5 tim 50-60 mn ca 45 min ca 1 tim

Gör så här:

Skölj säden och blötlägg i vatten i ca 8 timmar.
Koka sedan i blötläggningsvattnet i på svag, svag värme under lock.
Kolla att det inte kokar torrt.
Salta mot slutet av koktiden så sväller kornen lättare.
Låt gärna stå och eftersvälla en stund i kastrullen med locket på.

 Lycka till!