Jag känner en bonde i Skåne som ett regnigt år sprutade potatisåkrarna 35 gånger. Själv åt han inte den potatisen utan hade eget potatisland hemma. ”Det är skillnad på det man lever på och det lever av”, sa han. Skrämmande att det är så!

Potatisen är den mest besprutade jordbruksgrödan i Sverige, det konstaterar Naturskyddsföreningen i en nyligen publicerad rapport.
I genomsnitt besprutas en konventionellt odlad potatisplanta i Sverige 7,5 gånger. Den sprutas mot insekter, ogräs, mot svampsjukdomen bladmögel (det var det ”min” bonde sprutade så mycket av den regniga sommaren) och den sprutas för att få blasten att vissna ner innan skörd. Antalet tillfällen kan variera mellan tre och tolv gånger.

Här nedan artikel från Testfakta 2011 09 01

Lena E

Här från Försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket ökade förra året jämfört med 2009. Mest ökade försäljningen av ogräsmedel och då framförallt det omdebatterade medlet glyfosat, visar statistik från Kemikalieinspektionen.

Försäljningen av glyfosat ökade med närmare 60 procent från 420 till 660 ton. Medlet är omdebatterat. Det marknadsförs som biologiskt nedbrytbart, men har trots det påträffats i höga halter i svenska vattendrag. Emelie Hansson, sakkunnig i jordbrukfrågor, på Naturskyddsföreningen tycker att den höga användningen är problematisk.

– Glyfosat är den kemikalie som används mest i vårt svenska jordbruk för tillfället. Problemet är att den anses som mindre farlig eftersom den ska vara nedbrytbar. Men man hittar den i höga halter i vattentäkter och dagvattenbrunnar. Ny forskning från Argentina visar också att den kan ha negativa effekter på embryots utveckling hos gravida kvinnor, säger hon till Testfakta.

Enligt Peter Bergkvist, agronom på Kemikalieinspektionen, behöver den kraftiga försäljningsökningen inte betyda att användningen har gått upp lika mycket.

– Försäljningen kan skilja mycket från ett år till ett annat på grund av att priserna går upp och ned. Men visst har vi sett en rejäl ökning av användningen av glyfosat de senaste åren, säger han. 

TESTFAKTA 2011 09 01

Härom dagen hade vi en liten smoothisession med Lisen Sundgren som kom på besök. Med sig hade hon bland annat alldeles nyplockade blad av björk, nässla och kirskål. Passa på att plocka lite av dessa nu på våren då de är späda och alldeles särskilt fulla med smak och kraft.

Kirskål och nässla

Björklöv fungerar stimulerande på vätskefunktionen och hjälper till att rensa ut slaggprodukter. En riktig vårkur! Förr tog man ju sav ur björkarna om våren men det är inte längre tillåtet men björklöv fungerar också bra.

Nässla anses rena blodet och även de är bäst så här på våren. Plocka små späda skott. Gott till nässelsoppa förstås men de går också bra att hacka eller mixa och då sticks de inte längre. Nässla är särskilt rik på järn men innehåller massor av vitaminer och mineraler.

Kirskål är ett av våra vanligaste ogräs. Ofta växer den där man inte vill ha den och den sprider sig väldigt lätt. Om man vill bli av med kirskål så är det bara att nypa bort bladen hela tiden så ger den till slut upp. Men man kan ha kirskålen i ett hörn av trädgården där den inte inkräktar på rabatterna. Då har man en riktigt fin primör full av vitaminer och antioxidanter och som man kan koka ljuvlig soppa på eller strö i sallad. Plocka skotten innan bladen fällt ut sig så är de godast.

Vi gjorde riktigt fräscha och goda smoothies tillsammans. Här är några recept.

Vild smoothie
1 banan
Saften av 1 citron
2 dl yogurt eller sesammjölk
Lite honung
1 tsk linfrön
1 msk pumpafrö en näve vardera av:
Späda färska nässlor
Nyplockade musöron (björklöv)
Kirskål

Mixa och servera bums. Gärna med lite hackade cashewnötter.

Grön sesamsmoothie med basilika 2 glas – En riktigt grön och len smoothie som mättar skönt.
1 dl sesamfrön
2 dl hett vatten
3 dl kallt vatten
1 avokado
Några salladsblad
5 stjälkar färsk basilika
Saften av en citron eller apelsin

Strössel:
Hacka rostade hasselnötter och mörk choklad

Lägg sesamfröna i ett litermått, häll på 2 dl kokt vatten. Låt stå och dra ett par timmar.
Mixa sesamfröna tills de krossat och vätskan blir mjölkig. Tillsätt resten av vattnet och fortsätt mixa.
Gröp ur avokadon och lägg den i litermåttet tillsammans med sallad, basilika och den pressade fruktsaften. Mixa till en slät konsistens.
Häll upp smoothien i ett vackert glas. Strö på strösslet.  Servera!

Kokossmoothie med citronmeliss
2 dl riven kokos
4 dl hett vatten
1 banan
1 knippe citronmeliss
1 tsk citronsaft

Lägg kokosrivet i en skål och häll på hett vatten. Låt stå och svälla en timme. Mixa med stavmixer. Om det behövs mer vätska, ta gärna vätskan från de blötlagda aprikoserna för en god sötma. Tillsätt banan, citronmeliss och mixa till en slät blandning.
Häll upp i vackert glas. Servera gärna med hackad mörk choklad.

Lycka till 🙂

Lena E

Expressen har låtit Fredrik Paulun betygsätta olika bröd ur GI-synpunkt. I testet ingick tjugo sorter där Saltå Fullkorn fick fem getingar.

Mycket bra bröd! Hög andel fullkorn och bra ingredienser, bara lite vetemjöl. Innehåller inget socker eller sirap och inga tillsatser. Plus för KRAV-märkta råvaror. Ett mycket bra bröd.”Saltå Fullkorn är ett av de bröd som hängt med sedan starten 1964!

Saltå Rågbiten fick fyra getingar. KRAV-märkt med bra innehåll! Rågbiten skulle fått en femma utan sirapen.

Själv tycker jag att Rågbiten är ett bra GI-bröd trots lite sirap. Rågbiten klarar också nyckelhålsmärkningen vad gäller sockerarter (6,8 g mot tillåtna 10 g per 100 gram.)
Nya nyckelhålsregler: högst 5 mg/100 g. Men jag tycker ändå att den platsar som GI-bröd då fullkornsinnehållet är så högt, hela 68 %, samt att den innehåller hela korn av råg och solroskärnor. Fiberhalten är 8,5 g/100 g.

Det tar tre dagar att göra det här brödet. Hel råg läggs i blöt och kokas. Det är långa jästider, långsam avbakning och avsvalning. Resultatet blir ett rejält rågbröd med hela rågkärnor och härlig arom.

  • Bra GI-bröd är bröd som innehåller mycket fullkorn, hela och klippta korn, frön, nötter och surdeg
  • Dåliga GI-bröd innehåller mycket vetemjöl, socker, onödiga tillsatser och konserveringsmedel.

Hela testet finns i Expressens bilaga GI & Hälsa som säljs till och med 4 mars.

Lena E

Sju av åtta apelsinjuicer innehåller det i Sverige förbjudna bekämpningsmedlet carbendazim. Mögelgiftet kopplas samman med såväl fosterskador som reproduktionsstörningar.

Det är franska Eurofins, ett av världens ledande livsmedelslaboratorier, har på uppdrag av Testfakta analyserat åtta olika fabrikat av apelsinjuice på den svenska marknaden. Laboratoriet har bland annat analyserat halten av c-vitamin och spår av bekämpningsmedel.

Samtliga juicer utom Brämhults innehöll pesticiden carbendazim, ett antimögelmedel som är förbjudet i Sverige.
Mest carbendazim innehöll den nypressade God Morgon-juicen, med 0,06 mg/kg.

– Carbendazim har mutagena egenskaper som ger upphov till förändringar på foster och reproduktion. Det har så pass allvarliga egenskaper att det inte borde få finnas, säger agronom Peter Bergkvist, tidigare på Kemikalieinspektionen, numera på Jordbruksverket.
Carbendazim är förbjudet i Sverige sedan 10 år men är fortfarande tillåtet inom EU. Det finns gränsvärden (0,5 mg/kg) men Peter Berkvist menar att det saknar betydelse. Han anser att carbendazims negativa hormonpåverkningar inte ryms inom gränsvärdena.

Thomas Silbersky, marknadsdirektör på Rynkeby Foods som tillhör Arlakoncernen och äger varumärket God Morgon, säger att företagets leverantör av apelsiner gör regelbundna kontroller, just för att undvika förekomsten av pesticider. Han säger att det ska inte förekomma pesticider över huvud taget och att de ska undvika förekomsten av pesticider i framtiden.

Det betyder i så fall att Rynkebys juicer ska bli ekologiska. Det är enda sättat att slippa bekämpningsmedelsrester i maten.

Läs hela undersökningen hos Testfakta.
Själva testresultaten i pdf.

Lena E

De djupfrysta färdigrätterna tappade 6,1 procent i volym i detaljhandeln förra året.

Försäljningen av djupfrysta färdigrätter minskade kraftigt förra året. Den viktigaste förklaringen är debatten om tillsatserna i maten.

Den djupfrysta färdigmaten tvärnitade i Sverige förra året, visar statistik från Djupfrysningsbyrån. I detaljhandeln tappade de djupfrysta färdigrätter 6,1 procent i volym. I restaurangsektorn var raset ännu större, minus11 procent. Sammantaget uppgick volymminskningen till 7,2 procent.

Företrädare för producenterna förklarar den kraftiga nedgången med debatten om tillsatser, där den djupfrysta maten pekats ut som den mest tillsatsrika produktgruppen efter godis.
Även lågkonjunkturen anses ha haft en dämpande effekt på försäljningen.

Försäljningen av djupfryst kött, djupfrysta grönsaker, djupfrysta skaldjur och djupfryst fisk minskade också förra året. För ingen av varugrupperna var dock nedgången så kraftig som för färdigrätterna.

Djupfrystförsäljningen av bär, fågel, bageri och bake-off ökade. Men beroende på att färdigrätterna är en stor produktgrupp inom djupfryst minskade den sammanlagda försäljningen av djupfrysta produkter med 0,3 procent i volym.

RAS FÖR FÄRDIGRÄTTERNA

Procentuell förändring, tonnage djupfryst 2008-2009.

  • Bär +12,4
  • Bake off +4,3
  • Bageri +3,5
  • Fågel +2,7
  • Potatis +0,0
  • Fisk -0,7
  • Kött -2,0
  • Grönsaker -2,3
  • Skaldjur -3,7
  • Färdiga måltider -7,2
  • Övrigt -2,8
  • Totalt -0,3

Källa: Djupfrysningsbyrån

Artikeln kommer från Market.

Lena E