Vi vill förändra världen med våra produkter som verktyg. I Almedalen är vi på plats just i detta syfte, för att vara en del av samhällsdebatten och bjuda på god mat och goda samtal.

Här hittar du oss under veckan! 

Tisdag 3 juli

Kl 8.00-8.50 Kan cirkulär ekonomi bygga ett hållbart samhälle med plats för alla?

Arrangör: Ekobanken och Social Venture Network
B-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3
Sal B22

Vi bjuder på frukost, kom gärna lite innan 

Kl 15.00-16.30 Hur kan jordbruket bidra till att rädda Östersjön

Arrangör: Ekobanken och Trialog Tankesmedja
B-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3
Sal B22
Vår Kvarnchef Lisa Trolle är med i panelen

Onsdag 4 juli

Kl 11:45 – 12:45 Framtidens hållbara matsystem – ärtigt, smart och gott?

Arrangör: Projekt MatLust / Södertälje kommun
Kommendantsbacken 6, Rosa Gården
Innergården

Samarbetet kring Södertäljerullen där vårt pitabröd ingår presenteras och diskuteras som ett exempel för att driva en hållbar livsmedelskedja.

Södertäljerullen och Gotlandsrullen serveras till lunch

Vår Marknads-och Kommunikationschef Susanne Skånberg deltar i samtalet

Kl 13.15 – 13.55 Hur innovationer och testbädd inom offentlig måltid skapar nya produkter och marknader

Arrangör: Projekt MatLust / Södertälje kommun
Kommendantsbacken 6, Rosa Gården
Innergården

Vår Marknads-och Kommunikationschef Susanne Skånberg deltar i samtalet

Kl 16-18 Almedalens godaste mingel 

Arrangör Saltå Kvarn och Food Pharmacy
Särskild inbjudan krävs till detta mingel

Torsdag 5 juli

Kl 8.30-9.30 #Friskfrukost

Arrangör: Saltå Kvarn och Food Pharmacy
Mellangatan 15 i Visby, trädgården

I samarbete med Food Pharmacy bjuder vi in till en frisk frukost i vår Almedalsträdgård. Kom och hälsa på, ställ frågor och dela med er av era tankar och erfarenheter av maten i den offentliga sektorn. Vi bjuder på antiinflammatorisk #friskfrukost. Välkomna!

Mer om #friskfrukost finns här: https://foodpharmacy.se/2018/06/valkommen-pa-friskfrukost-i-almedalen/

Och anmäl dig gärna via facebookeventet: https://www.facebook.com/events/911662882355425/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förutom dessa offentliga evenemang bjuder vi på frukost på ett antal platser tillsammans med bl.a Coop, KF och Matlust. Kanske ses vi där?

 

 

Varistor, Happy Hazelnut, Reportage Haselnüsse, Türkei, August 2015. (Bild kellenbergerkaminski)

I vårt arbete på Saltå Kvarn möter vi många människor som har bidragit enormt till den ekologiska odlingens utveckling i världen. En av dem är Mehmet Ali Isik.

Mehmet Ali Isik växte upp i Turkiet i en familj som odlade druvor. 1974 startade han ett företag som köpte och sålde russin och olivolja. I slutet av 80-talet fångade han upp att det fanns ett intresse utomlands för ekologiska produkter och han insåg att det var här hans framtid fanns. Mehmet Ali Isik hade på nära håll sett hur kemikalieanvändningen ökat under många år. Med egna ögon hade han sett hur denna typ av jordbruk snarare gett motsatt resultat med utarmade jordar som konsekvens. Med den kunskap om odlingen som han hade förstod han att ekologisk odling skulle bli en tuff utmaning. I Turkiet har man inte genomfört någon skiftesreform. Därför är odlingslotterna i Turkiet fortfarande små och utspridda. I Turkiet har den genomsnittlige odlaren sex hektar mark, i Sverige är motsvarande siffra runt 41 hektar. Att det här ställer till problem vid ekologisk odling insåg Mehmet Ali Isik – om grannen odlar o-ekologiskt så blir det svårt att skydda den egna ekologiska odlingen om grannen använder kemiska bekämpningsmedel, de kan lätt blåsa in på den ekologiska odlingen. Mehmet Ali Isik bestämde sig för att försöka övertyga odlare i en hel by att ställa om till ekologisk odling och på så sätt ta bort risken för att kemikalier från o-ekologiska odlingar skulle sprida sig till de ekologiska. I och med att han var övertygad om att dessa byar skulle få det bättre än andra o-ekologiska byar kallade han sitt projekt för ”Happy Village”. Även om arbetet till att börja med syftade till att skapa möjligheter för certifierad ekologisk odling och skydda dem från de o-ekologiska odlarnas aktiviteter hade Mehmet Ali Isik högre ambitioner än så. Sedan år 2000 finns ett uttalat mål med projektet att förbättra levnadsstandarden och de sociala villkoren i byarna, för såväl de bofasta familjerna som för de familjer som kommer dit och arbetar i samband med skörden. Att grundläggande sociala villkor efterlevs i hela produktionskedjan, från odling till slutlig export, certifieras sedan 2010 av en tredje part enligt standarden Fair TSA.

 

Druvor

 

Idag finns 150 Happy Village-byar i fem regioner. Totalt är 3.000 odlare med i projektet och det omfattar 11.000 hektar. Den vanligaste grödan är soltorkade druvor – sultanrussin. Men byarna odlar också fikon, aprikoser, hasselnötter, mullbär, valnötter, pistagenötter, pinjenötter, plommon, päron, persikor, körsbär, äpplen, jordgubbar, hallon, tomater och paprikor. Mehmet Ali Isiks företag har idag åtta heltidsanställda agronomer som ger odlarna den kunskap och de verktyg de behöver för att bedriva en framgångsrik ekologisk odling. Hjälpen som odlarna får är kostnadsfri, men även om man är medlem i en Happy Village finns inget tvång på att sälja just till Mehmet Ali Isiks företag.

 

Odlare

 

Ett konkret exempel på vad projektet har åstadkommit är ett bostadshus i byn Akköy. Det vanligaste är att skördearbetare bor i enkla tält byggda av presenningar. Här har man genom projektets finansiering kunnat bygga ett par bostadshus i anslutning till de fält där byns druvor torkas till russin. I husen finns sovrum, kök och badrum som innebär en väsentlig höjning av levnadsstandarden för de skördearbetare som får bo i dem. Det finns också en lekplats och en köksträdgård.

 

Köksträdgården

 

När vi besökte byn i september pratade vi med en av skördearbetarna. Han hade kommit till byn under många år med sin familj. För byns odlare är det en stor fördel om man lyckas locka samma arbetare att komma tillbaka år efter år eftersom de kan utbildas i de tekniker som ger optimala förutsättningar för torkningen av druvorna. Saltå Kvarn kommer nu att ge projektet ekonomiskt stöd till ytterligare en byggnad så att fler arbetare får inkvartering.

 

Bild på bostadshuset alternativ 2

 

Ekologiska russin från Turkiet är en av Saltå Kvarns mest sålda produkter. Vi satsar nu ytterligare på dessa både ekologiskt och socialt hållbara russin genom att utöka sortimentet med en liten russinförpackning för barn. Den nya produkten är ett 6-pack av små russinaskar. Läs mer här: Saltå Kvarn ökar satsning på goda russin som gör gott!

Russin mini_1_lr

 

Naturskyddsföreningen slår hål på några vanliga myter om miljösmart mat.

Ibland hörs konstiga påståenden om hur maten vi äter hänger ihop med miljö och klimatfrågor. De berättar i all blygsamhet hur det egentligen ligger till. Så att du kan göra dina vardagsval baserade på fakta istället för myter.

Myt #1 Transporterna är problemet

– frakten av mat påverkar klimatet mer än vilken slags mat vi äter

Visserligen är det inte världens smartaste att skicka mat kors och tvärs över jordklotet. Men allt kött vi äter påverkar faktiskt klimatet och miljön långt mer.

– Att välja närproducerat är bra, men att det är inte där skon klämmer i första hand. Du gör en större insats för klimatet genom att äta lite mindre kött. T ex genom att byta två köttmiddagar i veckan mot vegetariska. 

Myt #2 Ekologiskt kostar skjortan

–  det är dyrare att äta miljösmart

Visst kostar ekologiska livsmedel oftast lite mer. Det beror på att grödorna odlas utan bekämpningsmedel och att djuren får lite mer spelrum för sitt naturliga beteende. Men det behöver ändå inte kosta mer att äta miljösmart.

Tvärtom.

– Det finns siffror från Folkhälsoinstitutet på att man faktiskt kan spara 5 600 kronor på att äta mer miljösmart. Det handlar om att välja ekologiskt men samtidigt köpa mindre kött, som kostar mycket pengar, och istället äta mer grönsaker. I kalkylen ingår också att dra ner på godis och läsk och att slänga mindre mat.

Myt #3 Kött behövs för att bli mätt

–  jag behöver rätter med kött i för att bli ordentligt mätt

Nej då. Testa något av våra vegetariska recept och hör av dig om du är hungrig efteråt!

– Idag äter vi 50 procent mer kött än 1990. Har du något bestående minne av att ha gått runt hungrig i början av nittiotalet?

Myt #4 Vegetarisk kost ger inte tillräckligt med näring

–  jag behöver rätter med kött för att få i mig det kroppen behöver

Ta det lugnt. Vi äter redan mer kött än vad kroppen behöver för att fungera. Faktiskt 35 kilo mer per person och år i snitt, enligt Livsmedelsverket.

Se till att få i dig bönor och andra vegetariska proteiner om du drar ner mycket på köttet.

– Det handlar inte om att vi alla måste bli vegetarianer, men vi behöver dra ner på köttätandet för att lösa klimatproblemet. Byt till gröna rätter ett par dagar i veckan så har du dragit ditt strå till stacken. Lägg pengarna du sparar på lite mindre bitar eko-kött de andra dagarna så är du en riktig miljöhjälte.

Myt #5 Ekotrenden blir vår undergång

–  om allt odlades ekologiskt skulle maten inte räcka till

Det påståendet har inget stöd i forskningen. Runt 10 procent skulle matproduktionen minska med i västvärlden säger en studie.

Samtidigt är erfarenheten från många utvecklingsländer att skördarna ökar när lantbruket bedrivs ekologiskt. Det är alltså inte den ekologiska odlingen som är problemet.

Däremot behöver vi producera mat på ett smartare sätt än vi gör idag för att möta behovet från en växande världsbefolkning.

Ett sätt är att använda marken mer effektivt.

– Idag används en stor del av världens åkrar till djurfoder. Det vore mycket bättre att odla sådant vi människor kan äta direkt istället.

Helt klart är också att det sätt vi odlar på idag – med icke-ekologiska metoder – inte är ett vidare bra sätt att möta framtiden. 

–Varför fortsätta med ett jordbruk som är baserat på resurser som vi vet kommer att ta slut och där kemiska bekämpningsmedel används? Nä, bättre att utveckla och förbättra det ekologiska jordbruket som tar större hänsyn till naturen, miljön och vår hälsa.

Några pålitliga fakta

  • Växter och djur trivs bättre vid ekologiska jordbruk. Och fler växt- och djurarter behövs för att jordklotet ska klara kommande klimatförändringar.
  • Det går åt 6 kilo foder för att få fram 1 kilo kyckling.
  • Väljer du ekologiska produkter slipper du riskera rester av bekämpningsmedel i din mat och i naturen.
  • Om vi åt 35 kilo mindre kött per person och år skulle minskningen av utsläpp motsvara långt mer än en miljon svenskars bilresande per år.

Källa: Naturskyddsföreningen

En övergång till ekologiskt jordbruk i länderna runt Östersjön skulle avsevärt minska belastningen på havet, minska klimatbelastningen och gynna den biologiska mångfalden i regionen, skriver forskaren Artur Granstedt tillsammans med fyra andra undertecknare i en replik om ekologisk odling.

En förlegad mekanistisk natursyn präglar inlägget på Brännpunkt den 12 juli 2009 , signerat arton forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Lösningen på jordbrukets problem kräver ett systembyte, inte att man lappar och lagar på något som är i grunden fel. Det framgår av EU-projektet BERAS (Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) med ekologiska typgårdar i samtliga åtta EU-länder runt Östersjön som koordinerats av Artur Granstedt, en av de forskare som här ställs till svars. Studien visar att en övergång till ekologiskt jordbruk i länderna runt Östersjön avsevärt skulle minska belastningen på havet, minska klimatbelastningen och gynna den biologiska mångfalden i regionen.

Dagens rovdrift på naturens resurser har lett till de klimatförändringar som en hel värld nu försöker stoppa. Maten på vårt bord står för 30 procent av utsläppen av klimatgaser, har Naturvårdsverket visat. Till detta kommer 20 procent genom avskogning bland annat för att producera sojaprotein till konventionell gris- och fjäderfäproduktion. Det är det konventionella jordbrukets metoder som bidrar till utarmning av odlingsjorden, spridning av miljögifter och till att den gröna jorden krymper.

Vi måste försörja allt fler och samtidigt spara på ändliga resurser som fossil energi, bördig jord och mineraltillgångar, däribland de minskande fosforförråden. Det som krävs är ett jordbruk i enlighet med ekologiska lagbundenheter. Men kunskapen om detta beaktas inte. Det visar Naturvårdsverkets senaste förslag till åtgärder för Östersjön, liksom forskarna bakom den aktuella artikeln.

SLU-forskarna vill tona ned dagens användning av bekämpningsmedel som mera ofarliga när det snarast är tvärtom. I dag används lågdosmedel som är ytterst giftiga för insekter och även för de nyttiga organismer som verkar i marken. Dessa medel är svåra att detektera sedan de väl kommit ut i miljön. Trots miljömålen har de kemiska bekämpningen ökat med 50 procent sedan 1995.

Att djuren under jord (bara daggmaskarna utgör 900 kilo per hektar) omsätter både gödsel och vall, och tillsammans med markens mineralpartiklar omsmälter det hela till fruktbar jord – detta och välfungerande kretslopp förklarar varför näringen och humushalten enligt våra försöksresultat ständigt ökar – utan mineralgödsel. Särskilt på utarmade jordar ger dessa metoder förhöjda skördar. Detta förklarar framgångarna för ekologisk odling i de fattigaste områdena i världen.

På en punkt får man dock ge Ultunaforskarna rätt. Stödformerna i ekologisk odling är olyckliga i den mån de gynnar konventionella bönder som upphör med konstgödsel och bekämpning utan att ändra odlingssystem. Då blir skördarna låga och drar ner statistiken för ekologiskt. Det krävs mer av biologiskt kunnande och kompetens för att vara ekologisk bonde än vad som i artikeln förhånande benämns som ideologisk naturromantisk natursyn.

Artikel i SvD måndag 27 juli

Lena E

bananaarbete

I den debatt som kommit igång i kölvattnet på Marit Paulsens bok ”Lurad av laxen” förs argument fram som säger att det är viktigt att sluta köpa ekologiskt odlad mat eftersom odling utan kemiska bekämpningsmedel och syntetiska gödselmedel skulle vara ett hot mot global utveckling.

Världshälsoorganisationen, WHO, rapporterar att drygt 200000 personer dör varje år till följd av förgiftning av kemiska bekämpningsmedel. Och mörkertalet är sannolikt stort. De som ”bara” drabbas av sjukdom och handikapp får ännu sämre förutsättningar att ge sin familj mat för dagen och en trygg bostad.

Att välja ekologiskt odlat kaffe eller bananer framför konventionellt odlat är ett konkret och effektivt sätt för oss som konsumenter att skapa förutsättningar för en bättre hälsa hos plantagearbetare och en renare miljö.
Det säger Ethel Forsberg på Kemikalieinspektionen.

Läs hela artikeln i SvD

Lena E