Närodlat eller Kravmärkt – svårt val för miljömedveten konsument

Efter att Milko nyligen lanserat sin närproducerade mjölk, så har det blivit svårt att veta vilken mjölk man ska köpa för att göra det bästa miljövalet.

Inte heller Stephan Borgström på Milko har ett rakt svar att ge på frågan.

– Nej, det är upp till konsumenterna att bedömma, säger Stephan Borgstörm.

Men enligt livsmedelsverket så är den ekologiska mjölken bättre, för även om klimatpåverkan blir ungefär densamma, så minskar gifterna vid odling av fodret. Det blir också en ökad biologisk mångfald.
Länk till nyheten här

Jag tycker att man ska välja ekologiskt även om det inte är närproducerat. Hur ska vi annars kunna påverka våra närproducenter att ställa om till ekologiskt?

Lena E

klimatKF har gett ut en broschyr med 10 kloka klimatval och bra information kring klimatet.
Ett av tipsen är att äta enligt tallriksmodellen. Så här står det:
Tallriksmodellen är inte bara en modell för att välja klokt ur hälsosynpunkt. Den är också en mycket bra modell för att välja klokt med tanke på miljön, inte minst klimatet. Tallriksmodellen innebär att ¾ av maten på tallriken kommer från växtriket – vegetabilier. Två lika stora delar med potatis, pasta, ris och bröd i den ena och grönsaker, rotfrukter och frukt i den andra. Den sista fjärdedelen innehåller kött, fisk, ägg eller baljväxter (linser, bönor, ärter).
Att producera kött, fisk, mjölk, ägg från djurriket kräver mycket mer resurser än att producera vegetabilier. Det används mer mark (för odling av foder), mer vatten, mer energi och det påverkar klimatet mycket mer. Att äta enligt tallriksmodellen innebär att äta mindre kött än idag, cirka ¼ mindre.

Då slog det mig att biodynamiskt kött smakar så mycket mera och då ger det sig själv – man behöver inte lika mycket kött helt enkelt.

Lena E

Vi har köpt tre nya lastbilar som går på biogas. Det är ju jättebra eftersom de inte bidrar till växthuseffekten. Men det finns ett problem – de har ingen reservtank för diesel eller bensin. Och ibland funkar inte mackarna för gas. När styrelsen fick höra detta var deras lugnt sakliga förslag att vi nog även borde köpa in en egen bärgningsbil. Vi får hoppas att det inte behövs. Har du några egna erfarenheter av tillgången på biogas i Stockholm? /johan

Jag har varit på Livsmedelsdagarna i Tylösand. Ett årligt event som samlar hela livsmedelsbranschen. Det brukar alltid vara en hel del bra föredrag men framför allt ett väldigt bra tillfälle att träffa kollegor i branschen. I år har det handlat om ”Kampen om Råvarorna”. Det har gällt allt från stormaktspolitik till pappersåtervinning i Nepal. En fråga som kom upp är hur mycket av den mat som produceras som faktiskt slängs. Genom kedjan från jord till konsument slängs mer än tio procent och sedan slänger vi konsumenter ca 25 procent av all mat vi köper. Mer en tredjedel slängs! På Konsumentföreningen Stockholms hemsida kan man läsa att den mat som svenska hushåll slänger ger varje år ett utsläpp på 1,9 miljoner ton koldioxid, lika mycket som 700 000 bilar släpper ut. Den slängda maten har producerats, förädlats och transporterats helt i onödan. Flera faktorer bidrar till att vi slänger så mycket: En bov är tron på att det är sparsamt att storhandla. Men nu visar det sig att de som storhandlar slänger mycket mer. En annan bov – som är särskilt svensk- är vår noja att alltid slänga sådant där bäst-före-datum har gått ut, utan att lukta eller smaka om det faktiskt är OK ändå. 

Kanske är lösningen för stressade konsumenter att köpa mer eller mindre färdiga måltidlösningar från Middagsfrid och liknande företag. Jag vet inte hur mycket man slänger då – har inte provat.  Själv slänger jag nog ganska mycket mat, men genom att vi handlar ganska ofta så har vi ganska bra koll. Har du några tips på hur vi ska slänga mindre mat? /johan

Döda havsbottnar breder ut sig i världens hav med förskräckande hastighet, visar en ny stor sammanställning som puliceras i tidskriften Science, rapporterar DN idag. Det är i första hand handelsgödsel från jordbruket som dödar våra hav och värst är läget för Östersjön. Ett intressant belägg för jordbrukets roll är hur Svarta havet har tillfrisknat utanför Ukarina.  När Sovjetunionen bröt samman upphörde också statens subventioner till bönderna för att köpa handelsgödsel. Det minskade utsläppen av framförallt kväve. Nu har syret återkommit i stor del av Svarta havet och bottnarna lever upp på nytt. 

Vad är då problemet i dagens svenska jordbruk?

Fyra femtedelar av allt som odlas av svenska bönder är djurfoder. Det odlas till stor del på ensidiga spannmålsgårdar som är beroende av oljebaserad konstgödsel. Fodret används sedan ofta på lika ensidiga djurgårdar i en annan region, där det inte finns tillräckligt mycket växtodling för att ta hand om näringsinnehållet i gödseln från djuren. Resultatet bli stora överskott av kväve och fosfor, både på spannmålsgårdarna och på djurgårdarna, som slutligen belastar havet. Många gårdar med för mycket djur ligger dessutom i kustnära områden. 

Lägg om till ekologiskt kretsloppsjordbruk!

Den långsiktiga lösningen på problemen med övergödningen av Östersjön är att lägga om fler jordbruk till det som kallas för ekologiskt kretsloppsjordbruk.Genom att förena spannmålsproduktion och djurhållning på ett balanserat sätt blir det just så mycket gödsel och näringsämnen som gårdens grödor kan utnyttja och övergödningen minskar kraftigt. Behovet av konstgödsel i svenskt jordbruk minskar då också kraftigt, vilket är viktigt även ur klimatsynpunkt (varje kilo konstgödselkväve kostar ett kilo olja att ta fram). Biodynamiskt jordbruk är ett utmärkt exempel på ekologiskt kretsloppsjordbruk. Saltå Kvarns ambition är att bara köpa biodynamisk spannmål från våra svenska bönder. /johan