Flaskvatten är klimatsmart. Koldioxidutsläppen blir betydligt högre om man dricker juice, öl eller mjölk, hävdar Handelns utredningsinstitut, HUI, i en ny rapport. Enligt undersökningen innebär konsumtion av en liter buteljerat vatten ett utsläpp på 0,8 kilo koldioxid. En liter mjölk ger ett något högre utsläpp, 1,1 kilo, medan motsvarande mängd läsk, lättöl och apelsinjuice medför utsläpp på 2,0, 2,8 respektive 4,8 kilo koldioxid. 

Men nu får väl ändå HUI skärpa sig!! Snacka om att jämföra päron med äpplen. Vatten ska jämföras med vatten. Flaskvatten med kranvatten. Vad som är bäst då behöver man inte fråga HUI om. Det är självklart att kranvatten är mest klimatsmart. Att det är Sveriges Bryggerier som har beställt undersökningen gör ju inte saken bättre. Nu måste väl ändå HUI ha sålt sig för billigt.  

Själv gillar jag när det bubblar och det fixas lätt med lite koldioxid från en Soda Streamer i vårt fina kranvatten. /johan ununger

Alla våra tjänstbilar är miljöbilar. Även våra lastbilar ska köras på förnybara bränslen. Nu senast har vi beställt tre lastbilar som går på gas. Det är ett vågspel eftersom gasen funkar lite dåligt och de här bilarna har ingen reservtank för bensin – så gastankstationerna måste funka annars blir våra bilar stående. 

Etanol – som flera av våra tjänstebilar drivs med – har fått mycket kritik på sistone. Men i princip tycker jag att kritiken är orättvis. För det är ju så att fossila bränslen som bensin och diesel alltid är 100 % fel medan etanolen inte alltid är 100 % perfekt. Men etanol är ett förnybart bränsle – det är ju själva poängen. Den energi som finns i etanol är från den sol som sken för nå´t år sedan – energin i bensin däremot kommer från en sol som sken för miljontals år sedan. Och all den koldioxid som frigörs när man förbränner fossila bränslen ökar mängden koldioxid i atmosfären och växthuset jorden tätas ytterligare. Men etanol som kommer från socialt och ekologiskt otillfredsställande odlingar måste bort. Och det är ju aktuellt med att miljömärka etanolen. På längre sikt är etanol ingen idealisk lösning. Men jag är ändå övertygad om solen – som driver allt som sker i naturen – även måste vara källan till framtida bränslen. Och därmed kommer konflikten mellan mat och bränsle sannolikt att intensifieras. Även om prioriteringen mellan mat och bränsle är principiellt enkel så är det enormt mycket mer komplicerat i praktiken.  

Visst skulle det vara bra med en klimatmärkning. Men vi är många som är skeptiska till om det går att få fram ett märke som faktiskt fungerar för oss konsumenter. Under tiden finns ändå en enkel och bra lösning: Köp ekologiskt – eller ännu hellre biodynamiskt. Ekologiskt odlat har – till skillnad vad som sägs i DN i dag – en positiv klimateffekt jämfört med konventionellt odlat.

+     Lägre energianvändning
Ekologisk produktion har i regel en lägre energianvändning. Resultaten skiljer sig från olika forskningsstudier och skilda livsmedel, men flera studier visar på 15 – 50% lägre energianvändning. I en av de mer långsiktiga och välgjorda studier är DOK Trials 24 åriga studie i Schweiz (publicerad i Science år 2002) framkom att per hektar använde ekologisk produktion 30 – 50% mindre energi beroende på gröda. I Pimentels 20 åriga studie (Rodale institute 2005) var det 28 – 32% lägre energianvändning i ekologisk produktion. Handelsgödsels stora behov av energi är här en viktig förklaringsfaktor. Ekologisk produktion kräver något mer energi för bränsle respektive för produktion av maskiner och infrastruktur.

De stora klimatfördelarna för ekologisk produktion ligger just i hanteringen av koldioxid, dels pga av en lägre tillförsel av fossil energi och dels pga att det finns en stor potential i reducerande åtgärder.

+     Mindre anaerob nedbrytning pga bättre jordstruktur och högre biologisk aktivitet
Mångårig ekologisk produktion leder till en väsentligt bättre jordstruktur och högre biologisk aktivitet, vilket i sin tur motverkar anaerob nedbrytning och ger därmed en lägre produktion av metangas (även kallad sumpgas, CH4). Metangas är mer än 20 ggr aggresivare för klimatet än koldioxid.

+     Mindre bidrag till skogsskövling
Skogsskövlingen svarar för 18% av världens bidrag till växthuseffekten, vilket är mer än t.ex. all världens transporter som endast svarar för 14% (The Stern Review 2006 respektive IPCC 2006). Jordbruket är en avgörande drivkraft bakom  den globala skogsskövlingen, och här spelar animalieproduktionen en betydande roll. Det handlar både om det kött vi importerar till Sverige och det foder som importeras till svenska djur. Ekologisk produktion får inte härröra från den typen av skogskövling, och vad avser kraftfoder använder ekologisk animalieproduktion en liten andel jämfört med konventionell.

+     Mindre utsläpp av lustgas bla pga ingen användning av handelsgödsel
Lustgas (dikväveoxid N2O) släpps ut både längs kvävets kretslopp på gården men också vid produktionen av handelsgödsel. Därtill är emissionerna propertionella till mängden tillfört kväve. Lustgas är 270 gånger aggressivare för klimatet än koldioxid. Ekologiskt ligger därför här bättre till än konventionellt jordbruk.

+     Större kolsänka bla pga högre mullhalt
Ju mer organiskt material i jord och mark, ju större kolbindning och ju mindre bidrag till växthuseffekten. Konventionell produktion förlorar kontinuerligt organiskt material från jordarna emedan ekologisk produktion istället bygger upp mängden organiskt material. Biodynamisk produktion har här än bättre resultat (15 procent mer, DOK trial respektive i Pimentels studie 20 – 25%).

       Idisslare mer metangas pga mer grovfoder
Ju mer grovfoder nötdjuren äter ju mer metangas avger de, vilket innebär att ekologisk nötdjursuppfödning släpper ut mer av växthusgasen metan. Sammansättningen på fodret påverkar metangasbildningen, varför det går att påverka gasbildningen.

       Lägre avkastning
Ekologisk produktion har jämfört med konventionelll en lägre klimatpåverkan sett i relation per areal. Men i flera fall har ekologisk produktion en lägre avkastning än konventionell vilket innebär att sett till klimatpåverkan per kilo produkt så ökar bidraget till växthuseffekten. Ekologisk produktion kan således genom att höja sin avkastning åstadkomma en reducering av klimatpåverkan.

Trots att resultatet försämras mätt per kilo produkt så är ekologisk produktion i nästan samtliga fall en mindre klimatbov än konventionell, till skillnad vad som påstås i dagens DN. Ett annat viktigt skäl att köpa ekologiskt och biodynamiskt är att vi dessvärre står inför ett antal fler miljöhot som på sikt är minst lika allvarliga som klimathotet. 

Tack Peter Wrenfelt på U&W för faktabakgrunden ovan.

//johan ununger

 

 

En del av våra produkter har inte helt perfekta förpackningar ur miljösynpunkt. Det gäller till exempel våra burkbönor och tomatburkar. Men det går lätt att förbättra miljöeffekten genom att återanvända burkarna. Kom med tips på hur man kan återanvända våra burkar. Bästa förslag vinner en fin saltåbok. Skicka ditt förslag till mig: johan.ununger@saltakvarn.se. Svar senast 15 juli. 

 

”KOLDIOXID ÄR LIVETS GAS, oundgänglig för allt liv på jorden. Kan verkligen klimatet vara hotat av livets gas? Och är det meningsfullt eller ens möjligt att försöka styra klimatet?”.
Så börjar Sandviks ex-vd PER-OLOF ERIKSSON förra veckans värsta magplask. Hans debattartikel finns i förra veckans DI. Vad ska man säga nu när han har väckt en massa direktörer inom svenskt näringsliv som ifrågasätter om växthuseffekten verkligen är ett problem skapat av människan. Något som till och med George Bush har insett att det sannolikt förhåller sig på det viset. För visst, ingen vet ju säkert. Finns verkligen växthuseffekten? Är jorden verklingen rund? Oftast måste vi ju lita på någon annan när det gäller den här typen av frågor. Och om världens samlade forskarkår säger att det är med 95 % sannolikhet så. Då borde det väl räcka för att vi ska vidta åtgärder. Det finns ju en utmärkt lite snutt på youtube som värderar konsekvenserna när vi gör fel. Scenario 1: Det finns ingen växthuseffekt men vi vidtar kraftfulla åtgärder som om det fanns en. Konsekvensen blir att vi sannolikt kommer att överinvestera i förnybara energikällor etcetera. Det kommer inte vara helt effektivt. Men vi kommer ju inte att veta om vi gjort fel eftersom konsekvenserna av växthuseffekten uteblir. Scenario 2:  Vi gör inget för att vi tror på direktörerna. Men direktörerna har fel. Vår civilisation som vi känner den hotas i sina grundvalar. Vår civilisation kanske till och med går under. Det är rimligtvis lätt att välja hur vi vill göra fel. 

Johan Ununger