Snart är det dags för julskinka igen. Tyvärr har de allra flesta grisarna inte ett bra liv. De lever hela sitt liv inomhus och får aldrig göra det en gris vill. Jag pratade med Scan tidigare och de tyckte till exempel att grisar inte har behov av att beta och behöver därmed inte vistas utomhus.

Ni har säkert inte missat det media visat det senaste året om grisar som lever under hemska förhållanden men även de grisar som har det bra inomhus får ändå aldrig leva ett riktigt grisliv. Jag tillbringar mina somrar i Skåne men ser aldrig några grisar. Ändå är det där de flesta svenska grisarna finns. Det man ser är stora tysta stallar.

Tidigare fick man också ha kor inomhus året om men numera finns en lag som säger att alla kor ska få gå ute en viss tid om året. Varför ska grisarna ha det annorlunda?

Vill du att din julskinka ska komma från en glad gris så ska du köpa KRAV-märkt julskinka. EU-ekologisk är näst bästa alternativet. De grisarna får visserligen gå ut men bara på en betongplatta. Fiffigt trodde de som kom på det men nu visar det sig att grisen, som är ett väldigt renligt djur, inte tycker att betongplattan duger till annat än som toalett. Det gör ju att plattan inte fungerar som rastplats, så man blir nu tvungen att ställa ut byttor med torv som grisarna kan böka i med de rastas. Då blir det roligare på plattan tycker grisarna och slutar göra sina behov där. Det visar rätt bra vad grisen tycker 🙂

 

 

 

 

 

 

 

Konventionell gris EU

Konventionell gris Danmark

Konventionell gris Sverige

EU-ekologisk gris

Ekologisk gris KRAV

 

 

 

 

 

 

Knorr:

Inget förbud mot att kupera svansen, något man gör för att undvika att de biter varandra.

Kupering tillåts vid behov vilket i praktiken ofta sker.

Ja, kupering förbjuden.

Ja, kupering förbjuden.

Ja, kupering förbjuden.

Utevistelse:

Nej

Nej

Nej

Ja, på betongplatta

Ja, möjlighet att böka i marken.

Bete:

Nej

Nej

Nej

Nej

Ja, minst 4 mån. per år och tillgång till gyttjepöl.

Fixering av suggan:

Ja, ofta mellan 80-360 dagar per år.

Ja, 80-160 dagar per år.

Nej. Skyddsgrind får användas vid enstaka tillfällen.

Nej. Skyddsgrind får användas vid enstaka tillfällen.

Nej. Skyddsgrind får användas vid enstaka tillfällen.

Får grisen Halm/strö:

Vanligtvis inte

Begränsad användning

Ja

Ja, mer än i konventionell uppfödning.

Ja, mer än i konventionell uppfödning.

Utrymme för sugga med smågrisar:

3-4 kvm

4 kvm

6 kvm

6 kvm i början, sedan större

6 kvm i början, sedan större.  Suggan ges också utrymme att bygga bo.

Kultingars tid med sugga:

3 veckor

4 veckor

Minst 4 veckor

Efter 10 dagar i boxen är suggan och kultingarna på djupströbädd med andra grisar. Kultingarna stannar hos suggan i 6 veckor.

Efter 10 dagar i boxen är suggan och kultingarna på djupströbädd med andra grisar. Kultingarna stannar hos suggan i 6 veckor.

Förebyggande mediciner:

Ja

Ja

Ja

Nej

Nej

Inom kort kommer KRAV att presentera en slags guide över var man kan köpa KRAV-märkt julskinka.

 Lena E



Anders och Maria Engvall på Forsa gård i Säters kommun tilldelas Änglamarks stipendium på 100 000 kronor. Samtliga tolv finalister har bidragit till bättre omsorg för lantbrukets djur.

Anders och Maria Engvall har med en kombination av entreprenörskap och engagemang för sina grisar gjort Forsa gård till ett av de största besöksmålen i Säters kommun.

Steg för steg har Forsa gård gjorts om från konventionell växtodlingsgård till Kravproduktion, först växtodling och senare även Kravgrisuppfödning. Forsa gård föder upp 3 200 smågrisar per år som säljs vidare till andra gårdar.

Hela produktionen styrs av en imponerande omsorg om grisarna. Under betesperioden går suggor och kultingar ute och under vintern går de inomhus i lösdrift.

Gården har blivit ett populärt resmål för inte minst alla stadsbor med barn som vill se suggor och smågrisar som bökar i jorden, badar i gyttja och springer runt i full galopp. Där kan besökarna få kunskap om hur grisuppfödningen går till och vad en Kravgris innebär.

Hela 126 nomineringar kom in till årets Änglamarkspris. Tolv finalister valdes ut – hela listan finns på www.coop.se

STORT GRATTIS TILL ANDERS OCH MARIA PÅ FORSA GÅRD!

Så blir grisen KRAV-märkt

  • Den får ekologiskt foder, är ute året om och ska alltid kunna böka.
  • På sommaren betar den och får vattensvalka i exempelvis ett gyttjebad. Konventionellt hållna slaktsvin är nästan uteslutande inne.
  • Grisen har fri tillgång till hö eller annat grovfoder som den kan sysselsätta sig med.

EU-ekologiska grisar för nöja sig att rastas på betongplatta.
Konventionellt uppfödda grisar får aldrig gå ut. Svenska Grisföretagare tycker inte att grisen har behov av det =/

Lena E

Stort tryck på biodynamisk trädgårdsutbildning

Skillebyholms trädgårdsmästarutbildning har de senaste veckorna tagit emot mängder av ansökningar till den nya yrkeshögskoleutbildningen Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap. Många är intresserade av det miljövänliga och hållbara trädgårdsföretagandet något som nu är möjligt att utbilda sig i. Intresset för den biodynamiska trädgårdsmästarutbildningen vid Skillebyholm är större än någonsin, något som kan ses som ett tecken i tiden. Vi bryr sig allt mer om vad vi äter och hur varor vi konsumerar är producerade. Den biodynamiska odlingsmetoden ger kunskaper i hur vi kan odla livsmedel utan att tära på jordens resurser,och rätt tillämpad kan vi t.om höja bördigheten samtidigt som vi får vår mat. Det är hållbar odling som ger förutsättningar till kommande generationers livsmedelsproduktion. Den nya trädgårdsmästarutbildningen vid Skillebyholm ger kunskaper i biodynamisk grönsaksodling, miljöprofilerat trädgårdsarbete och hållbart företagande. Att kombinera biodynamisk odling, miljövänligt trädgårdsarbete och hållbart företagande ger en stark kunskapsbas som hör framtiden till. Utan en tydlig miljöprofil och engagemang i dessa frågor kommer det att bli svårt att konkurera på framtidens marknad för gröna tjänster.
Därför är det mycket spännande att få vara med och genomföra denna utbildning, som absolut hör framtiden till. Utbildningen Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskapstartar den 30 augusti.

Daniel Hörberg Björklund,ansvarig Skillebyholms yrkeshögskola

Se pressmeddelandet på Newsdesk

Lena E

Traditionen att äta ägg till påsk kommer från den tiden då hönorna levde att naturligare liv. Då slutade hönsen värpa när hösten kom och det blev mörkare och sedan när det blev ljusare igen på våren, så började de värpa ett ägg nästan varje dag. När hönan lagt en 15-20 ägg så tyckte hon att det var dags att ruva och slutade då värpa för att ligga på sina ägg i 21 dagar till kycklingarna kläckts och sedan vara hönsmamma till långt in på sommaren. Så det var om våren man kunde plocka mycket ägg av sina höns och på påsken hade man massor med ägg.
Idag har man hönssorter där man avlat bort instinkten att ruva, vilket betyder att hönsen värper i stort sett året om. En period ruggar de, byter fjädrar, men annars värper de på så länge det är ljust och varmt.

Ekologiska ägg ökar 16 procent 2010

Under 2009 ökade den ekologiska äggförsäljningen med 24 procent, enligt branschorganisationen Svenska Ägg . Det kan jämföras med en ökning på 5 procent för den totala äggförsäljningen i Sverige. Sammanlagt har den ekologiska äggförsäljningen de senaste två åren ökat med 60 procent. I dagsläget råder periodvis ett underskott på ekologiska ägg.

Enligt en rundringning som Ekoweb gjort till landets största äggpackerier så är det fler ekologiska höns på väg in i produktionen. Under 2010 förväntas den ekologiska äggproduktionen öka med 16 procent. Svenska Lantägg står för nästan hälften av de nytillkomna ekologiska hönsen.

Under påsken väntas svenskarnas konsumtion av ägg öka till det dubbla. Bara under påskaftonskvällen beräknas det gå åt 6 miljoner ägg i timmen. Det visar statistiken från Svenska Ägg

Lena E

Livsmedelsverket meddelar att man vid arbetetet med uppdatering av livsmedelsdatabasen funnit skillnader av näringsvärdenena mellan ekologiska och konventionella ägg. Man publicerar nu värden för båda livsmedlen i sin databas.

Konventionella ägg innehåller aningen mer av:
tiamin
folat
magnesium
zink
Ekoäggen har något högre energivärde samt innehåller mer av:
protein
fett
E-vitamin
D-vitamin
riboflavin
vitamin B6
vitamin B12
fosfor
järn
kalium
kalcium
jod

Anledningen tros vara fodret och det kan väl stämma. Ekohöna får ju vistas utomhus och där får hon sol och luft och hittar insekter, frön och annat gott.

Vi har tidigare bloggat om att biodynamiskt ger högre näringsvärden.

Skillnader mellan att vara konventionell höna och KRAV-höna: (från KRAV’s hemsida)

  • Hon får gå fritt inomhus och det får finnas högst 7 höns per kvadratmeter
  • Hon får KRAV-MÄRKT foder
  • Hon får vara ute och äta gräs.
  • Hon har skydd att gömma sig under när hon är ute.
  • Hon får krafsa och picka mask
  • Hon får ROTFRUKTER eller hö att picka i som tidsfördriv.
  • HON FÅR BADA I SAND FÖR ATT HÅLLA FJÄDERDRÄKTEN FIN.
  • Det finns fönster så att dagsljus kommer in.
  • Produktionen kontrolleras varje år.
  • Vad som får kallas ekologiskt är lagstadgat genom regler som EU har bestämt. KRAV-märkt äggproduktion är ekologisk men också något mer där framför allt djurens välfärd står i centrum. Exempel på dessa mervärden ser du markerade KURSIVT i punkterna ovan.  

    Lena E