Efter att själv arbetat med livsmedelssäkerhet i flera år, så är jag nog lite nördig. Barnen lärde sig tidigt att märka keson i kylskåpet med datum då den öppnats. Det är i och för sig ganska fiffigt och min bakterienoja har nog lugnat ner sig lite.

Lär man sig alla faror i kring livsmedelshantering,  så förstår man dem som gör lagar och regler kring livsmedelssäkerhet och man förstår också att det lätt kan spåra ur och gå för långt. Till slut är allt och alla en fara och aktar du dig inte så dör du!

Det är bra med livsmedelssäkerhet. Det finns t ex förfärligt många restauranger som inte borde få hantera livsmedel över huvud taget.  Men visst är det tråkigt när det slår över. När dagisbarnen inte längre får baka pepparkakor eller när den ”säkra industrimaten” föredras framför de ”farliga råvarorna”.

I Döden i grytan avslöjas bland annat hur multinationella matföretag tillåts sprida sjukdomar, förgifta hav och marker med svinskit samt inhösta stora EU-bidrag – samtidigt som andra EU-regelverk stoppar våra dagisbarn från att hjälpa till i dagisköken, frälsningstanter från att servera hembakta bullar och Staffan Vikström från att göra riktigt potatismos i sin korvkiosk Mojjen i Knivsta.

Lena E

Sveriges kommuner och landsting ökade inköpen av ekologiska produkter med 20 procent under 2008, det visar de senaste siffrorna från EkoMatcentrum som sedan flera år tillbaka presenterar Ekomatsligan, där kommunernas ekologiska inköp redovisas. Andelen ekologiska inköp har stigit till 9,3 procent av de totala inköpen i landets kommuner.

Bäst på Ekologiskt är Lunds kommun och Uppsala läns landsting, som båda är första att passerar regeringens uppsatta mål om en ekologisk andel på 25 procent. I Lunds kommun har inga extra pengar avsatts för att nå kommunens interna mål om 40 procent ekologiskt till år 2012. Totalt hade 29 av landets nästan 300 kommuner en högre ekologisk andel än 15 procent i årets mätning.
Rapporterar Ekoweb

Lena E