Tisdagen den 28e maj slog Saltå Kvarn officiellt upp portarna inför sommaren och lanserade ”Destination Saltå”, en vision om att stärka Saltå’s position som utflyktsmål och mötesplats för alla som vill njuta av biologisk mångfald, uppleva naturens smaker och lära om hur näringsrik mat och hållbarhet går hand i hand.

I det gamla kvarnområdet vid Järna söder om Södertälje, bredvid den karaktäristiska kvarnen vid E4:an, växer nu en välkomnande mötesplats fram – Destination Saltå – med fokus på hållbarhet och ekologi, vackert belägen vid Moraån.

”Vi inviger nu första etappen av totalt sex, som vi ska genomföra i steg under de kommande fem åren, berättar Jonas Regnér, vd för Saltå kvarn. Vi ska utveckla Saltå till en ännu populärare destination, där man kan njuta av biologisk mångfald och uppleva naturens smaker genom vårt bageri, butik, kvarn, mejeri och de ekologiska kretsloppsgårdarna i trakten.”

I sommar kan man bland annat köpa enklare förtäring som kaffe, bakverk och smörgåsar i butiken, som tillfälligt ligger i det tidigare caféet, som kan avnjutas på verandan eller i gröngräset.

En spännande nyhet för i år är en ekologisk glass, som utvecklats av Henrik Cewert, känd från Järna Glass. Den är gjord på lokala råvaror från Järna Mejeri och de ekologiska kretsloppsgårdarna i trakten: Nibble, Skäve och Yttereneby. Glassen säljs i Henriks ”glass-truck”som kommer vara på plats på Saltå i stort sett hela sommaren.

En annan nyhet är ”Saltårullen”, ett ekologiskt bröd bakat på surdeg som ett traditionellt pitabröd, men har vidareutvecklats med nordiska spannmål som korn, dinkel och råg.

Visionen är att Saltå steg för steg fram till 2023 ska förädla området till en destination, som lockar besökare med bland annat växthus, där man kan fika året om – uppvärmt av havreskalen från Saltås havreskalspanna, Bondens marknad och mycket mer. Surdegskursverksamheten ska också utvecklas vidare till internationell klass. Saltåhar också påbörjat ett samarbete med Rosendals trädgårdar som bidragit med tips, råd och praktiskt till nya planteringar. Framåt vintern återinvigs den tidigare butikslokalen som i stunden renoveras.

Saltå välkomnar besökare; familjer, fikagäster, kunder såväl som proffsbagare eller intresserade som vill veta mer om Saltås principer: Alltid ekologiskt, viktigare HUR än VAR, Inga tillsatser och Rättvist.

Saltås historia och arv kommer fortsatt att vara en självklar del av miljön med berättelsen om varför man med fog kan kalla Saltåplatsen för ekologins vagga.

I bageriet från 1970, bakas fortsatt bakverk och bröd av Saltå Kvarns bagare. Här används enbart ekologiska råvaror samt mjöl som mals i Soderstenkvarnarna från 1920-talet.

”Här finns mycket att uppleva och vi hoppas på många besökare i sommar och alla ska känna sig varmt välkomna till nya Destination Saltå, avslutar Jonas.”

Saltå Kvarn lanserar Softa Jordgubbar och Softa Körsbär – en helt ny mellanmålsprodukt för kategorin torkad frukt. Det är hela bär, jordgubbar och körsbär med extra sötma från äppeljuice som torkats i ugn i låg temperatur till perfekt konsistens utan några extra tillsatser.
Att tillsätta torkad frukt och bär i kosten är både ett enkelt och gott sätt att få i sig antioxidanter, mineraler och vitaminer och samtidigt höja sitt näringsintag.
Produkterna passar bra som mellanmål, att blanda i müslin eller som topping till gröt eller smoothie. Perfekt att ha med i väskan på språng när blodsockret faller. Ett nyttigare alternativt till godis att njuta av med gott samvete.

Produkterna är Eko-märkta och odlade i Turkiet tillsammans med odlare från projektet Happy Village. Projektet är ett initiativ som hjälper och stöttar byar att gemensamt ställa om till ekologisk odling och förbättra villkoren och levnadsstandarden för de som arbetar med odlingen och skörden. Happy Village startade 1991 och omfattar idag 140 byar där 12.000 helt har ställt om till ekologisk odling.

Påsarna innehåller 40 gram bär och kostar 22 kr.

Saltå Kvarn Softa jordgubbar
Saltå Kvarn Softa körsbär

Äntligen! 2018 blev året då alla pratade klimat! För tio år sedan var det inte många som visste vad växthuseffekten innebar, men idag vet de allra flesta att klimatet sakta håller på att förändras på grund av den ökande halten av koldioxid i atmosfären. Varenda dagstidning rapporterade så gott som dagligen under årets andra hälft om klimatet. Och klimatångest blev ett nytt begrepp som användes flitigt. Men vi på Saltå Kvarn vill att vi alla går från klimatångest till klimataktion!

På Saltå Kvarn har vi en fossilfri produktion där vi använder havreskal (en restprodukt från vår produktion av havreprodukter) för att värma våra fastigheter och tillverka våra produkter i vår kvarn. 2006 var vi också först i Sverige med att klimatkompensera våra transporter. Vi valde att kompensera genom trädplantering. Sedan dess har vi fortsatt klimatkompensera våra transporter och fram tills idag har vi kompenserat 8 659 ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Det motsvarar (på ett ungefär) att 2400 bilar har tagits bort från vägarna, plantering av 27 500 träd eller att 60 fotbollsplaner har återbeskogats.

De cirka 27 500 träd som planterats har inte bara bidragit till att ta motsvarande 8659 ton koldioxidekvivalenter från atmosfären. Genom att välja certifierade projekt med fokus på fattigdomsbekämpning genom ekosystemtjänster, har vi kunnat bidra med mycket mer.

Saltå Kvarn arbetar med ett projekt i Bolivia som är certifierat enligt Plan Vivo. Grunderna i Plan Vivo innebär att de projekt som certifieras har som syfte att bekämpa fattigdom genom ersättning för ekosystemtjänster. (En ekosystemtjänst är en produkt eller en tjänst som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Några exempel är pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser.) Vidare ska arbetet i projektet utgå från så kallat ”bottom-up-perspektiv” det vill säga att utgångspunkten ska vara odlarens behov, planteringen ska göras på odlarens egen mark, enbart inhemska trädsorter får användas, 60 procent av varje såld kredit ska tillfalla odlaren och transparens ska finnas genom hela kedjan. För att projektet ska bli certifierat måste det också visa att det leder till minskade utsläpp än om det inte funnits – detta kallas att också additionalitet när man pratar om klimatkompensation.

Till projektet i Bolivia, där Saltå Kvarn klimatkompenserar, är nästan 1000 odlare knutna. Projektet har 12 agronomer anställda som arbetar bland annat med rådgivning till odlarna. Fröna till de 13 olika trädslagen som används, samlas i skogen av odlarna och ger dem ytterligare inkomster. Fröna drivs sedan upp till små träd på projektets plantskola. När en odlare ska påbörja arbetet besöks de av agronomerna som ger dem råd kring vilka träd som passar deras mark och deras behov. Grunden är att olika trädslag blandas och att man arbetar med så kallad agroforestry – det innebär att man även planterar träd som ger avkastning till exempel citrus, kakao och kaffe blandat med de övriga träden. Odlaren får inkomst från projektet, men också genom avkastningen från det som odlas.

Klimatkompensation är inte ett sätt att köpa sig fri, utan ett sätt att självbeskatta sig själv och samtidigt göra världen lite bättre – ett träd i taget. Vill du läsa mer, hittar du mer information här: Zeromission

 

Generellt sett står förpackningen för 10 procent av en produkts klimatpåverkan. Förpackningens viktigaste uppgift är därför att skydda produkten från att förstöras eller att kvalitet ska försämras innan den äts upp. Matsvinn är en stor klimatbov och det är inte bara hemma i våra kök som problemet finns utan även i tidigare led.

Därför är det en svår uppgift att vara en förpackning. Först har den en mycket ansvarsfull uppgift – dess syfte är ju att skydda produkten från att förfaras eller att produktens kvalitet ska försämras innan den äts upp. Utöver detta ska den vara snygg, praktisk, gärna gjord av ett förnyelsebart material, lätt att öppna, väga så lite som möjligt och inte innehålla några oönskade skadliga ämnen. Men när den väl uppfyllt sitt uppdrag ses den plötsligt som något dåligt, onödigt och något som skapar merarbete – skräp.

1964 rekommenderas man sänka sopor med hjälp av stenar när man var ute till sjöss. Om man söker på nätet kan man hitta en gammal informationsfilm där man visar hur man med hjälp av stenar skulle sänka ned kartonger med skräp i havet. Men vad gör vi idag, som vi om 50 år tycker är helt befängt? Det vet vi först om 50 år, men en gissning är att vi ser annorlunda på det som vi idag kallar skräp?

För att kunna sälja den ekologiska mat som vi sålde under 2017 (totalt nästan 8 000 ton ekologisk mat) använde vi 529 000 kilo förpackningsmaterial. 53 procent av detta var pappersförpackningar, 34 procent glasförpackningar, åtta procent metall och fem procent var plast.

För alla förpackningar finns ett så kallat producentansvar. Med det menas att de som sätter förpackningsmaterial på marknaden också har ett ansvar att ta hand om förpackningen när den är använd. För att få detta att fungera i praktiken har tillverkare, industrier och handel gått samman och bildat FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) och Svensk Glasåtervinning. Alla företag som använder förpackningar ska därför betala en avgift till FTI respektive Svensk Glasåtervinning för varje såld förpackning. Denna peng går sedan till att bygga upp det system vi har för att samla in och materialåtervinna förpackningarna. Det som krävs av oss konsumenter är att vi källsorterar och lämnar förpackningarna på närmaste station eller i tunnan hemma om vi har hushållsnära insamling.

2017 lämnade vi i Sverige tillsammans in 649 000 ton förpackningar och tidningar till återvinning i Sverige. Räknat per person är det 64 kilo förpackningar och tidningar. Den största delen av dessa är tidningar (21,7 kilo) och glas (21,1 kilo). Av det som varje person lämnar in består 34 procent av tidningspapper, 33 procent av glas, 21 procent av pappersförpackningar, 10 procent av plastförpackningar och två procent av metallförpackningar.  Av det förpackningsmaterial som satts på marknaden under 2017 materialåtervanns 93 procent av alla glasförpackningar, 80 procent av alla pappersförpackningar, 81 procent av alla metallförpackningar, 40 procent av alla plastförpackningar och 95 procent av alla tidningar. Med materialåtervinning menar man att man använder förpackningen till att göra något nytt. Andra sätt man tar hand om hushållssopor på är energiåtervinning, biologisk återvinning och deponi. Men vad händer med Saltå Kvarns förpackningar efter man lagt dem i en container vid förpackningsinsamlingen?

Förpackning av papper: Om du testat att göra eget papper av gammalt papper någon gång, så är det ungefär på samma sätt som pappersförpackningar omvandlas till ny kartong. I ett gigantiskt vattenbad blöts pappersförpackningarna upp och eventuell plast och metall separeras ut. Sedan pressas vattnet bort och pappersfibrerna formas till nytt papper. De tidigare pappersförpackningarna kan bli nya förpackningar till exempelvis disktrasor eller tvättmedel.

Förpackningar av plast: Plast är inte bara ett material utan består av många olika sorters plast. Därför måste man först separera de olika plastsorterna innan man kan använda dem till nya produkter. Det gör att återvinning av plastförpackningar är en mycket mer komplicerad process än återvinning av papper. Gamla plastförpackningar kan bli blomkrukor, bärkassar eller soppåsar. Just nu pågår också spännande försök med att ta fram nya förpackningar från gamla plastförpackningar.

Förpackningar av glas: Glas är ett häftigt material på det sätt att det kan användas som livsmedelsförpackning om och om igen. Så den juiceförpackning du lämnade för tre år sedan kan bli den pastasåsförpackning du handlar i morgon.

Förpackningar av metall: Även metallförpackningar av stål kan användas om och om igen. Förpackningar av aluminium används ofta till fälgar eller motordelar.

 

Vill du läsa mer om återvinning av förpackningar kan du läsa här:

FTI Förpacknings & tidningsinsamlingen

 

 

Har du klimatångest? Det fick vi redan 2005. Samma år gjorde vi produktionen i vår kvarn fossilfri genom att installera en egen havreskalspanna. Pannan försörjer vår produktion och alla våra fastigheter med värme. Den producerar också ånga som vi använder i vår produktion, till exempel av havregryn. Vi tillverkar havregryn med hjälp av havreskal. Den övriga energin som används i vår kvarn är el från förnyelsebara källor. Vi är stolta över att ha haft en fossilfri produktion i över 10 år. 2006 var vi först i Sverige med att klimatkompensera för de transporter som våra produkter genererar. Idag arbetar vi vidare med att minska vår klimatpåverkan. Vi letar alternativa transportlösningar – tåg och båt framför lastbil och vi samarbetar med logistikföretag som enbart har fossilfria lösningar. Vi betalar också transporten åt våra svenska odlare om transporten av spannmål sker fossilfritt.

Under 2017 transporteras Saltå Kvarns produkter 24,2 tonkilometer och vi färdades 92 000 kilometer under våra tjänsteresor. Av alla varutransporter var 66 procent via båt, 30 procent med lastbil och fyra procent med tåg. Att andelen tåg är så liten beror på att det inte finns tillgängliga tågtransporter, främst från Italien. Trots att andelen båttransporter är dubbelt så hög bidrar lastbilstransporterna med dubbelt så mycket klimatpåverkan som båttransporterna.

För de transporter vi bidragit med under 2017 klimatkompenserade vi 961 ton CO2e (koldioxidekvivalenter). Klimatkompensationen görs genom trädplantering i Bolivia i ett projekt som heter Arbolivia.

År 2017 var tolfte året som Saltå Kvarn klimatkompenserade med trädplantering. För oss är klimatkompensation en självklar del och vi ser det som en form av självbeskattning. Först och främst vill vi minimera vårt bidrag till växthuseffekten, men fram till dess vi eliminerat fossila transporter kommer vi att klimatkompensera för de utsläpp som vi bidrar med.

Lär mer om klimatkompensation