Varistor, Happy Hazelnut, Reportage Haselnüsse, Türkei, August 2015. (Bild kellenbergerkaminski)

I vårt arbete på Saltå Kvarn möter vi många människor som har bidragit enormt till den ekologiska odlingens utveckling i världen. En av dem är Mehmet Ali Isik.

Mehmet Ali Isik växte upp i Turkiet i en familj som odlade druvor. 1974 startade han ett företag som köpte och sålde russin och olivolja. I slutet av 80-talet fångade han upp att det fanns ett intresse utomlands för ekologiska produkter och han insåg att det var här hans framtid fanns. Mehmet Ali Isik hade på nära håll sett hur kemikalieanvändningen ökat under många år. Med egna ögon hade han sett hur denna typ av jordbruk snarare gett motsatt resultat med utarmade jordar som konsekvens. Med den kunskap om odlingen som han hade förstod han att ekologisk odling skulle bli en tuff utmaning. I Turkiet har man inte genomfört någon skiftesreform. Därför är odlingslotterna i Turkiet fortfarande små och utspridda. I Turkiet har den genomsnittlige odlaren sex hektar mark, i Sverige är motsvarande siffra runt 41 hektar. Att det här ställer till problem vid ekologisk odling insåg Mehmet Ali Isik – om grannen odlar o-ekologiskt så blir det svårt att skydda den egna ekologiska odlingen om grannen använder kemiska bekämpningsmedel, de kan lätt blåsa in på den ekologiska odlingen. Mehmet Ali Isik bestämde sig för att försöka övertyga odlare i en hel by att ställa om till ekologisk odling och på så sätt ta bort risken för att kemikalier från o-ekologiska odlingar skulle sprida sig till de ekologiska. I och med att han var övertygad om att dessa byar skulle få det bättre än andra o-ekologiska byar kallade han sitt projekt för ”Happy Village”. Även om arbetet till att börja med syftade till att skapa möjligheter för certifierad ekologisk odling och skydda dem från de o-ekologiska odlarnas aktiviteter hade Mehmet Ali Isik högre ambitioner än så. Sedan år 2000 finns ett uttalat mål med projektet att förbättra levnadsstandarden och de sociala villkoren i byarna, för såväl de bofasta familjerna som för de familjer som kommer dit och arbetar i samband med skörden. Att grundläggande sociala villkor efterlevs i hela produktionskedjan, från odling till slutlig export, certifieras sedan 2010 av en tredje part enligt standarden Fair TSA.

 

Druvor

 

Idag finns 150 Happy Village-byar i fem regioner. Totalt är 3.000 odlare med i projektet och det omfattar 11.000 hektar. Den vanligaste grödan är soltorkade druvor – sultanrussin. Men byarna odlar också fikon, aprikoser, hasselnötter, mullbär, valnötter, pistagenötter, pinjenötter, plommon, päron, persikor, körsbär, äpplen, jordgubbar, hallon, tomater och paprikor. Mehmet Ali Isiks företag har idag åtta heltidsanställda agronomer som ger odlarna den kunskap och de verktyg de behöver för att bedriva en framgångsrik ekologisk odling. Hjälpen som odlarna får är kostnadsfri, men även om man är medlem i en Happy Village finns inget tvång på att sälja just till Mehmet Ali Isiks företag.

 

Odlare

 

Ett konkret exempel på vad projektet har åstadkommit är ett bostadshus i byn Akköy. Det vanligaste är att skördearbetare bor i enkla tält byggda av presenningar. Här har man genom projektets finansiering kunnat bygga ett par bostadshus i anslutning till de fält där byns druvor torkas till russin. I husen finns sovrum, kök och badrum som innebär en väsentlig höjning av levnadsstandarden för de skördearbetare som får bo i dem. Det finns också en lekplats och en köksträdgård.

 

Köksträdgården

 

När vi besökte byn i september pratade vi med en av skördearbetarna. Han hade kommit till byn under många år med sin familj. För byns odlare är det en stor fördel om man lyckas locka samma arbetare att komma tillbaka år efter år eftersom de kan utbildas i de tekniker som ger optimala förutsättningar för torkningen av druvorna. Saltå Kvarn kommer nu att ge projektet ekonomiskt stöd till ytterligare en byggnad så att fler arbetare får inkvartering.

 

Bild på bostadshuset alternativ 2

 

Ekologiska russin från Turkiet är en av Saltå Kvarns mest sålda produkter. Vi satsar nu ytterligare på dessa både ekologiskt och socialt hållbara russin genom att utöka sortimentet med en liten russinförpackning för barn. Den nya produkten är ett 6-pack av små russinaskar. Läs mer här: Saltå Kvarn ökar satsning på goda russin som gör gott!

Russin mini_1_lr

Lida boningshus

På den vackra gården Lida utanför Nyköping bor Carl och Julia Lindeborg med sina två barn. På 74 hektar skog, mark och åkrar driver de en ekologisk kretsloppsgård. I år odlar de havre på sina åkrar som till hösten kommer att bli till havregryn på Saltå Kvarn.

Damm

På gården görs många åtgärder för att öka den biologiska mångfalden. Här har man till exempel restaurerat en gammal damm, för att ge plats åt vattenlevande djur som salamandrar och grodor. Vattnet i dammen används också för att bevattna odlingarna.

Skog

Man arbetar också aktivt på gården för att återställa gammal hagmark. Genom att ta bort en del granar släpper man in ljus bland träden vilket gynnar både djur och växter. Högar av ris lämnas kvar på marken för att ge bo till vilda bin och humlor.

Havre

Så här långt har havren vuxit nu i början av juni.

Strand_2

Nere vid den lilla sjön har många träd tagits bort för att få fram strandängen. Här kan granngårdens kor beta. Vissa partier av lövträd har fått stå kvar för att gynna fågellivet.

Vall

På vissa åkrar odlas vall. Det är bland annat klöver, gräs, kummin och cikoria. Vallen berikar jorden och ger också mat till gårdens djur.

Får

På gården finns 12 får av svenska lantrasen Åsenfår.

Höns

Hedemorahönsen trivs bra på gården.

Porträtt_2 - Kopia

I september är det tre år sedan Carl och Julia tog över gården. Carl arbetar vid sidan av gården som inspiratör, föreläsare och författare. Julia är yogalärare och certifierad permakulturdesigner. De drömmer om att bygga om den gamla ladan på gården för att kunna ta emot gästande grupper. Är du nyfiken på deras liv på gården kan du följa deras blogg Framtidsgården eller på Instagram framtidsgarden.

Åker

Tillsammans med våra svenska odlare har Saltå Kvarn arbetat fram en verktygslåda för en bättre värld. Den innehåller olika åtgärder som kan göras på gården för en ökad biologisk mångfald och bättre miljö. Åtgärderna ger poäng som förvandlas till pengar. Ju fler miljöförbättrande åtgärder det görs desto mer betalar Saltå Kvarn per kilo spannmål. På gården Lida finns många på sådana här projekt. Dammen, strandåkern, återställning av hagmark, att lämna högar av ris till insekter är några exempel. Man har också planterat en skogsträdgård och en bärodling. Och odlas inget annat så täcks öppna ytor av ettåriga blommor. Vilket berikar jorden och gör gården än mer vacker.

/Jennifer

Lördagen den 9 maj bjuder Holger van der Woude in till sådd av havre på hans gård, Yttereneby i Ytterjärna. Sådden äger rum kl 10.00 och det är en trevlig vårutflykt för både stora och små, så ta med familj och vänner.

Program:
• Öppningstal av Maria Flock Åhlander, Ekobanken
• Gemensam sådd
• Tipsrunda
• Visning av den nya ladugården

Fika finns att köpa, så ta med kontanter:)

Syftet med Så framtiden är att ta tillbaka odlingsinitiativet till odlaren och konsumenten och det är en positiv aktion mot GMO*. Initiativet är öppet för alla och man får även anordna egna Så Framtiden. Läs mer på saframtiden.se

Ladda ner programmet: Så framtiden 2015
Här hittar du: Vägbeskrivning 

Så framtiden 2015

 

 

 

IMG_7663Mitt i ett industriområde i Järna hittar man Järna rosteri, ett relativt nystartat företag som drivs av två riktiga kaffeälskare, Robin Wilson och Joel Kornfeld. De har fokus på rosterihantverk, ekologi och galet gott kaffe. Tidigare i veckan hälsade vi på hos dem och fick se hur råbönor förvandlades till väldoftande rostat kaffe.

IMG_7660

Den råa kaffebönan är grå och hård. Bönorna köps in från ekologiska odlingar världen över. Robin och Joel är noga med att välja gårdar där de sociala förhållande för odlarna är goda.

 

Kaffebönorna rostas sedan i 1000 sekunder. Det är en ganska lång rostningstid, vilket gör att smakerna hinner utvecklas ordentligt. Robin berättar här för oss att kaffet knäpper till under rostningen, precis som popcorn. När knäppandet hörs är rostningen nästan klar.

IMG_7664

Under rostningen kontrolleras bönorna. Här kan man se att de börjar få färg.

IMG_7666

När bönorna rostat klart kyls de snabbt ner för att rostningsprocessen ska stanna av. Med kritiska ögon letar kaffemakarna efter defekta bönor eller brända bönor som fastnat i rosten. Dessa plockas bort för hand.

IMG_7681

Bönorna passerar sedan en rens som tar bort eventuella stenar. Sen är kaffet klart!

IMG_7686

Vi fick provsmaka kaffebönor från olika länder och de visade sig vara stor skillnad i smak och fyllighet. Ofta blandar man olika bönor för att få till den kvalitet och smak man eftersträvar.

Kaffe

Vi har förmånen att sälja två kaffe från Järna rosteri. En espresso med hela arabicabönor från Brasilien, Etiopien och Peru. Det har en mjuk men intensiv smak och tydliga toner i eftersmaken. Vi har också ett malet bryggkaffe på bönor från Etiopien och Mexico. Det smakar mjukt, fylligt och härligt blommigt! Kaffet säljs i våra egna butiker.

/Jennifer

 

 

IMG_0933

Läs Åsa Lindeblads härliga skildring av hennes besök hos våra russinodlare i Turkiet förra sommaren:

I förra veckan var jag på besök hos våra två leverantörer av torkad frukt. Nu pågår skörden av druvor och det gav oss en chans att se skördearbetet, träffa druvodlare och se hur russinen sorteras och packas.

IMG_1310

Saltå Kvarns ekologiska och KRAV-märkta russin odlas runt staden Izmir i västra Turkiet. Druvorna som ska bli russin är små kärnfria gröna druvor som växer i täta klasar. De är mycket goda att äta färska. Druvorna är söta och deras goda smak framhävs när jag äter dem solvarma direkt från vinrankan.

IMG_1308

Att torka druvor till russin är inget nytt påfund. Redan några årtusenden före år noll upptäckte människan att torkade vindruvor var ett bra livsmedel. Man tror att russin upptäcktes av en slump, att någon smakade på de torkade druvorna som blivit kvar på vinrankan. Många russin torkas numera i ugn, men när russin soltorkas – som Saltå Kvarns – är principen fortfarande i stort sett densamma som när metoden togs fram.

IMG_1322

Skörden är ett hårt arbete. Först plockas druvklasarna från vinrankan. Sedan läggs druvklasarna på en presenning utomhus i solen för att torkas. Oftast ligger presenningen utbredd mellan fälten av vinstockar, för att förenkla skörden. Druvklasarna måste placeras på rätt sätt på presenningen, annars torkar inte druvorna ordentligt. I solen får sedan druvorna torka i mellan fem och tio dagar. När de är ordentligt torkade separeras russinen från stammen på druvklasen med hjälp av ett specialredskap som på långt håll ser ut som en gräsklippare. När russinen har trillat loss från stammen används en kratta för att kratta upp de lösa stammarna. Kvar blir grov-rensade russin som samlas ihop och läggs i plastbackar för vidare transport till tvättning och sortering.

IMG_0957

Odlarna som vi träffar berättar att skörden är dålig i år, ungefär 40 procent lägre än förra året. Orsakerna till den lägre skörden är att det var kallt under april månad. Sedan drabbades också vissa regioner av regn som ytterligare påverkade skörden negativt. Många som odlar druvor skördar sina egna druvor med hjälp av släkt och vänner. Andra hyr in hjälp från säsongsarbetare. Precis som i många andra länder är säsongsarbete vanligt i Turkiet vid skörd. Många säsongsarbetare i Turkiet kommer från Anatolien och reser runt fyra månader om året och arbetar med skörden av olika frukter och grönsaker. Hela familjen följer med och familjen bor i hus eller tält. I anslutning till tälten står portabla toaletter och familjerna odlar grönsaker till husbehov. Om familjen är kvar när skolan börjar får barnen, fram tills de ska åka hem igen, gå i den lokala skolan. Det är ett tufft liv, men genom fyra månaders arbete kan familjen få en bra försörjning för hela året.

IMG_0887

När russinen är torkade transporteras de till en anläggning där de tvättas och sedan sorteras i olika steg. Det är stjälkar som ska tas bort och eventuella stenar som ska sorteras bort. Sorteringen sker både med hjälp av olika maskiner, men även för hand.

I Sverige kallar vi ofta alla torkade vindruvor russin, men det finns flera olika sorters torkade vindruvor. De russin som Saltå Kvarn säljer är så kallade Sultanas eller Sultanrussin. En annan sorts russin är Thompsonrussin. Thompsonrussin kallar man i Turkiet rätt och slätt för – russin.

????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????

Vad är det för skillnad på Sultanrussin och Thompssonrussin? Det är samma sorts druva. De växer på samma plats. Det enda som skiljer dem åt är att innan man ska torkar Sultanrussin, så doppar man druvorna i en blandning av olivolja, vatten och kaliumkarbonat (pottaska). Doppingen gör att vaxet på druvorna blir lite tunnare och druvorna torkar fortare och får sin karaktäristiska färg och sötare smak. Om man inte doppar russinen utan låter dem torka direkt får man Thomsonrussin.

De är mörkare och har en annan smak än Sultanrussin. Jag har försökt att få veta mer om hur doppningen kom till, men jag inte hittat något bra vetenskapligt svar på min fråga. Min gissning är att man av en slump råkade doppa vindruvor i träaska och upptäckte vilken skillnad det blev. Och jag håller med – det är skillnad på russin och russin. Det gäller att plocka rätt russin ur kakan.

Åsa 10x15

 

 

 

Åsa Lindeblad, kvalitetschef Saltå Kvarn